Det finns överlag en brist på compassion-inriktade interventioner för vård- och omsorgspersonal. Tidigare studier tyder på att dessa interventioner ger goda resultat, men fler studier behövs. Hittills har exempelvis inga svenska studier undersökt effekter av Compassionate Mind Training (CMT) på individnivå eller med samvetsstress som utfallsmått. Studien syftade följaktligen till att undersöka om en internetbaserad CMT-kurs var en hjälpsam metod för att minska samvetsstress och arbetsrelaterad stress, samt öka självmedkänsla och professionell livskvalitet hos svensk vård- och omsorgspersonal. Studien var designad som en inomindividsstudie och utgick från en Single-Case Experimental Design (SCED), med vissa anpassningar. Totalt sex deltagare mötte inklusionskriterierna och deltog i en för- och eftermätning med självskattningsformulären Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ-II), Self-Compassion Scale (SCS) och Professional Quality of Life Measure (ProQOL-5) samt fyra veckovisa mätningar under kursens gång. Slutsatsen var att CMT-kursen har varit hjälpsam i att minska samvetsstress och arbetsrelaterad stress samt i att öka självmedkänsla och professionell livskvalitet. Vidare forskning med starkare experimentell kontroll och uppföljningsmätningar behövs dock för att bekräfta resultaten. / There is overall a lack of compassion-based interventions for healthcare personnel. Previous studies suggest these interventions lead to good outcomes, however there is a need for more research. There are for example no Swedish studies that have yet examined the effect of Compassionate Mind Training (CMT) either on an individual level or with stress of conscience as outcome measure. Hence, the study aimed to evaluate whether a CMT-course is a helpful method for reducing stress of conscience and work-related stress, as well as increasing self-compassion and professional quality of life for healthcare personnel. The study had a within-subject design and used a Single-Case Experimental Design (SCED) with some adjustments. Six participants met the inclusion criteria and completed Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ-II), Self-Compassion Scale (SCS) and Professional Quality of Life Scale (ProQOL-5) before and after the CMT-course in addition to four weekly questionnaires during the course. The conclusion was that CMT was helpful in reducing stress of conscience and work-related stress as well as increasing self-compassion and professional quality of life. However, research with more experimental control and follow up measurements are needed to confirm the results. / ICOP

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland befolkningen i Sverige har ökat och särskilt på svenska arbetsplatser. Omkring 1,6 miljoner människor i Sverige upplevde år 2020 hälsoproblem som var arbetsrelaterade. Den psykisk ohälsan är även ett globalt folkhälsoproblem där närmare 301 miljoner människor levde med ångest, 280 miljoner människor med depression sedan år 2019. Att främja människors välbefinnande och att säkerställa hälsosamma liv i världen är avgörande för en hållbar utveckling. Digitaliseringen är även ett viktigt verktyg för att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling. Digitala verktyg och AI-baserade tillvägagångssätt har hittat sin väg till arbetshälsopsykolog och kan stödja individer med problem som stress, ångest eller depression på arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka applikationer av digitala verktyg och AI-användning för att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa för arbetstagare. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Cinahl, Pubmed och Web of Science. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sju teman grupperades i tre övergripande kategorier. Teman var självhantering, ökad kunskap, identifiering, användbarhet, minskning av stigmatisering, oro och engagemang. Kategorierna var potential och utveckling, användbara verktyg samt inställning. Slutsats: Resultatet visar att det kan vara fördelaktigt för arbetsplatser att satsa på insatser med digitala verktyg eller AI i syfte att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Den psykiska hälsan kan främjas, arbetsmiljö förbättras och inte minst kan depressionssymtom minskas och psykisk ohälsa förebyggas. / Indroduction: Mental ill health among the population in Sweden has increased and especially in Swedish workplaces. Around 1.6 million people in Sweden experienced workrelated health problems in 2020. The mental illness is also a global public health problem where nearly 301 million people lived with anxiety, 280 million people with depression since the year 2019. Promoting people's well-being and ensuring healthy lives in the world is crucial for sustainable development. Digitization is also an important tool for achieving several of the global goals for sustainable development. Digital tools and AI-based approaches have found their way into occupational health psychology and can support individuals with problems such as stress, anxiety or depression at work. Purpose: The purpose was to investigate applications of digital tools and AI use to reduce or prevent workrelated mental illness for workers. Method: A structured literature study based on 10 original scientific articles obtained from the databases Cinahl, Pubmed and Web of Science. The articles have been analyzed using a thematic analysis. Results: Seven themes were grouped into three overarching categories. The themes were self-management, increased knowledge, identification, usefulness, reduction of stigma, concern and commitment. The categories were potential and development, useful tools and attitude. Conclusion: The result shows that it can be beneficial for workplaces to invest in interventions with digital tools or AI in order to reduce or prevent work-related mental illness. Mental health can be promoted, the work environment improved and, not least, symptoms of depression can be reduced and mental illness can be prevented.

