Uppsatsens mål ur forskningsperspektiv är att ge erfarna ledares egen upplevelse och bemötande av hög arbetsbelastning, stress och krav. Syftet med uppsatsen är att med fenomenologisk design undersöka hur ledare hanterar hög arbetsbelastning över tid. Efter inblick i ledarnas livsvärld och erfarenhetsbank via sju kvalitativa intervjuer har den väsentliga informationen extraherats angående vilka beteenden, tankemönster och strategier som ledare upplever som viktigast vid hantering av hög arbetsbelastning över tid. Uppsatsen täcker även vilka kunskaper, förmågor och motivatorer ledarna anser vara viktigast i frågan såväl som det pedagogiska problemet i hur ledarna lär sig hantera hög arbetsbelastning. Resultaten visar att ett socialt tillgängligt beteende gentemot medarbetare är fördelaktigt. Med erfarenhet blir det allt lättare att föregå problem och konflikter vilket kringgår stress och skapar hanterbarhet genom att små problem inte blir stora problem då situationer bemöts direkt. Ledarna finner motivation över små vinster dagligen, och strukturer hållbara tankemönster utifrån övergripande lättapplicerade strategier. De lär sig förmågan att prioritera bland göromål och involvera medarbetarna i processer. De lär sig även att vara alltmer analytiska och logiskt sinnade, effektiva och rationella allteftersom de blir tryggare i yrkesrollen vilket ger ökad självtillit. Problem stöps om till utmaningar, bryts ner och görs hanterbara. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att genom granskning av vetenskaplig litteratur undersöka hur de riskfaktorer i arbetet som orsakar utbrändhet bland sjuksköterskor kan förebyggas. Frekvensen av utbrändhet i Sverige har ökat sedan slutet av 90-talet och de riskfaktorer som har identifierats av olika forskare är av organisatorisk, individuell och social genes. För att uppnå syftet gjordes en litteraturstudie som grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Demerouti´s Job Demand-Resourcesmodell för att tydliggöra begreppet utbrändhet. Mätinstrumentet MBI användes också för att förklara hur utbrändhet kan mätas. Resultat från åtta artiklar visar att utbrändhet kan förebyggas med hjälp av individen (stresshantering, fortbildning och empowerment), relationer (iakttagelser från medarbetare, stödgrupper och socialt stöd i arbetet) och organisationen (stöd och uppmuntran från arbetsgivaren, socialiseringsprogram med träning samt förändring av arbetsmiljö) Att sjuksköterskan känner sig stark i sin yrkesroll och kan hantera stress, att hon/han har stöd från medarbetare och arbetsgivare och ges möjlighet till personlig utveckling under goda arbetsförhållanden kan hjälpa henne/honom att undvika utbrändhet. / The aim of this literature review is to through scrutinizing scientific literature examine how the risk factors at work that cause burnout among nurses can be prevented. The incidens of burnout has increased in Sweden since the late 90´s and the risk factors identified by different researchers are of an organizational, social and individual genes. The research method chosen was a literature review based on eight scientific research reports. Demerouti´s Job Demand-Resources model was used as a theoretical framework to clarify the concept of burnout. The measuring instrument MBI was also used to explain how burnout can be assesed. Results from eight studies show how burnout can be prevented through the individual (stress manegement, education and empowerment), relationships (coworker´s observations, peer-support groups and social support at work) and the organization (support and encouragement from the employer, socializationprograms with training and adjustments of the work environment) A nurse who feels strong in her/his professional capacity and know how to cope with stress, who has support from co-workers and employer and is given the opportunity to personal development in healthy working conditions can be helped to avoid burnout.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en av de vanligaste orsakerna att drabbas av sjukdom. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor är hög och ter sig att öka. En av de största orsakerna till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning. Ett sätt att hantera arbetsrelaterad stress är att tillämpa copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Sökningar efter vetenskapliga studier gjordes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Fyra olika kategorier framkom efter en innehållsanalys. Dessa var: Att finna stöd, Avkoppling, Reflektion och Planering av arbete. Att finna stöd delades även in i tre subkategorier: stöd från familj, stöd från kollegor och stöd från religion.Slutsats: De copingstrategier som hjälpte sjuksköterskorna att hantera arbetsrelaterad stress var att finna stöd, avkoppling, reflektion och planering av arbete. / Background: Occupational stress is one of the most common causes to be affected by illness. The workload for nurses’ is high and appears to increase. One of the main causes to occupational stress is a high workload. One way to handle occupational stress is to apply coping strategies.Aim: The aim with this literature review is to illustrate the coping strategies that is used by nurses’ to handle occupational stress. Method: A literature review based on ten scientific studies with qualitative approach. The search for scientific studies was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO. Results: Four categories were identified following the content analysis. These were: to find support”, relaxation, reflection and planning the work. To find support were divided into three subcategories: support from family, support from colleagues and support from religion. Conclusion: Copingstrategies that helped nurses’ to handle occupational stress were to find support, relaxation, reflection and planning of work.

