THIS PAPER IS BASED on thesis work done at Volvo CE Component Division in Eskilstuna, from April to October 2007. The thesis work considered industrial robots within lean production. The purpose was to come up with guidelines on how to work with industrial robots and design productions cells in a lean environment. The authors have used various techniques e.g. literature study, study visit and interviews to reach their result. First the authors tried to make a picture of and define lean automation and then they wanted to compare that picture with the present state of the factory. The purpose was to limit the thesis work to the part of automation that is built by industrial robots and therefore only this type of automation is considered in the current state analysis. The authors consider that a holistic view and a stable foundation are the most important things to start to work with lean automation. The result that is presented in this thesis is most of the times far from specific for the design of the individual cells since the authors felt it more important to focus on building the right environment for lean automation. The easiest and quickest way to summarize the work is the guidelines that are based on the current state analysis made at CE Component Division and the authors’ definition of lean automation. The purpose of the guidelines are to give Component a picture of how to work to create clearer directives when, where and how much the company wishes to implement automation. At the same time they are also meant to help build a structure for work with maintenance, internal transports, packaging etc. The paper also presents a way to work as well as a suggestion on how to work with building an individual cell could be conducted. / DEN HÄR RAPPORTEN BYGGER på ett examensarbete som utfördes på Volvo CE Component Division i Eskilstuna från april till oktober 2007. Examensarbetet behandlade området industrirobotar i ett lean produktionssystem och hade som syfte att komma med riktlinjer på hur arbetet med industrirobotar bör bedrivas och robotceller designas i en lean produktionsmiljö. Författarna har använt sig av ett antal olika sätt, bl.a. litteraturstudier, studiebesök och intervjuer för att komma fram till sitt resultat. Först försökte författarna göra sig en bild av och definiera lean automation för att sedan jämföra den bilden med situationen i fabriken. Utgångspunkten var att begränsa arbetet till den del av automationen som är uppbyggd med industrirobotar och i nulägesanalysen kartlades därför endast de celler som innehåller industrirobotar. Författarna anser att för att arbeta med lean automation är helheten och grunden det viktigaste. Det resultat som presenteras i den här rapporten koncentrerades därför kring att skapa förutsättningarna för lean automation. Arbetet kan enklast, snabbast sammanfattas i de riktlinjerna som togs fram utifrån nulägesanalysen och definitionen av lean automation. Riktlinjerna är tänkta att ge Component en bild på hur de bör arbeta för att skapa klarare direktiv när, var och hur mycket företaget önskar att automatisera. Samtidigt som de även är tänkta att bygga upp en struktur för arbete med underhåll, interna transporter, emballage etc. Rapporten presenterar även ett tänkt arbetssätt samt förslag på hur arbetet med att utforma den enskilda cellen bör bedrivas.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges. De förutsättningar som krävs för inkludering är pedagogers gemensamma planering, stöd, kompetens att möta elevers olik-heter samt pedagogens förhållningssätt.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del består av enskild räkning i läroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta på ett varierat sätt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. Vår undersökning handlar om att ta reda på hur lärarna resonerar kring det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn på det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt. Vi vill undersöka om lärarna anser att styrdokumentens intentioner angående matematikämnet uppfylls genom att låta eleverna arbeta enskilt i läroboken. Vi har då valt att avgränsa vår undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns så många olika faktorer och tiden inte räcker till för att undersöka fler. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare som jobbar på grundskolans senare år.Den litteratur vi har studerat är överlag negativt inställd till lärobokens dominans. Samtidigt som det finns en förståelse för att undervisningen idag ser ut som den gör, bland annat för att läroboken är enkel att använda och underlättar lärarnas arbete, ifrågasätts det om arbetssättet är lämpligt för alla elever. Våra slutsatser är bland annat att lärarna väljer att jobba med enskild räkning i läroboken för att tiden är för knapp för att hinna med att jobba på andra sätt, och för att eleverna är så vana att jobba i läroboken att de blir stressade av andra arbetssätt. Att styrdokumenten anses luddiga och svåra att samköra med undervisningen är också en anledning till att lärarna väljer det enskilda arbetet i läroboken. Lärobokens fördelar överväger dess nackdelar och det väger också in i lärarnas val av metod. Det är uppnåendemålen som i verkligheten styr undervisningen. Trots att kommunikation anses som en viktig del av undervisningen bortses det från vid valet av metod eftersom läroboken används, och vid det enskilda arbetet i den faller kommunikation lätt bort.

