Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande vilket kan påverka arbetsförmågan och leda till en försämring i omvårdandskvalitén. Arbetsklimatet gör att sjuksköterskor oavsett arbetslängd funderar över att lämna yrket alternativt valt att lämna. Samtidigt är det brist på sjuksköterskor i Sverige och majoriteten av arbetsgivare är i behov av att anställa sjuksköterskor på grund- och specialistnivå. Syftet med studien var att beskriva stresshanteringsmetoder för att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Studien var en systematisk litteraturöversikt som inkluderat 24 studier som publicerats på engelska mellan 2010–2018 med hög och medel vetenskaplig kvalité. Resultatet identifierade tio stresshanteringsmetoder som kunde minska arbetsrelaterad stress och tre tillvägagångssätt påvisades. Reducera stressorer på arbetsplatsen; Organisationförändringar och utbildning i vård av äldre. Hitta metoder för att anpassa sig till stressfulla miljöer; Coping strategier. Interventioner med stresshanteringsmetoder; Avslappningsövningar, BREATHE, Mindfulness, PAR, Resilience training program, Self-help through mobile phone och Stressmanagement program. Sjuksköterskor kan möjligtvis stärka sitt empowerment med välvalda coping strategier där sjuksköterskan tar kontroll över sina handlingar och känslor. Förstärkning av begriplighet och hanterbarhet enligt Antonovskys teori om KASAM kan eventuellt stärkas med sex av stresshanteringsmetoder från resultatet. I syfte att stärka sjuksköterskors meningsfullhet bör gemensamma värderingar stärkas bland sjuksköterskor i olika arbetsgrupper. Meningsfullhet bidrar till motivation och engagemang samt gör att stress tolkas som utmaningar värda att investera energi i.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. / Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.

Empati är en särskilt viktig förmåga hos kriminalvårdaren och i interaktionen med kollegor samt med intagna på anstalt och häkte. Studien ämnade att undersöka kriminalvårdarnas empati i relation till arbetsrelaterad stress, samt olika demografiska variabler. I undersök- ningen deltog 76 kriminalvårdare som rekryterades via sociala medier, utspridda över Sve- rige. Resultaten visar att det inte fanns några könsskillnader gällande empati. Den arbetsre- laterade stressen är större hos kvinnor än hos män enligt studiens resultat, något som be- kräftar tidigare studier. Vidare visar studiens resultat att fantasi och personlig oro minskade med åldern. För anställningstid visar studiens resultat att empatin minskar med antal anställ- ningsår. Resultaten för utbildningsnivå visar att empatin minskade med högre utbildning, vil- ket motsäger tidigare forskning. Vidare forskning kan fokusera på att inkludera större urval och att undersöka personspecifika faktorer i studiet av relationen mellan empati, stress och demografisk information som ålder, kön och utbildningsnivå. / Empathy is a particularly important ability of the correctional officer and in the interaction with their colleagues, also with those in prison and detention centers. The study aimed to investi- gate empathy in prison correctional officers in relation to work-related stress and demo- graphic variables. In the study,76 participants were recruited through social media, with a spread across Sweden. The results showed that there were no difference in empathy re- garding gender. The work-related stress is greater in women than in men according to the study's results, which confirms previous studies. Furthermore, the results of the study show that imagination and personal distress decline with age. For years of employment the results showed a decline in empathy. The results for educational level shows that empathy declined with higher education, which contradicts previous research. Further research can focus on including larger samples and examining person-specific factors along with the variables and demographic information such as age, gender and educational level.

