Work-related stress is one of the main causes that contribute to a number of different mental and physical ailments. It has been proven that office work involves a high workload and increased stress levels due to high expectations, productivity and on performance. To reduce the incidence of stress-related illnesses and symptoms among office workers, it is important to limit sedentary time at work and encourage physical activity. Physical activity contributes to a number of different psychological and physical health benefits, such as memory capacity and strengthens the body to fight public diseases. The theoretical perspective in the study is based on the Demand-control-support model (KKSM). The purpose of this study is to investigate office workers' perceptions of how physical activity affects work-related stress. A qualitative method was used where data was collected through semi-structured interviews, then analysed based on a manifest qualitative content analysis. The sample in the study is office workers and was based on a purposive sampling, where six informatics were chosen. The results of the study have shown that office workers experience a high level of work-related stress, and insufficient opportunity for physical activity outside of working hours. It also emerged that physical activity affects office workers' well-being positively; thus, work-related stress is perceived as an obstacle. The obstacles that office workers stated for physical activity are a lack of time and energy as well as motivation, which is caused by deficiencies in the psychosocial work environment and increased sedentary time. Keywords: Health-promoting work environment, physical activity, sedentary lifestyle, work-related stress

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance, samt huruvida upplevelsen av Work-Life Balance skiljer sig mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Studien var kvantitativ med deduktiv ansats. Studien utfördes i en offentlig organisation där medarbetarna hade relativt stort inflytande över sin egen arbetstid. De omfattades av ett ”önskeschema” som avsåg att hjälpa dem uppnå balans mellan arbete och privatliv. En webbaserad enkät skickades till medarbetarna och data från N=24 deltagare analyserades. Sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance studerades med enkel linjär regressionsanalys. Resultatet visade ett signifikant positivt linjärt samband mellan arbetsrelaterad kontroll Work-Life Balance. Därtill undersöktes om kön, ålder och utbildningsnivå påverkade upplevd Work-Life Balance med Tvåvägs ANOVA. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant huvudeffekt på Work-Life Balance med avseende på kön, ålder eller utbildningsnivå. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress definieras som en obalans mellan kunskap, förmågor, krav och påfrestning. Långvarig stress utan chans till återhämtning kanleda till utmattningssyndrom och depression. Inom primärvården internationellt orsakas stress ofta av tidsbrist, stor arbetsbelastning och mycket administrativa arbetsuppgifter. Stress kan leda till ökad risk för misstag inom vården och felaktiga bedömningar. I Sverige förväntas distriktssköterskor arbeta självständigt och ha enbred kunskap och kunna vårda personer över hela livsspannet. Motiv: Arbetsrelaterad stress inom sjuksköterskeyrket är välstuderat internationellt, men det finns begränsat med studier utförda på distriktssköterskor i Sverige. Föreliggande studie var viktig för att öka förståelsen för distriktssköterskors arbetssituation inom primärvården i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av stress i arbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska inom primärvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier som bidrog till upplevelsen av stress; “att känna sig styrd av klockan” och “att bära ett stort ansvar” och två kategorier som bidrog till upplevelsen av minskad stress; “att ha rätt förutsättningar”och “att kunna prioritera”. Konklusion: Det självständiga arbetet kunde upplevas både bidra till ökad stress och minskad stress i arbetet. Resultatet belyser en del av distriktssköterskans vardag och kan bidra till kunskap om deras arbetssituation hos såväl kollegor som ledning. Rätt förutsättningar att utföra arbetet i enlighet med sin yrkesroll och kompetens kan förhoppningsvis bidra till ökad arbetsglädje, minskade sjukskrivningar samt ökad trygghet och säkerhet för patienterna. / Background: Work-related stress is defined as imbalance between knowledge, abilities, requirements and stress. Prolonged stress without a chance of recovery can lead to fatigue syndrome and depression. In primary care internationally, stress is often caused by lack of time, heavy workload and abundance of administrative tasks. Stress can lead to an increased risk of mistakes in healthcare and incorrect assessments. In Sweden, district nurses are expected to work independently, to have broad knowledge and to be able to care for people throughout their life span. Motive: Work-related stress in the nursing profession is well studied internationally, there are, however, limited studies done on district nurses in Sweden. The present study was important to increase the understanding of the district nurses' work situation in Swedish primary care. Aim: The aim of the study was to illustrate district nurses' experience of workrelated stress in primary care. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and one registered nurse in primary care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The results identified two categories that contributed to the experience of stress; "feeling controlled by time" and "carrying a great deal of responsibility" and two categories that contributed to the experience of reduced stress; "having the right conditions" and "being able to prioritize". Conclusion: The independent work could be seen as both contributing to increased stress and reduced stress at work. The results illuminate a part of district nurse's everyday life and can contribute to knowledge about their work situation with both colleagues and management. The right conditions to perform the work in accordance with their professional role and competence can hopefully contribute to increased job satisfaction, reduced sick leave, and increased safety and security for patients.