Introduktion Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (eng. WSOC) kan användas som en indikator för arbetstrivsel och bygger på hur anställda ser på sitt arbete utifrån hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Kunskapsläget gällande hur WSOC påverkar anställdas vilja att stanna hos sin arbetsgivare är begränsat. Syfte Syftet var att undersöka hur WSOC relaterar till anställdas intention att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Metod Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvantitativ analys baserad på en enkätundersökning bland 450 personer i den svenska Marinen. De statistiska test som genomförts är oberoende t-test och envägs-ANOVA. Resultat De som ser sig stanna kvar hos sin arbetsgivare om tre år eller inte har funderat på att lämna det senaste året har signifikant högre WSOC än de som inte ser sig stanna kvar eller har övervägt att sluta. Starkare WSOC tyder på en högre intention för värnpliktiga att ta anställning och för GSS/K att söka officersutbildning. Resultatet tyder även på ett samband mellan WSOC och balansen mellan arbete och privatliv. Slutsats Resultatet tyder på ett samband mellan ett högre WSOC och en vilja att stanna hos sin arbetsgivare. Med vetskapen om hur personalen uppfattar sin känsla av sammanhang på arbetet kan en arbetsgivare vidta åtgärder för att öka behållandegraden och även som i Försvarsmaktens fall, öka rekryteringsgraden till myndigheten. Nyckelord Arbetsrelaterad känsla av sammanhang, behålla personal, rekrytering, Försvarsmakten, balans mellan arbete och privatliv. / Introduction Work related sense of coherence (WSOC) can be used as an indicator of well-being at work and is based on how employees view their work in terms of manageability, comprehensibility and meaningfulness. Research on how WSOC affects employees’ willingness to stay with their employer is as of now limited. Aim The aim of the study was to investigate how WSOC relates to employees' intention to remain with their employer. Method The aim and sub-questions were answered through a quantitative analysis based on a survey among 450 employees in the Swedish Navy. The statistical tests carried out are independent t- test and one-way ANOVA. Results People who see themselves staying with their employer for the next three years or those who have not considered leaving in the past year have a significantly stronger WSOC than those who do not see themselves staying or have considered leaving. Stronger WSOC furthermore indicated a higher intention for conscripts to take up employment and for employed sailors to enroll for officer training. The results also indicate a relationship between WSOC and work- life balance. Conclusion The results indicated a relationship between a stronger WSOC and a willingness to stay with one's employer. With the knowledge of how the employees perceives their sense of coherence at work, an employer can take measures to increase the retention rate and also, as in the case of the Armed Forces, increase the recruitment rate. Key words Work related sense of coherence (WSOC), retention, recruitment, Armed forces, work-life balance.

