Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna. / The study addresses whether some office working graduates experienced stress as a result of a seemingly favorable work environment with a high degree of demands, control and support. The issue concerns which work environment factors that were perceived to cause high stress, whether any of these factors were previously known as salutogenic and whether these factors could be behind any differences in perceived stress between departments. Collection of empirical data was done using interviews with ten respondents, nine women and one man, from two different departments within the same organization. Questions were asked regarding the respondents' experience of demands, control, support, commitment and work related stress. The results showed that the degree of stress varied between departments, mainly due to an imbalance between demand and control and deficient instrumental social support within one department. Furthermore, the authors found that previously known salutogenic factors, such as control and social contacts were shown to have had negative consequences for the respondents' mental health. In addition, the authors found unclear job descriptions to be a contributing factor to the work-related stress in both departments.

The mental ill-health is a growing social problem and the cause to a third of the sick leaves. Organizational and social motives is the primary reason to occupational disease among women. Notwithstanding, work environment offense due to lacks in organizational and social work environment have never lead to conviction. The aim of the essay is to find an explanation to this matter, by examine the legal framework of work environment offense. To further contextualize the problem, a perspective of equality makes it possible to emphasize the differences of how men and women will be affected by the regulation. The subject is highly current, since binding regulations, AFS 2015:4, has been imposed since shortly one year ago. Therefore, an analysis of the value of this regulation in future prosecution has been done. The method of jurisprudence has been used to fulfil the aim of the essay. The results of the essay indicates that the review of work environment offense due to lacks in organizational and social work environment mainly causes problems when finding adequate causality. The primary reasons to this is related to the nature of stress and the legality principle. Stress can hardly be related to a separate variable, which makes it hard to prove it is strictly work related. This reason also makes it hard to legislate regulations that live up to the principle of legal certainly. In my power of judge, despite clearer regulation in AFS 2015:4, reviews of work environment offense will continue being problematic. The perspective of equality clearly shows that problems reviewing work environment offense due to lacks in organizational and social work environment to a great extent affects women in a negative matter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyutexaminerade och erfarna socialsekreterare upplever sin nuvarande arbetsroll inom socialtjänsten. Tidigare forskning visar att stöd från arbetsgivaren och erfarenhet är två viktiga aspekter för hur socialsekreterare hanterar sitt arbete. De teoretiska utgångspunkterna för studien är ”krav- och kontrollmodellen” samt ”coping”. Med dessa teorier kan vi få en större förståelse för strukturer och individens egna strategier för att hantera krävande arbetssituationer. Studien utgörs av en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visade att erfarenhet inte behöver betyda att man har den bästa copingstrategin eller förmågan att hantera pressade arbetssituationer. Hantering av krav var det som var viktigast för att klara av att arbeta under pressade arbetsförhållanden. Slutligen konstaterar vi att både de nyutexaminerade och erfarna socialsekreterarna använder sig av känslomässig- och problemfokuserad coping. De som använde sig av problemfokuserad coping var de som kunde lämna arbetet utan att tänka på sina klienter under sin fritid. / The purpose of this study is to investigate how graduates and practiced social workers experience their current job in social services. Previous research shows that support from the employer and previous job experience are two important aspects of how social workers deal with their work. The theoretical basis for the study is ”demand- control model” and  ”coping ". With these theories, we can gain a greater understanding of the structures and the individual's own strategies for dealing with demanding work situations. The study consists of a qualitative approach with six semi-structured interviews with people working in the social service sector. The result showed that the experience does not necessarily mean that you have the best coping strategy or the ability to handle stressful work situations. Being able to manage set standards and demands was of most importance when working under stressful conditions. Finally, we noticed that both the newly graduated and the experienced social workers use emotional- and problem focused coping. Those who used problem focused coping were those who could be off work and not think about their clients.