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.

Bakgrund Akutmottagningen är en arbetsplats med stora kontraster och ett oförutsägbart arbete som ofta kan förknippas med stress eftersom personalen ofta utsätts för hög arbetsbelastning, tidspress och höga krav. Sjuksköterskor upplever flertalet faktorer som orsakar stress på deras arbete på akutmottagningar, exempelvis personalbrist, avsaknad av stöd från organisation och den obalans som råder mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå. Långvarig exponering av stress kan leda till ohälsa eller annan påverkan på sjuksköterskor. Det är därmed av intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur deras arbete påverkas av den stress som de utsätts för som anställda på en akutmottagning. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur stress påverkar deras arbete på akutmottagningar. Metod Examensarbetet är utfört som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datasökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Fjorton vetenskapliga artiklar ligger till underlag för att besvara litteraturöversiktens syfte, av dessa hade sex stycken kvalitativ design, sju stycken kvantitativ och en artikel hade blandad metodansats. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts utefter likheter och skillnader, vilket skapade huvudkategorier och underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudkategorier: Utmattning och stresshantering, Kommunikation och Patientsäkerhet med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att stress kunde ha både positiv och negativ påverkan på sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Slutsats Stress på akutmottagningar påverkade sjuksköterskans arbete på olika sätt beroende på hur sjuksköterskan och arbetsmiljön hanterade stressen. Det kunde bidra till utmattning,en sämre eller mer effektiv kommunikation och en bristande patientsäkerhet. / Background The emergency department is a workplace with great contrasts and unpredictable work that often can be associated with stress since the staff often are exposed to high workloads, time pressure and high demands. Nurses experience several factors that contributes to stress in their work in emergency departments, for example staff shortages, lack of support from the organization and the imbalance that exists between the demands made and the resources that are available. Prolonged exposure to stress can lead to physical and mental illness or other effects on nurses. It is therefore of interest to investigate nurses’ experiences and perceptions of how their work is affected by the stress they are exposed to as employes in an emergency department. Aim The aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of the impact stress has on their work in emergency departments. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The data search was performed in the databases CINAHL and PsycINFO. Fourteen articles were selected to answer the purpose of the literature review. Six of these articles had a qualitative design, seven articles had a quantitative design and one article had a mixed method design. The articles have been quality reviewed, analyzed and compiled according to similarities and differences, which created the main categories and subcategories presented in the result. Results The literature review resulted in three main categories: Exhaustion and stress management, Communication and Patient safety with associated subcategories. The result showed that stress could have both positive and negative effects on nurses’ work in emergency departments. Conclusions Stress in the emergency department affected nurse ́s work in different ways depending on how nurses and the work environment managed the stress. It could contribute to exhaustion, poorer or more effective communication and lack of patient safety.