Bakgrund: Alla organisationer med fler än tio anställda ska ha etablerade arbetsmiljöpolicys, arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarna ska samverka med arbetsgivaren för att skapa en god arbetsmiljö. Om en medarbetare inte har möjlighet till att arbeta inom en god arbetsmiljö riskerar denna att drabbas av utmattning och arbetsrelaterad stress. Sjukskrivningar kan komma att kosta en organisation mycket pengar, och arbetsrelaterad stress utgör den vanligaste faktorn till att en medarbetare sjukskrivs. Trots att det sedan länge är ett välkänt problem är det svårt att upptäcka signaler som kan härröra från en medarbetare som är stressad. Med anledning av att majoriteten av den tidigare forskningen som gjorts har utgått från ett ledarperspektiv, problematiseras denna studie utifrån ett medarbetarperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetsrelaterad stress existerar hos kvinnliga medarbetare när det finns arbetsmiljöpolicys och regelverk som ska förebygga ohälsa. Genomförande: Den teoretiska referensramen som tagits fram grundas i tidigare forskning och litteratur som var relevanta inom området. Syftet var att ge kunskap för relevanta teorier och begrepp, samt skapa en förståelse för vad som tidigare har undersökts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga medarbetare. Intervjuerna stöttades upp med en intervjuguide där frågorna som ställdes gällde medarbetarnas kunskap om arbetsmiljöpolicy, den generella arbetsmiljön, erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt upplevelsen av individuella krav, kontroll och stöd. Slutsats: Arbetsplatsen erbjuder förutsättningar för att förhindra ohälsa genom arbetsmiljöpolicys, trots detta väljer medarbetarna att inte ta del av informationen. Utöver detta finns inget annat stöd som erbjuds av arbetsplatsen, mer än de förutsättningar som medarbetarna själva skapar för att undvika att bli stressade. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder höga krav, kombinerat med hög kontroll och ett bra stöd från kollegor. Det finns ett bristfälligt stöd från chefen, som främst beror på avsaknad av kunskap kring medarbetarnas arbetsuppgifter. / Background: All organisations with more than ten employees must have established work environment policies, the employer is required to conduct systematic work environment management and the employees must cooperate with the employer to achieve a good work environment. If an employee does not have the opportunity to work in a good work environment, they are at risk of exhaustion and work-related stress. Absence due to illness can cost an organisation a lot of money, and work-related stress is the most common reason for an employee to take sick leave. Although it has been a well-recognised problem for a long time, it is difficult to detect signals that may originate from a stressed employee. Given that the majority of previous research has been based on a leadership perspective, this study is problematised from an employee perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine whether work-related stress exists among female employees when there are work environment policies and other frameworks to prevent ill health. Implementation: The theoretical framework that has been developed is based on previous research and literature that were relevant in the area of interest. The aim was to provide knowledge of relevant theories and concepts and give an insight into what has previously been researched. The research was conducted using a qualitative study in the form of semi-structured interviews with ten female employees. The interviews were supported by an interview guide where the questions that were asked concerned the employees’ knowledge of the work environment policy, the general work environment, experiences of work-related stress and the experience of individual demands, control and support. Conclusion: The organisation offers opportunities to prevent ill health through work environment policies, but despite this, the employees choose not to take part of the information. In addition to this, there is no other support offered by the workplace; instead, employees work individually to create conditions to prevent becoming stressed in the workplace. The majority of employees find that there are high demands, combined with high control and strong support from colleagues. There is a lack of support from the manager, mainly due to a failure to understand the employees’ work tasks.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår ofta komplexa arbetsuppgifter. I sjukhusmiljö är sjuksköterskan omvårdnadsansvarig och samordnar vården inom de olika yrkesprofessionerna. För sjuksköterskan finns det en utsatthet och exponering av olika typer av stress då de ofta arbetar i ett högt tempo och med flera arbetsuppgifter samtidigt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och hur den inverkar på omvårdnadsarbetet.Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie. Tio kvalitativa studier valdes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL och utgör grunden för litteraturstudiens resultat. Datamaterialet som samlas in handlar om grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och har analyserats genom en allmän litteraturöversikt.  Resultat: Resultatet visar att det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress ökar. Efter analys av data framkom tre huvudteman och sju subteman. Resultatets tre huvudteman är hög arbetsbelastning, teamwork och coping strategier. Resultatets sju subteman är brist på personal, arbetstider/övertidsarbete, ökade krav på dokumentation, kroppsliga och mentala effekter, arbetsmiljö, otillgängliga läkare och bristande ledning. Den starkaste faktor till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning.  Slutsatser: Långvarig arbetsrelaterad stress utan tillräcklig återhämtning medför negativa skadliga effekter för sjuksköterskans hälsa. Kvalitén på omvårdnaden riskerar att minska.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan relateras till arbetstagarnas hälsa och bidrar till hög personalomsättning och ökade kostnader. Samtidigt är kunskapsdelning en betydande resurs för organisationers förmåga att ta vara på kunskap, främja medarbetarnas välmående samt behålla sin personal. Det saknas konsensus i tidigare forskning på hur stress och kunskapsdelning samverkar samt hur tjänstemän respektive arbetare modererar detta samband. Denna studie syftar därav till att undersöka sambandet mellan stress och kunskapsdelning på arbetsplatsen samt om sambandet modereras av kategorierna white och blue collar.  Metod: Studiens data insamlades via en digital enkät bestående av 14 items som mäter stress (PSS-14) samt 11 items som mäter kunskapsdelning baserat på instrument utvecklat av Xiao m.fl. (2017), Wang m.fl. (2017) och Wang och Kwek (2018). Totalt var det 138 respondenter som hade svarat på samtliga frågor (inklusive kontrollvariabler). Multipel regressionsanalys med 5000 bootstraps iterationer användes för att studera korrelationen mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Det utfördes en analys av eventuell modererande effekt av arbetskategori på sambandet mellan stress och kunskapsdelning med hjälp av PROCESS-procedur för SPSS version 4.2 beta.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant negativt samband mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning i arbetslivet på Beta = -.30 även efter kontroll för bakgrundsvariablerna sysselsättningsgrad, allmän hälsa och sömn. Ingen modererande effekt av arbetskategorierna white/blue collar kunde påvisas.  Slutsats: Resultatet ger insikt i sambandet mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Resultaten indikerar att en minskning av arbetsrelaterad stress kan främja kunskapsdelning och öka organisationernas förmåga att behålla anställda. Därmed kan kostnader för personalomsättning, rekrytering och frånvaro även minskas. / Background: Work-related stress can be linked to employees' health and contributes to high staff turnover and increased costs. At the same time, knowledge sharing is a significant resource for organizations' ability to leverage knowledge, promote employee well-being, and retain their employees. There is no consensus in previous research on how stress and knowledge sharing interact, as well as how white collar and blue-collar workers moderate this relationship. Therefore, this study aims to investigate the relationship between stress and knowledge sharing in the workplace, and whether the relationship is moderated by the categories of white and blue-collar workers. Method: The study's data was collected via a digital survey consisting of 14 items measuring stress (PSS-14) and 11 items measuring knowledge sharing based on instruments developed by Xiao et.al. (2017), Wang et.al. (2017) and Wang and Kwek (2018). In total, there were 138 respondents who had answered all questions (including control variables). Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation between work-related stress and knowledge sharing. An analysis of the potential moderating effect of occupational category on the relationship between stress and knowledge sharing was also conducted using the PROCESS procedure for SPSS version 4.2 beta. Results: The study's results show a significant negative correlation between stress and knowledge sharing in the workplace at Beta= -.30 even after controlling for the background variables employment rate, general health, and sleep. No moderating effect of the white/blue collar work categories could be found. Conclusion: The results provide insight into the relationship between work-related stress and knowledge sharing. The results indicate that reducing work-related stress can promote knowledge sharing and increase the organization's ability to retain employees. Thus, costs for staff turnover, recruitment, and absenteeism can also be reduced.

