Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt. Personalens erfarenhet och medvetna förhållningssätt var faktorer som påverkade deras arbetssätt och inställning till att lyfta fram barnens kultur och språk med avsikt att stärka individernas identitet och verbala språk. På samtliga förskolor arbetade pedagogerna nära barnen och det fanns en ständig kommunikation mellan de vuxna och barnen. Varje förskola som undersöktes arbetade språkutvecklande men på olika sätt. En av dem arbetade projektinriktat och en annan med samtal, sagor, sånger mm. Resultaten visar att samtliga pedagoger var överens om att det är extra viktigt att vara tydlig och benämna allt och att prata ofta för att stärka det svenska språket särskilt hos de flerspråkiga barnen. Genom observationerna framkom att detta språkstödjande arbetssätt, var mest påtagligt bland de pedagoger som arbetade med de yngre barnen även om alla pedagoger i intervjuerna sade sig arbeta så. Under intervjuerna, i vissa observationer samt i dokumentationerna framkom att även pedagogerna på de två avdelningarna med äldre barn tillämpade temainriktat arbete med fokus på att utveckla språket och andra förmågor hos varje enskilt barn.

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.

Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever. Resultatredovisningen av undersökningen visar att det finns skillnader i lärarnas sätt att arbeta och hantera inkluderingen i klassrummet men också i deras uppfattningar och upplevelser av skolans ambitioner för inkluderingsuppdraget. Det kan konstateras att lärarna har begränsade möjligheter till att kunna genomföra och utveckla inkluderingen i klassrummet.

På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.

Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007. Sammanfattning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi uppmärksammades i forskningen i slutet på 1880-talet. På 1940-talet öppnades läskliniker som gav individuellt anpassad träning, för elever med speciella läs- och skrivsvårigheter. 1978 försvann diagnosen och även läsklinikerna. Idag har lärarkåren tillgång till ett omfattande informationsmaterial, som gör att ingen behöver känna sig frågande inför dyslexi. Målet idag är att ha en skola för alla, där elevers olika behov ska tillgodoses på bästa sätt. Syftet med studien är att begripligt förklara uppfattningen om vad dyslexi är, ur olika perspektiv. Flera människor delar t.ex. samma upplevelse men uppfattar situationen olika. Dessa personer tar med sig olika kunskaper och skapar sig egna erfarenheter som de sen kan delge andra. Vad jag vill veta är hur det praktiskt fungerar i skolorna att arbeta med dyslexier. Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar: - Hur hanteras dyslexi ur lärar-, speciallärar- och elev- perspektiv? - Hur kan en lärare/speciallärare hjälpa elever med dyslexi i sitt arbete? - Vilka orsaker kan dyslexi bero på, arv, miljö eller av annan orsak? Elva rektorer kontaktades personligen men samtliga tackade nej till intervjuer. Jag fick därför använda mig av enkätfrågor, för att kunna genomföra undersökningen. Sammanlagt 24 personer, bestående av 10 elever, 10 lärare och 4 speciallärare från fyra olika skolor besvarade enkäten. Dyslexi innebär alltid läs- och skrivsvårigheter men läs- och skrivsvårigheter behöver inte alltid vara dyslexi. Undersökningens resultat visar t.ex. två elever som har svårt för att läsa och skriva. Eleverna jämför sig med sina övriga åtta klasskamrater som inte har sådana svårigheter och de två kan lätt tappa motivationen till att läsa läxorna. Lärarens arbete är bland annat att skapa en trygg atmosfär, så att eleven inte upplever detta. Att bygga upp självförtroendet, genom att visa att alla människor är olika och har olika förmågor, kan underlätta för elever med dyslexi. Det finns bara ett sätt att lära sig läsa och skriva och det är genom övning. Till lärares hjälp finns screeningtester, diagnostisering, specialpedagoger och flera olika tekniska hjälpmedel för att lindra elevers problem med läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor vikt att sätta in rätt resurser i rätt tid, eftersom det idag går att avsevärt förbättra elevers förutsättningar. Att dyslexi beror på arv var ett samstämmigt svar, som både enkäterna och litteraturstudien gav. Inga elever har upplevt någon dålig stämning i klassen, oavsett om de själva har läs- och skrivsvårigheter eller inte.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärarna arbetar med elever i matematiksvårigheter i årskurs 1-5 i relation till lärarnas utbildningsbakgrund i matematikämnet. Dessutom är syftet att belysa lärares uppfattning om framgångsrik undervisning för elever med matematiksvårigheter. Bakgrunden till det valda ämnet är att antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat (TIMMS 2008). Både svensk och internationell forskning visar att lärarens kompetens är den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgångsrika studierna blir för eleverna. Med hjälp av enkätfrågor undersöktes i studien hur verksamma lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter i förhållande till sin utbildning.   I litteraturgenomgången belyses olika teman. Bland dessa återkommer vissa mer frekvent; lärarens kompetens, vardagsförankringar, betydelsen av tiden, kommunikationen och elevernas självkänsla. I tidigare forskning framkom det att elever upplever att det var för stora undervisningsgrupper, vilket även överrensstämmer med svaren från respondenterna. Motivationen och vardagsförankringar är återkommande betydelsefulla faktorer för en framgångsrik matematikutveckling hos elever.   Resultaten i enkätstudien visar att respondenterna anser att de är i behov av kompetensutbildning för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. För att nå kursplanens uppnåendemål i årkurs 5 anser ungefär hälften av respondenterna att undervisningstiden  bör utökas. Respondenterna är eniga om att skolans organisation inte främjar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Ekonomin, tiden och klasstorlekarna är hinder som respondenterna ser i sin vardag för att kunna bedriva en framgångsrik undervisning. Resultaten visar på att förutsättningar för att elever i matematiksvårigheter ska nå uppnåendemålen i årskurs 5 är; kompetensutveckling för lärare, halvklassundervisning, tidiga insatser, tillgång till specialpedagog/lärare, möjlighet att arbeta laborativt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskolepedagogers syn på konflikter mellan barn och arbetet med detta. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vad kan konflikter mellan barn handla om? Hur hanterar pedagoger konflikter? För att studera detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger. Undersökningen visade att pedagogernas hantering av konflikter mellan barnen är viktigt då det ger barnen verktyg för att själva kunna hantera konflikter i framtiden. Det finns ett flertal orsaker till att konflikter uppstår mellan barnen såsom missförstånd, oenigheter över föremål och uteslutning ur lekar. Det är viktigt att alla barn får komma till tals och bli bekräftade i en konfliktsituation. Det framkom också att det är mycket viktigt att pedagogen finns närvarande för att både hantera och förebygga att konflikter uppstår. / The purpose of this essay is to study pre-school teachers´ views on conflicts between children and the work with this. I have used the following questions as a way to reach the purpose:  What can conflicts among children be about? How do pre-school teachers handle these conflicts? As a method I have chosen to do qualitative interviews with four pre-school teachers. The study’s main results show that the handling of conflicts that occur between children is important.  It gives the children tools for how they can handle conflicts by themselves in the future. There are many reasons why conflicts appear between children such as misunderstandings, disagreements about toys and exclusions in play. When a conflict is to be handled it’s very important that every child gets a chance to give there point of view and that they are being confirmed. Another view that showed up in the study was that an important thing, both for handling and preventing conflicts in pre-school, is that the teachers always is present among the children.