Till största delen anlitas företagshälsan för efterhjälpande insatser på individnivå. Alla arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen bedriva ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Företagshälsans kompetens utnyttjas sällan i SAM, även om arbetsmiljölagen föreskriver att det ska göras om kompetensen saknas i den egna organisationen. Vid Arbetsmiljöenheten, som är Region Jönköpings läns inbyggda företagshälsa, har en metod arbetats fram för att användas i företagshälsans förebyggande arbetsmiljöarbete. Den kallas SMAK (Strukturerad Multidisciplinär Arbetsmiljökartläggning). Den bygger på nära samarbete med arbetsgivarorganisationen och dess anställda och den ligger till grund för arbetsmiljöarbete och utvärdering av effekten av olika interventioner insatta i syfte att förbättra arbetsmiljön. Arbetssättet har testats i liten skala med goda erfarenheter och syftet med förbättringsarbetet var att skala upp användningen och att fler av medarbetarna på Arbetsmiljöenheten skulle vara involverade. Förbättringsidén var att ett utbildningskoncept utformades och genomfördes för medarbetarna vid Arbetsmiljöenheten och som avslutades med att möjligheter och hinder identifierades tillsammans för den fortsatta utvecklingen av arbetssättet. För att studera vilken påverkan utbildningskonceptet haft för de anställda på Arbetsmiljöenheten användes flermetodsperspektiv. Förbättringsarbetet ledde inte till att SMAK användningen skalades upp eller att fler involverades i det under projekttiden. Däremot ökade uppfattningen om användbarheten för SMAK i företagshälsans arbete och för egen del. De möjligheter och hinder som identifierades ligger till grund för fortsatt arbete. Studien visade att förbättringsarbetet har stärkt det interna samarbetet och bidragit med entusiasm inför en fortsatt gemensam utveckling av användningen av SMAK i förebyggande arbetsmiljöarbete. Studien visade också att även om initiativet till det utvidgade arbetssättet kom från företagshälsans ledning så har förbättringsarbetet lett till en grund för fortsatt utveckling som utgår från medarbetarna på företagshälsan, vilket är en viktig faktor för att lyckas med förbättringsarbete. / The Occupational Health Service (OHS) mostly work with aftercare for the individual. There are general demands for every employer to work with the occupational environment in a planned and systematic way. The competence in OHS is rarely used in the proactive work environment management. The Swedish Work Environment Act tells us to involve the OHS if knowledge and capabilities in your organization is not sufficient. At Arbetsmiljöenheten, which is Region Jönköping County built in OHS, has a tool developed to be used in the OHS involvement in proactive work environment management. It is called SMET (Structured Multidisciplinary Work Evaluation Tool). It depends on close cooperation with the employer and the employees and is the basis for work environment management and evaluation of interventions done to improve the work environment. SMET has been tested with good experiences in a small scale and the aim of the improvement work was to scale up the use and let it be possible for more of the coworkers at Arbetsmiljöenheten to use the tool. The idea to test in the improvement work was to construct an educational program for the coworker at the OHS and then together identify possibilities and obstacles for future work. A multi perspective approach was used to study the effect for the coworkers. There was no increase in the usage of SMET, neither were more coworkers involved during the project. However, coworkers thought SMET was usable both for them as individuals and for the OHS. The possibilities and the obstacles identified after the education became the base for the future work. The result from the study tells that the improvement work has strengthen the cooperation at the occupational health service and there is an enthusiasm for the future codevelopment of the way to work with SMET in preventive and proactive work environment management. The result from the study also says that even if the initiative for an extended way of working initially come from the management, the improvement work has led to a foundation on which to build on where the coworkers are central, which is important for successful improvement work.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning i kombination med brist på kompetent personal kan leda till hög grad av stress och är ett problem som idag hotar den svenska sjukvården. Arbetsrelaterad stress kan leda till en etisk stress hos sjuksköterskan, som riskerar att inte få tillräckligt med tid för sina patienter. Detta kan i sig riskera patientsäkerheten. Tidigare forskning visar på att fysisk aktivitet har en god påverkan på den mentala hälsan och kan fungera preventivt mot stress.  Syfte: Syftet var att undersöka om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i högre respektive lägre grad. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Enkäten som utgjordes av Perceived Stress Scale-10 och Saltin-Grimby Physical Activity Scale distribuerades som en webbenkät på två sjukhus i södra Sverige. Totalt svarade 19 sjuksköterskor på enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 10,8 procent.  