Bakgrund: Revisionsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend sett till antal revisorer. Revisionsyrket präglas av säsongsbetonad och ojämn arbetsbelastning, vilket resulterar i hög arbetsrelaterad stress på grund av tids- och budgetpress samt höga krav. Tidigare forskning visar att balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning riktas främst mot situationen i revisionsbyråerna vilka benämns “The Big Four” varpå följande studie riktar sig mot chefer på mindre revisionsbyråer. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och undersöka hur stödjande ledarskap används av chefer inom små regionala revisionsbyråer för att förbättra det psykosociala välbefinnandet för medarbetarna. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis stödjande ledarskap, Work-Life Balance, krav, kontroll och stöd. Kärnbegrepp inom studien är arbetsrelaterad stress vilket kan uppstå till följd av obalans av tidigare nämnda faktorer. Metod: I föreliggande studie användes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen som kompletterades med insamling av dokument. Åtta intervjuer genomfördes där svaren triangulerades med hjälp av dokumenten. Slutsats: Det studien visade var att det är avgörande för chefen att skapa en personlig relation till medarbetarna. Detta för att kunna identifiera behov och anpassa sig utifrån den givna situationen. Goda förmågor att planera och följa upp arbete är även en viktig faktor för chefer inom revisionsbranschen för att medarbetarna ska ha en kontrollerbar arbetssituation och därmed undvika såväl orimlig arbetsbelastning som arbetsrelaterad stress. Det kan vidare konstateras att ledarskap är individuellt utifrån chefen som medarbetaren där egenskaperna varierar och ledarskapet behöver anpassas utifrån båda parter. / Background: The auditing industry is currently in a declining trend in terms of the number of auditors. The audit profession is characterized by seasonal and uneven workload, which results in high work-related stress due to time and budget pressure and high demands. Previous research shows that balance between work life and private life is important for employees’ well-being in the workplace. Previous research is mainly aimed at the situation in the audit firms called “The Big Four”, whereupon the following study is aimed at managers at smaller audit firms.  Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate how supportive leadership is used by managers within small regional auditing firms to improve the psychosocial well-being of employees.  Theory: The current study uses theories and concepts such as supportive leadership, work-life balance, demands, control and support. The core concept within the study is work-related stress, which may arise as a result of imbalance of previously mentioned factors.  Method: In this study a qualitative research approach was used where semi-structured in-depth interviews constituted the main data collection which was supplemented by the collection of documents. Eight interviews were conducted where the answers are triangulated with the help of documents.  Conclusion: The study showed that the crucial part for the manager is to create a personal relationship with the employees. This is to be able to identify needs and adapt based on the given situation. Good abilities to plan and follow up on work is also an important factor for managers within the audit industry and for the employees to have a controllable work situation and thus avoid both unreasonable workload and work-related stress. It can further be stated that leadership is individual based on the manager as the employee where the characteristics vary and leadership needs to be adapted based on both parties.