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande. Hur arbetar dessa lärare med annorlunda arbetssätt i matematikundervisningen? Vilka fördelar finner de som de inte finner i den traditionella undervisningen? Vad är det som kan göras med annorlunda arbetssätt men inte med traditionellt arbetssätt? Vilka hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt har läraren stött på? Jag har intervjuat lärare som bl a arbetar kommunikativt, laborativt och problemlösande. Jag har funnit många fördelar med arbetssätten. T ex tror lärarna att eleverna mår bättre och att de lär sig sådant de inte lär sig i den traditionella undervisningen. De flesta hinder mot att arbeta med annorlunda arbetssätt kan relateras till att arbetsmetoderna är nya för lärarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna. Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning. Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.

I studien som gjorts har jag undersökt hur elever i årskurs två och tre upplevde läsning och läsundervisning under årskurs ett, samt hur de upplevde sina möjligheter att vara med och utforma den läsundervisning som de deltog i under sitt första skolår. Elevernas upplevelser har sedan jämförts med vad läroplanen anser att eleverna ska lära sig. Undersökningen som gjorts bygger på kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet av det empiriska materialet, kopplar jag det till aktuell litteratur samt till läroplanen, Lpo94. Slutsatser som kan dras är att eleverna som intervjuades upplevde läsning och sin läsundervisning som en positiv upplevelse. En stor del av eleverna kände dock att de ej har fått möjlighet att vara med och utforma läsinlärnings undervisningen i den utsträckning de hade velat i årskurs ett. Elevernas upplevelser motsvarar inte de krav läroplanen ställer på demokratiska arbetssätt i skolan.