Resultat: Majoriteten av deltagarna utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden och baserat på svaren gick det att se en generellt låg grad av arbetsrelaterad stress. Gruppen som angav lägre fysisk aktivitet upplever högre grad av arbetsrelaterad stress än den gruppen som angav högre fysisk aktivitet. Slutsats: Det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan grupperna som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad. På grund av låg svarsfrekvens och därmed litet datamaterial är det svårt att dra generella slutsatser kring resultatet. Trots detta antyder ändå resultatet att det finns en skillnad i arbetsrelaterad stress mellan sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetsrelaterad stress påverkar diakoner i Svenska Kyrkan, samt vilken inverkan diakoners arbetsmiljö har på arbetsrelaterad stress. Studien har utgått från en kvantitativ ansats och datainsamling gjordes i form av en webbenkät som skickades ut till vigda diakoner som arbetar i två stift inom Svenska Kyrkan, varav 65 diakoner deltog i studien. Enkäten bestod av ett antal bakgrundsfrågor och sedan frågor tagna från det validerade frågeformuläret Work stress questionnaire. Empirin analyserades sedan utifrån de fyra kategorier som återfinns i Work stress questionnaire. Specifika frågor analyserades även utifrån arbetskrav och resurser som återfinns i teorin Job Demands- Resources Model och de sju antaganden från Human Relations Theory of Management, samt utifrån den tidigare forskning som finns om ämnet. Studiens resultat visade att det finns flera faktorer i diakoners arbete och arbetsmiljö som kan vara bakomliggande faktorer till arbetsrelaterad stress. Stor arbetsbelastning, otydliga mål, höga krav och förväntningar samt tidspress är några av de största bakomliggande faktorerna till arbetsrelaterad stress som diakoner ställs inför i sitt arbete. Studien visar även på att det behövs framtida forskning kring ämnet för att förstå och minska de faktorer i diakoners arbete och arbetsmiljö som leder till arbetsrelaterad stress.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen utifrån KASAM-modellen och hur mycket de arbetade på distans. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning där 69 HR-praktiker deltog. Enkäten innehöll The Work-SoC Questionnaire som mätte deltagarnas känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Resultatet visade inget signifikant samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen och hur mycket de arbetade på distans. Denna studie fann däremot att HR-praktiker var en yrkesgrupp som hade hög arbetsrelaterad KASAM vid distansarbete och därmed har mindre risk att påverkas negativt av distansarbete. / The aim of the study was to investigate if there was a correlation between HR practitioners' perceived work-related sense of coherence based on the SOC model and how much they were working remotely. The study was carried out through a digital survey in which 69 HR practitioners participated. The survey contained The Work-SoC Questionnaire which measured the participants' work-related sense of coherence. The result showed no significant correlation between HR practitioners' perceived sense of context in the workplace and how much they worked remotely. In contrast, this study found that HR practitioners were a professional group that had high work-related SOC when teleworking and thus have less risk of being negatively affected by teleworking.

Det finns många läkare som arbetar deltid, sjukskrivs eller byter jobb på grund av ett påfrestande arbetsmiljö. Syftet med min studie är att identifiera läkarens upplevelse av arbetsrelaterad stress inom vårdcentral. Metoden som valdes är en kvalitativ metod där jag använder halvstrukturerade intervjuer. Två kategorier och fyra subkategorier av upplevelse av arbetsrelaterad stress hos läkare identifierades: faktorer som påverkar stress i arbetet, egna strategier för stresshantering, tidsbrist, ledarskap, brister i organisatorisk och social arbetsmiljö, upplevelse av krav och förväntningar. Informanterna upplevde att deras stress orsakades av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Läkarens arbete kan förstås påverkas negativt av upplevd stress. Arbetsrelaterad stress kan påverka negativt läkarens bedömningsförmåga vilket ställer patienterna i risk för felbedömningar. / There are many doctors who work part-time, are laid off or change jobs because of a stressful work environment. The purpose of my study is to identify the physician's experience of work-related stress in a health center. The method chosen is a qualitative method where I used semi-structured interviews. Two categories and four subcategories of high of work-related stress were identified: factors affecting stress at work, own strategies for stress management, lack of time, leadership, deficiencies in organizational and social work environment, demands and expectations. It was found that the respondents experienced stress was caused by problems in the organizational and social work environment. The physician's work can be adversely affected by high stress. Work-related stress can adversely affect the physician's judgment, which puts patients at risk of misjudgment.