Att vara violinist ställer stora krav på den enskilde eftersom yrket för med sig betydande risker för att råka ut för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur violinlärare på musikhögskola i Sverige säger sig arbeta för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa (ARO) hos violinstudenter och om detta sker på lärarens eget initiativ eller om lärarkollegiet arbetar efter en speciell metodik. Studien utgår från en hermeneutisk metod för att tolka kvalitativa intervjuer av violinlärare på musikhögskola. Resultatet visar på ett personligt engagemang hos de intervjuade lärarna vad det gäller att lära ut ergonomi i instrumentalundervisningen, men att det är upp till varje lärare att bestämma omfattning och djup på den ergonomiska kunskap som förmedlas till studenterna. Beroende på vilken violinlärare man har så kan det således vara stora skillnader på ergonomins tyngd i violinundervisningen. Detta innebär att violinstudenter inte ges lika förutsättningar för att undvika arbetsrelaterad ohälsa. / Being a violinist implies great demands on any individual since the profession brings considerable risks of work-related illnesses or injuries. This essay investigates how violin teachers in music colleges in Sweden are working in order to prevent work-related injury and illness among violin students and if this happens due to the teacher’s own initiative or if the college is working with a certain methodology. The study utilizes a hermeneutic method in order to interpret qualitative interviews with violin teachers at music colleges. The results show a personal commitment among the interviewed teachers when it comes to teaching ergonomics in instrumental teaching, but it is up to each teacher to decide the extent and depth of the ergonomic knowledge that is being passed on to the students. Depending on the violin teacher, there may be considerable differences in the ergonomic focus of the violin teaching. This means that violin students do not receive the same chances with regards to avoiding work-related illnesses or injuries.

Introduktion En bra arbetsmiljö är av stor vikt för ett hälsosamt arbetsliv. Många människor drabbas av arbetsrelaterad ohälsa som kunde varit möjlig att förebygga om den uppmärksammats i tid. Att utifrån både nationella och internationella styrdokument arbeta för en hållbart arbetsliv med en hälsofrämjande arbetsmiljö är av hög folkhälsovetenskaplig relevans. Syfte I populationen anställda på statligt finansierade arbetsplatser undersöka attityder till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa samt utformning av sådant verktyg. Undersöka om attityderna skiljer åt mellan åldersgrupper samt mellan arbetstagare som upplever hög eller låg arbetsrelaterad utmattning. Metod En enkätstudie som inkluderade 33 respondenter genomfördes i april 2022 där frågorna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Fishers exakta test användes för numerisk data och kvalitativ innehållsanalys för fritextsvar. Resultat Majoriteten hade positiv attityd till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa. Ingen skillnad i attityd kunde identifieras mellan åldersgrupper eller grupper med olika nivå på arbetsrelaterad utmattning. Det framkom att det behövs rimliga krav på de anställda i arbetslivet och att ett digitalt verktyg skulle kunna bidra till att fånga tidiga tecken på ohälsa och vara ett hjälpmedel för det hälsofrämjande arbetet. Fysiska möten ansågs dock fortfarande viktiga. Slutsats Studien visar att statsfinansierade anställda generellt har en positiv attityd till ett digitalt verktyg som regelbundet stämmer av arbetsrelaterad ohälsa. Studien beskriver också tankar kring för- och nackdelar gällande utformning av ett sådant digitalt verktyg. Ett av önskemålen var tätare uppföljningar av hälsa och arbetsmiljö med ett digitalt verktyg. / Introduction A healthy work environment is important for a sustainable working life. Many people suffer from ill health connected to working life that could have been prevented if it had been noticed in time. Based on both national and international governing documents, working for a sustainable working life with a health-promoting workenvironment, is very relevant from a public health perspective. Aim In the population employed at government-funded workplaces, investigate attitudes to the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health and the design of such a tool. Investigate whether attitudes differ between age groups and between workers who experience high or low work-related exhaustion. Methods A survey study including 33 respondents was conducted in april 2022 where the questions were of both a qualitative and quantitative nature. Fischer’s Exact test was used for numerical data and qualitative content analysis for free-text answers. Results The majority had a positive attitude towards the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health. No difference in attitude could be identified between age groups or groups with different levels of work-related exhaustion. It emerged that reasonable demands are needed on employees in working life and that a digital toolcould help to capture early signs of ill health and be a tool for health promotion work. Physical meetings, however, were still considered important. Conclusion This study shows that government-funded employees generally have apositive attitude towards a digital tool that regularly checks work-related ill health. This study also describes pros and cons regarding the design of such a digital tool. One of the  wishes was closer follow-ups of health and working environment with a digital tool.