Arbetsrelaterad stress bland vårdens chefer ökar och arbetsmiljön blir allt viktigare. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Riksdagen röstade år 1977 igenom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) vilket är en bra grund att luta sig mot. Författarna vill med denna studie öka medvetenheten och studera förekomsten av arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdens chefspositioner. Hur mycket arbetsrelaterad stress finns egentligen inom hälso- och sjukvårdens chefer. Är den densamma i privat, kommunal och regional verksamhet? Med en kvantitativ studie har författarna med en öppen webbaserad enkät fått fram att stress, trötthet och spänningshuvudvärk/ migrän är de största faktorerna för chefernas dåliga mående inom den privata, kommunala och regionala verksamheten och att återhämtning på arbetstid nästan är obefintlig. Detta styrker tidigare studier och rapporter som visar att allt fler sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa och att stress kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar. I författarnas studie upptäcktes inga väsentliga skillnader mellan privat, kommunal, regional och verksamhet.

Bakgrund: Akutmottagningen är till för personer med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskans främsta ansvar är omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver snabbt bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd för att kunna ge adekvat vård. Triagering används som hjälpmedel för att bedöma och prioritera turordningen mellan svår sjuka och skadade patienter detta arbete försvåras på grund av hög arbetsbelastning vilket kan upplevas som stressande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där 11 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades med Polit och Beck (2017) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar och bearbetades genom tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen har kategoriserats in i tre huvudteman: 1." Arbetsbelastning" med underteman "arbetsflödesavbrott" "psykisk belastning" och "fysisk belastning". 2. "Organisatoriska brister" med underteman "överbeläggningar", "tidsbrist", "kommunikation, samverkan och bristande ledarskap" och "patientsäkerhet". 3. "Egen kompetensutveckling". Slutsats: På akutmottagningen utsätts sjuksköterskan för stress på grund av hög arbetsbelastning som beror på organisatoriska brister och en mängd olika stressorer. Stressen sjuksköterskor upplever har negativ påverkan på sjuksköterskans fysiska, psykiska hälsa och på arbetstillfredsställelsen. Vidare påverkar sjuksköterskans stress även patientens hälsa negativ.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor kan på grund av ständiga krav vara utsatta för hög arbetsbelastning i sitt arbete, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt och ge upphov till sjukdom och ohälsa hos sjuksköterskorna. Copingstrategier kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier sjuksköterskor på sjukhus använder för att hantera arbetsrelaterad stress för ökad patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie som följer Polit och Becks (2021) nio steg, en deduktiv ansats utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) ramverk för copingstrategier har använts i analysen. Resultatet baseras på tolv artiklar från litteratursökning, varav elva var kvantitativa och en var mixad metod. Resultat: Resultatet utgår från teoretikernas ramverk och består av tre huvudkategorier: problemfokuserad, emotionsfokuserad, meningsbaserad copingstrategi och två underkategorier till emotionsfokuserad copingstrategi. Val av copingstrategi påverkas av tidpunkt, personlighetsdrag och situation som sjuksköterskor befinner sig i vid upplevd arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Slutsats: Problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier används i ungefär lika stor utsträckning av sjuksköterskor, men problemfokuserade används i något större omfattning. Meningsbaserade copingstrategier används i minst utsträckning.

Bakgrund: Arbetsmiljön inom akutsjukvård är ofta stressig med hög arbetsbelastning och få resurser, vilket kan innebära påfrestande situationer. Det ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens och förmåga till snabba förändringar. Sjuksköterskor strävar ständigt efter att upprätthålla en god och säker vård, vilket emellanåt kan vara utmanande inom akutsjukvårdens stressiga miljö. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Två teman samt fyra subteman identifierades. Första temat var utmaningar i sjuksköterskerollen med underteman känslomässig påverkan och otillräcklig återhämtning. Det andra temat var utmanande arbetsmiljö med underteman otillräckliga resurser samt oförutsägbar arbetssituation. Slutsats: Genom förbättrade arbetsförhållanden kan sjuksköterskors arbete förbättras vilket gynnar omvårdnaden och patientsäkerheten.

Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.

Bakgrund: Under 2019 till 2022 drabbades världen av COVID-19-pandemin. Flera länder led av kollapsad sjukvård. Människoliv förändrades av COVID-restriktioner med syfte att begränsa smittan. Frontlinjesjuksköterskor spelade en central roll i att bekämpa COVID-19-pandemin i hela världen. Forskning om sjuksköterskeyrket innan COVID-19-pandemin visade att de flesta frontlinjesjuksköterskor upplevde stress på grund av sitt yrke, men under pandemin blev sjuksköterskornas situation ännu svårare. Syfte: Att förstå hur COVID-19-pandemins första våg påverkade frontlinjesjuksköterskors upplevelser av yrkesrelaterad stress. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Artiklarna söktes efter i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Åtta peer-reviewed vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gick igenom noggrann kvalitetsgranskning och valdes ut till källmaterial. Resultat: Frontlinjesjuksköterskorna var inte förberedda för COVID-19-pandemin, vilken ledde till ett kraftigt ökade antal vårdkrävande patienter. COVID-19- pandemin ledde också till en förändring i frontlinjesjuksköterskornas arbetsroll. Många hade inte tillräcklig kompetens för att hantera sina arbetsuppgifter. Frontlinjesjuksköterskorna saknade även hjälp från omgivningen. Dessa faktorer ledde till försämrad personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet och ökad personalavgång. Sju interrelaterade faktorer kan användas för att förstå frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Kategorierna är 1. Förändring i arbetsvillkor, 2. Förändring i arbetsrollen, 3. Copingstrategier, 4. Stöd från arbetsgivare, 5. Teamarbete, 6a. Försämrad omvårdnad och 6b. Personalavgång. Frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stressupplevelser kan även förklaras utifrån Karaseks job demands control model, där arbetssituationer med en högre grad av jobbkontroll (eget beslutsfattande) upplevs som mindre stressande än situationer där man saknar kontroll över sitt arbete.  Slutsats: Arbetsgivare bör beakta stressfaktorer och erbjuda stöd för att öka frontlinjesjuksköterskors arbetstillfredsställelse. De bör även vara lyhörda mot personalen och erbjuda individualiserade åtgärder, samt uppmuntra personalen att ta eget initiativ för att finna lösningar (ge dem högre grad av jobbkontroll). Frontlinjesjuksköterskor bör i sin tur försöka proaktivt reflektera och föra fram tydliga förslag till arbetsgivare.

Bakgrund: Coronaviruset låg bakom Covid-19 pandemin som spreds världen över 2020. Sjuksköterskor som arbetade med Covid-19 patienter utsattes för utmaningar och risker i sitt arbete. För att kunna arbeta optimalt och hållbart enligt sjuksköterskans kärnkompetenser så krävs goda förutsättningar på arbetet. Covid-19 pandemin innebar flera orsaker som kan ligga till grund för arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Genom att undersöka hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet under Covid-19 kan orsaker identifieras, och på så sätt förebyggas i framtiden.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress vid arbete under Covid-19.  Metod: En litteraturstudie har genomförts av nio vetenskapliga kvalitativa artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökorden skapades i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats, en integrerad analys tillämpades för resultatet, så att kategorier och underrubriker skapades.  Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress under Covid-19 pandemin grundar sig i en försämrad arbetsmiljö, känslor och bristande erfarenhet. Arbetsmiljön innefattar bland annat arbetsorganisatoriska problem, hög arbetsbelastning, personalbrist och att arbeta med skyddsutrustning. Psykiska reaktioner från rädsla, ångest, depression och känsla av otillräcklighet bidrog till stress.  Slutsats: Sjuksköterskors arbetsrelaterade stress kan till viss del förstås utifrån krav, - kontroll, - &amp; stödmodellen, men även psykiska förhållanden hos en individ påverkar stressen. Förebyggande åtgärder från ledning och arbetsorganisation krävs vid pandemier för att sjuksköterskor ska kunna arbeta hållbart utan stress. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna specificera exakt vad för åtgärder som behövs.