Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna. Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskijs tankar om ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Gudrun Malmer, en av Sveriges ledande förespråkare för den laborativa matematikens integrering i skola, spelar en viktig roll i denna studie. Resultatet som framgår efter studiens slutförande visar att majoriteten av lärarna har en klar bild av vad laborativ matematik innebär, de visar ambition och vilja att arbeta laborativt i klassrummet men saknar medel för detta, främst i form av tid. Tid för planering, tid för genomförande och tid för utvärdering och efterarbete.

Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat. De uttrycker att deras sociala utveckling främjas genom att de arbetar vilket sker genom att pedagoger och barnen tillsammans kommunicerar i temaarbetet och att barnen sinsemellan lär av varandra. Detta kan kopplas till teorin om det sociokulturella lärandet, som innebär att barn genom ett socialt samspel och kommunikation lär sig nya saker hela tiden (Säljö 2003). En viktig faktor som vi kom fram till var att alla avdelningarna på förskolan bygger sina temaarbeten utefter barnens intresse, vilket kan kopplas till Hatties forskning där han betonar vikten av att pedagoger ska utgå från elevers perspektiv i undervisningen.

Språket utvecklas under skoltiden på många olika sätt med många olika metoder som pedagoger använder sig av. Syftet med arbetet är att se hur pedagogerna arbetar för att stärka och stimulera barnens språkutveckling. Fyra pedagoger i F-klass samt år 1 och 2 intervjuades med utvalda frågor, och tre undervisningstillfällen spelades in. Undersökningen visade att pedagogerna anser att barnen ska få möjlighet att lära genom olika sinnen; de ska få möjlighet att ta till sig kunskap på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred. Ingen elev är den andra lik och alla de bra arbetssätt vi fått ta del av måste anpassas för just den elev och elevgrupp som man undervisar för. Inget arbetssätt är det rätta för alla elever och det är ett komplext uppdrag att anpassa för alla individer i ett och samma klassrum när även klassrummens utformning är en avgörande faktor. Vissa av lärarna möblerade klassrummen så att alla elevers behov kunde tillgodoses. De visade sig att samlingsmattan var en av de mest betydande delarna i klassrummet. På mattan kunde läraren ha ögonkontakt med alla elever och på så sätt kunde eleverna lättare ta till sig instruktionerna. En instruktion som eleverna förstår skapar bra förutsättningar för koncentration.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen. Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på kompetensutvecklingens betydelse. Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor. Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen. Detta görs genom att utgå från barnens egna tankar och intressen. Enligt lärarna är det viktigt att sätta ord på matematiken och använda rätt begrepp samt att barnen lär sig under lekfulla former. Lärarna ser också sin egen roll som betydelsefull. I undersökningen framkommer att kompetensutvecklingen har haft stor betydelse för hur det arbetas med matematik i verksamheten.