Arbetsplatsen är något som många tillbringar majoriteten av sin vakna tid på, för vissa blir det dock något som kan bli en bidragande faktor till en stress och press. All stress och press är inte alltid möjlig att hantera som man vill, detta leder för många till en utmattning, alltså har man inte tillräckligt med resurser för att hantera de krav som ställs på en. Samhället har vissa normer och förväntningar på den enskilde individen, man förväntas prioritera det sociala livet med vänner och familj, samtidigt förväntas man vara flitig på arbetsplatsen med flertalet andra normer beroende på den plats man har i samhället. För att kunna hantera allakrav och förväntningar man kan uppleva spelar chefen en stor och viktig roll, detta för att minimera riskerna för en utmattning hos de anställda på en arbetsplats. Vad gör då chefer föratt bibehålla ett välmående hos sina anställda och minimera risken för en eventuell utmattning? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur chefer i Sverige jobbar för att motverka utmattningssyndrom hos de anställda. Med en socialpsykologisk ansats har detta ämne studerats med hjälp av teorier och begrepp som Organisationsteori, KASAM, Krav-Kontroll-Stöd-Modellen, Transformationsteorin och Utmattning. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med olika chefer inom Sverige utan en specifikt vald bransch. Resultatet visar att kommunikation, ansvarstagande och närvaro är enligt cheferna tre viktiga delar när det kommer till hur de arbetar för att motverka utmattningssyndrom hos sinaanställda. / The workplace is where many people spend the majority of their waking time at, for some, this can be a contributing factor to stress. Stress is not always manageable, this leads to an exhaustion for many, some might not have enough resources to handle the demands placed on them. Society has certain norms and expectations of the individual, we are expected to prioritize social life with friends and family, at the same time as we are expected to be career conscious and manage other social norms. In order to manage all the demands and expectations one may experience, the manager plays a large and important role, this in order to minimize the risks of burnout among the employees in a workplace. What do managers do to maintain the well-being of their employees and minimize the risk of a possible burnout. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how managers in Sweden work to counteract fatigue syndrome in employees. With an approach to social psychology, this subject has been studied with the help of theories such as Organizational Theory, Sense of cohesion, Requirements-Control-Support-Model and Transformation Theory. Tensemi-structured interviews were conducted with various managers within Sweden without a specifically selected industry. The results show that communication, responsibility and presence are, according to the managers, three important parts when it comes to how they work to counteract fatigue syndrome in their employees.

I samband med covid-19 pandemin har Folkhälsomyndigheten infört allmänna råd och rekommendationer om social distansering och distansarbete. Revisionsbranschen har därmed ställt om till en mer varierad arbetsplats där arbetstagarna har utfört sitt arbete helt eller delvis hemifrån och mycket tyder på att denna typ av hybrida arbetsmiljö kommer att fortsätta även efter covid-19 pandemin. Det är vanligt förekommande att revisorsassistenterna till stor del arbetar ute hos sina kunder och tidigare forskning har påvisat att en hög grad av arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Med tanke på social distansering och distansarbete har revisionsbranschen därmed behövt hitta andra vägar för att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan ha påverkat revisorsassistenternas upplevda arbetsrelaterade stress.  Syftet med studien är att beskriva hur revisorsassistenternas arbetssätt har förändrats till följd av en ökad grad av distansarbete samt hur detta har påverkat den upplevda arbetsrelaterade stressen. Studien ämnar dessutom till att skapa förståelse för varför revisorsassistenter upplever arbetsrelaterad stress till följd av ett förändrat arbetssätt. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenterna bestod av revisorsassistenter som är verksamma i Norrbotten och som jobbar på någon de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Materialet som inhämtades vid intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen för att undersöka stresspåverkan närmare. För att skapa ytterligare förståelse kring vilka stressfaktorer som är framträdande har respondenterna valts ut utifrån två olika grupper för att se om det finns några eventuella skillnader. Den ena gruppen består av revisorsassistenter som har varit verksamma både innan och under covid-19 pandemin medan den andra gruppen består av revisorsassistenter som har blivit anställda under covid-19 pandemin.  