Tidigare forskning har visat att det finns mellanchefer som anser att deras arbetsrelaterade stress är relaterad till krav från både över- och underordnade (Skagert, Dellve, Eklöf, Ljung, Pousette & Ahlborg, 2004). Syftet med den föreliggande studien var att i en offentlig organisation undersöka om mellanchefers upplevda arbetskrav från över- och underordnade har samband med deras upplevda arbetsrelaterade stressnivå. Följande frågeställning formulerades: I vilken grad kan upplevda arbetskrav från överordnade, underordnade, ålder och antal år som mellanchef predicera grad av upplevd arbetsrelaterad stress. Deltagarna i studien var 63 mellanchefer, varav 52 kvinnor och 11 män. Resultatet visade att upplevda arbetskrav från underordnade var den enda oberoende variabeln som statistiskt signifikant predicerade uplevd arbetsrelaterad stress. Antal år som mellanchef hade en negativ statistiskt signifikant korrelation med upplevd arbetsrelaterad stress. Dessa resultat var delvis i linje med presenterad teori och tidigare forskning. / Previous research has shown that middle managers believe that their work-related stress is connected to the demands from both superiors and subordinates (Skagert, Dellve, Eklöf, Heather, Pousette & Ahlborg, 2004). The aim of the present study was to in a public organization investigate whether the middle managers perceived job demands from superiors and subordinates are related to their perceived work-related stress level. The following research question was formulated: To what extent can the perceived job demands from superiors, subordinates, age and number of years as middle manager predict levels of perceived work-related stress. Participants in the study consisted of 63 middle managers (52 women and 11 men). The results showed that perceived job demands from subordinates were the only independent variable that statistically significantly predicted perceived work-related stress. Number of years as middle manager had a negative statistically significant correlation with perceived work-related stress. These results were partially in line with the presented theory and previous research.

Sjuksköterskor väljer att lämna yrket på grund av rådande arbetsvillkor. I den kliniska verkligheten är det högt arbetstempo samtidigt som krav och ansvar över patienten måste uppfyllas. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en hög stressbelastning vilket ger konsekvenser på hälsan och ökar benägenhet att vilja lämna professionen. Sjuksköterskans kärnkompetens handlar om att främja patientens hälsa och lindra lidande samtidigt som den egna hälsan ska skötas så förmågan att ge en god vård inte äventyras. En komplex problematik för den enskilde individen och samhället. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av orsaker till stress i arbetet bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som använts är en litteraturöversikt över befintligt forskningsläge där både kvalitativa och kvantitativa studier har sammanställts. I databearbetningen framkom tre teman, Känsla av otillräcklighet, Känsla av utsatthet och utanförskap samt Individen i professionen. Resultatet visar att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ett flertalstressfaktorer och att det verkar vara en allmängiltig upplevelse runt om i världen i denna yrkesgrupp. Upplevelser av orsaker till stress visades i samband med rollanpassning, klinisk kompetens, hantering av palliativ vård, konflikter, brist på stöd, mobbning, arbetsbelastning samt schema. Ålder, yrkeserfarenhet och karaktärsdrag påverkade upplevelsen av arbetsrelaterad stress och det framgick att vissa grupper av nyutexaminerade sjuksköterskor har en ökad sårbarhet. Dessa kunskaper är viktiga för att utveckla strategier som kan minska stressrelaterad ohälsa i denna yrkesgrupp och föra yrket mot en mer hållbar utveckling. / Nurses choose to leave the profession because of prevailing working conditions. In the clinical reality, it is a high workload, while demands and responsibilities over the patient must be fulfilled. Newly graduated nurses experience high rate of stress load, which have consequences on their health and increases the tendency for wanting to leave the profession. The core competence of the nurse’s is about promoting the patient’s health and alleviating suffering while at the same time managing their own health so that the ability to provide good care is not compromised. A complex problem for the individual and society. The purpose of the study was to investigate experiences of causes of stress in the work of newly graduated nurses. The method used is a literature review of the existing research situation where both qualitative and quantitative studies have been compiled. In the data processing, three themes could be revealed, Feeling of inadequacy, Feeling of vulnerability and exclusion and The person in the profession. The result shows that newly graduated nurses experience a number of stress factors and that it seems to be a universal experience around the world in this professional group. Experiences of causes of stress were shown in connection with role adaptation, clinical competence, management of palliative care, conflicts, lack of support, bullying, workload and schedule. Such as age, professional experience and character traits affected the experience of work-related stress and it emerged that certain groups of newly graduated nurses have an increased vulnerability. These insights are important for developing strategies that can reduce stress-related ill-health in this professional group and lead the profession towards a more sustainable development.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.