Studiens slutsats är att arbetssättet har förändrats till följd av covid-19 pandemin och att stresspåverkan av denna förändring är högst individuell, där hälften av respondenterna upplever att den arbetsrelaterade stressen har ökat och den andra hälften upplever att den arbetsrelaterade stressen har minskat. Den främsta anledningen, enligt revisorsassistenterna, var att de upplever ökade eller minskade krav. Det visade sig däremot att även kontrollen och stödet hade inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Någon tydlig skillnad i arbetsrelaterad stress mellan de två olika respondentgrupperna framkom inte, vad som däremot framkom var skillnader i upplevd effektivitet. / Due to the covid-19 pandemic the Swedish public health agency has introduced general advice and recommendations regarding social distancing and teleworking. The auditing industry has thus switched to a more varied workplace where the employees have performed their work wholly or partly from home and there are a lot that indicates that this type of hybrid work environment will continue even after the covid-19 pandemic. It is common for auditor assistants to perform their work at their clients and previous research has shown that a high degree of work-related stress is common in the auditing industry. With regards to social distancing and teleworking, the auditing industry has thus had to find other ways to perform their tasks, which in turn may have affected the auditors’ perceived work-related stress. The purpose of the study is to describe how the auditing assistants' working methods have changed as a result of an increased degree of telework and how this has affected the perceived work-related stress. The study also aims to create an understanding of why auditing assistants experience work-related stress as a result of a changed way of working. To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The respondents consisted of auditing assistants who are active in Norrbotten and work at one of the five largest auditing firms in Sweden. The material obtained during the interviews was then analyzed using the demand-control-support model to examine the stress impact in more detail. To create a further understanding of which stress factors are prominent, the respondents have been selected based on two different groups to see if there are any differences. One group consists of auditor assistants who have been employed both before and during the covid-19 pandemic whilst the other group consists of auditor assistans who were employed during the covid-19 pandemic. The conclusion of the study is that the work method has changed as a result of the covid-19 pandemic and that the stress impact of this change is highly individual, where half of the respondents feel that the work-related stress has increased and the other half feel that the work-related stress has decreased. The main reason was, according to the auditor assistants, due to the fact that they experienced an increase or a decrease in demands. However, it also turned out that the control and support had an impact on the perceived work-related stress. There was no clear difference in work-related stress between the two different respondent groups, but what emerged were differences in perceived efficiency.

Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health.

Background: In 2019, a new coronavirus broke out worldwide and caused a pandemic. It has been shown that this patient group requires more time for supervision and nursing than other patient groups who are cared for in intensive care units. Nurses who have cared for patients with coronavirus have shown psychological and physical strain.Purpose: to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 in intensive care unitsMethod: Qualitative inductive approach based on unprocessed material in the form of descriptive blogs from the internet. Data were analyzed according to a manifest content analysis.Results: The results revealed an overall theme: "Being nurses in the front line". Furthermore, three categories and seven subcategories emerged. The categories that emerged were: "The virus causes changes in work and private life", " To care for seriously ill patients where many die " and " To experience an unreasonable workload ".Conclusion: The degree project can be seen as a contribution to creating an understanding of the complex work environment that prevailed during today's first pandemic outbreak in the world and nurses' experiences of caring in this situation. Through its foundation in analysis of qualitative research, this can be made possible and contribute to creating tools for nurses in the future to handle similar situations and reduce the risk of ill health. / Bakgrund: År 2019 bröt ett nytt coronavirus ut världen över och orsakade en pandemi. Det har påvisats att denna patientgrupp kräver mer tid till övervakning och omvårdnad än andra patientgrupper som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor som vårdat patienter med coronavirus har påvisat psykologiska- och fysiska påfrestningar. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på intensivvårdsavdelningar Metod: Kvalitativ induktiv ansats utifrån obearbetat material i form av beskrivande bloggar ifrån internet. Data analyserades utefter en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: ”Att vara sjuksköterskor i frontlinjen”. Vidare framkom tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna som framkom var: ”Viruset orsakar förändringar i arbete och privatliv”, ”Att vårda svårt sjuka patienter där många dör” samt ”Att uppleva orimlig arbetsbelastning”.Slutsats: Examensarbetet kan ses som ett bidrag till att skapa en förståelse för den komplexa arbetsmiljö som var rådande under nutidens första pandemiutbrott i världen och sjuksköterskors upplevelser av att vårda i denna situation. Genom sin grund i analys av kvalitativ forskning kan detta möjliggöras och bidra till att i framtiden skapa verktyg för sjuksköterskor att hantera liknade situationer och reducera risken för ohälsa.

I en granskning av kvinnorsoch mäns arbetsvillkor framgår att för höga krav och begränsade resurser bidrar till sämre psykisk och fysisk hälsa. Kunskapsläget rörande specifikt kvinnor och män, inom specifika branscher ärdockrelativt oklart. Detrelaterar till att enskilda studierinte studerar sambandet mellan krav och resurser och hälsan separat för kvinnor och män.Syftet med denna studie var attundersöka sociala strukturer och arbetsvillkor för kvinnliga respektive manliga mellanchefer.För att undersöka skillnader i kvinnors och mäns arbetsvillkor genomfördes sjukvalitativa intervjuermed mellanchefer inomkommunal sektor. Skillnaderna förståsgenom undersökning av de sociala strukturer som går att utläsa i arbetsdelningen mellan kvinnor och mänsamt vilka skillnader på krav och resurser som upplevs av kvinnor respektive män. Vidare undersöks hur skillnaderna påverkar arbetsplatshälsan.Det empiriska resultatet visar att sociala strukturer, såsom genusordningenoch socialt konstruerade könsroller påverkar uppfattningen om kvinnligt och manligt beteende.Framställningen av kvinnan ger uttryck för de mönster av dagliga aktivitetersom styr vårt sociala arrangemang.Därmed påverkas uppfattningarna av krav och resurser, de kvantitativa kraven är de mest framträdande och då framförallt hos de kvinnliga respondenterna. De har fler underställda och förväntas varamer känslomässigt involverade. Det i sin tur påverkar den arbetsplatsrelaterade hälsan, tre av fyra kvinnliga respondenter har varit sjukskrivna på grund av stress under sin tid som mellanchef. Genomgående uppmärksammas olikafokus hos de manliga och kvinnliga respondenterna,kvinnornas fokus ligger på mjuka värden i större utsträckning.I jämförelse mellan de kvinnliga och manliga respondenterna går det att utläsa att kraven är större på kvinnorna, kontrollen en aning mindre och det sociala stödet inte lika omfattande. / In anexamination ofwomen’s and men’s work conditions it appears thattoo high demands and limited resources contribute to poorer mentaland physical health. However, the state of knowledge concerning specifically women and med in specificindustries is relatively unclear. It can relateto the fact that individual studies do not study the relationship between requirements and resources and health separately for women and men.The aim of this study was toexamine social structures and working conditions for women and men, respectively.Toinvestigate differences in women’s and men’s working conditions, seven qualitative interviews were conducted with middle managers in the municipal sector. The differences are understood through av examination of the socialstructures that can be made visible in the division of labor between women and menand howwomen and menexperiencedifferences in demandsand resources. Furthermore,it is investigated how the differences affect workplace health.The empirical resultsshow that social structures, such as the gender order and socially constructed gender roles, influence the perception of female and male behavior. The representation of women expresses the patterns of daily activities that govern our social arrangement.Thus, perceptions are affected by requirements and resources, the quantitative requirements are the most prominent, especially among the female respondents.They have more subordinates and are expected to be more emotionally involved.This in turn affects workplace-related health, three out of four female respondents have been on sick leave due to stress during their time as middle manager.Throughout, different focus is paid to by the male and female respondents, the women's focus is on soft values to a greater extent.In a comparison between the female and male respondents, thedemands are greater on women, the control is slightly less, and the social support is not as extensive.