Självmedkänsla och tilltron till de egna förmågorna har visat sig viktiga för välmående i arbetslivet samt för att minska utmattning. Fortfarande sjukskrivs dock många på grund av stress och emotionell utmattning samtidigt som studier kring självmedkänsla i relation till self-efficacy i emotionellt krävande arbeten är få. Denna studie undersökte självmedkänslans relation till emotionell self-efficacy i emotionellt krävande arbeten, samt hur den påverkade nivåerna av upplevd utmattning och välmående. Analyserna (Pearsons korrelation, tvåvägs ANOVA för oberoende mätningar och multipel hierarkisk linjär regressionsanalys) baserades på enkätdata från 154 deltagare, utifrån skalorna Self-compassion scale short form, Scale of Occupational Emotional Self-Efficacy, Emotional Exhaustion samt EPOCH-s välmåendeskala. Resultatet visade att för välmående spelade emotionell self-efficacy en något större roll än självmedkänsla, medan det för utmattning endast var självmedkänsla som kunde bidra med förklarad varians. Intressanta upptäckter gjordes gällande kön, vilket föreslås vidare forskning kring, då variabeln kön var alltför snedfördelad i denna studie.

För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska. Samhörighet, tillfredsställelse, ständig utveckling, variation, utmaning och frihetskänsla upplevdes som viktiga faktorer som upplevdes som positiva delar, gentemot bakgrunden med de negativa skildringarna.I diskussionen förs av författarna resonemang kring studiens genomförande samt de positiva upplevelserna av arbetet inom ambulanssjukvård. Slutsatsen är att de positiva upplevelserna har stor betydelse för personalens arbetstrivsel. Det är viktigt att ha kännedom om glädjeämnena inom yrket för att främja en god arbetsmiljö och hålla sig motiverad i sitt yrkesutförande. Har man inte kunskap om vad som är positivt med arbetet kan detta påverka vårdandets kvalitet i negativ riktning / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar. Brandpersonal har ett farligt yrke och inom brandmannayrket finns många stressorer som påverkar hälsan. Få studier finns gällande brandpersonals upplevelse av krav, kontroll och stöd kopplat till stressrelaterade symtom i arbetet. Det är betydelsefullt att undersöka förekomst av detta, då ohälsa kan få konsekvenser för individen, arbetsgruppen och hela samhället. Syfte: Kartlägga förekomst av stressrelaterade symtom och samband med krav, kontroll och socialt stöd hos brandpersonal i Sverige. Metod: Studien var en del av en tvärsnittsundersökning gällande brandpersonals hälsa där 476 personer deltog. Korrelationsanalyser med Spearmans korrelationskofficient utfördes. Resultat: Låg förekomst av sömn- och magbesvär sågs hos brandpersonalen. Samband påvisades där krav och socialt stöd korrelerade med sömnbesvär och magbesvär. Sömnbesvär och magbesvär korrelerade signifikant. Kön korrelerade med magbesvär. Konklusion: Förekomsten av mag- och sömnbesvär var låg och deltagarna mådde relativt bra. Vidare forskning kring friskfaktorer hos brandpersonal samt fler studier med andra variabler jämfört med krav, kontroll och stöd behövs. / Background: Many health and safety problems revolve around psychosocial factors. The relationship between demand, control and social support affect our health. Increased risk for mental suffering exists when low social support and low control is experienced. Working hours and lack of control can be associated with gastrointestinal- and sleeping problems. Firefighters have a dangerous occupation and many stressors affect the firefighter´s health. Few studies have investigated demand, control and support linked to stress-related symptoms at work for firefighters, it is important to investigate this though it may affect the individual, workgroup and society. Purpose: Identify occurrence of stress related symptoms and their relationship with demand, control and social support in Swedish firefighters. Method: The study was part of a cross-sectional study of firefighter's health, 476 people attended. Correlation analyzes with Spearman's korrelationskofficiens was performed. Results: Low prevalence of sleep- and stomach problems was seen. Correlation was found where demand and social support correlated with sleep- and stomach problems. Sleep- and stomach problems correlated significantly. Gender and stomach problems also correlated. Conclusion: The incidence of sleep- and stomach problems was low and participants felt relatively good. Further research on health factors of firefighters and more studies with other variables compared with demand, control and support is needed.