Enligt gjorda undersökningar så sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra länder inom matematikämnet. Enligt gjorda undersökningar så verkar självförtroende och resultat på något sätt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad eleverna och lärare anser vara de viktigaste förslagen på arbetssätt som kan användas för att öka deras självförtroende i matematikämnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lärare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkätundersökning visar resultaten att många av pojkarna, flickorna samt lärare kryssat för förslag 3: varierat arbetssätt, förslag 8: Du får tydligt veta vilka mål du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak, förslag 6: läraren använder en blandning av olika bedömningsmetoder och förslag 4: Gemensamma samtal och diskussioner. Ingen lärare har valt förslag 9: Du får vara med och påverka mer som ett av de fem viktigaste. Förslag 5: Samarbete med andra skolämnen, har fått väldigt lite av de totala rösterna både av elever och av lärare. Slutsatsen är att eleverna och lärare vill se en förändring mot en mer varierad undervisning, tydliga mål och metoder, varierade bedömningsformer samt mer samtal och diskussioner för att eleverna ska bli mer engagerade, stimulerade och mer motiverade för matematikämnet och känna sig duktiga och eventuellt få ett ökat självförtroende som i sin tur kan öka måluppfyllelsen.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats. Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare.

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut. Vi har haft läroplanens kunskapsmål som utgångspunkt. Olika kategorier av lärare, klasslärare och ämneslärare samt speciallärare och specialpedagoger, har fått värdera och beskriva hur undervisningen läggs upp utifrån detta. Vårt resultat visade att den generella undervisningen och specialundervisningen i skrivande både har likheter och skillnader. Båda undervisningsformerna innehåller undervisning i att skapa och bearbeta olika texttyper vilket även läroplanen fokuserar på. Lärarna i den generella undervisningen anser att stavning är ett viktigt moment. I motsats till speciallärare som menar att stavning bör ha en mindre framskjuten roll i undervisningen. Specialundervisningen visade sig innehålla fler och mer varierade arbetssätt och åtgärder än den generella undervisningen.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och på fritidshem – En studie om pedagogers arbetsätt med barn med autism. Examensarbete i pedagogik 15hp.  Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Autism är en funktionsnedsättning som är förekommande hos barn i förskolor och fritidshem. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger på förskolor och fritidshem använder sig av för arbetssätt/metoder då de arbetar med barn med autism. Vi tänker även ta reda på mer om varför de använder sig av dessa arbetssätt/metoder. I denna undersökning deltar tre förskollärare och två fritidspedagoger, från två olika kommuner i mellersta Sverige, i kvalitativa intervjuer beträffande deras arbetssätt/metoder med barn med autism. Resultatet beskriver deras arbetssätt/metoder med autistiska barn och det framgår varför de använder sig av just dessa tillvägagångssätt samt på vilka sätt barnen gynnas av just dessa arbetssätt/metoder. Det framgår även i resultatet hur föräldrasamverkan ser ut, det vill säga hur pedagogerna bemöter föräldrar till barn med autism och hur kontakten fungerar dem emellan. I resultatet står att läsa att pedagogerna använder sig av relativt liknande arbetssätt/metoder då de arbetar med autistiska barn i verksamheten, samtidigt som de betonar vikten av att man bör utgå från individen och hur man arbetar med just det barnet, genom att olika arbetssätt kan vara gynnande för barn på olika sätt.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan. Dock finns det hinder som kan sätta gränser för arbetet med musik, både gällande miljön och personliga begränsningar.Denna studie visar att pedagogens förhållningssätt har betydelse för om musik används som ett verktyg för att stimulera utveckling och lärande

Syftet med denna undersökning var att undersöka på vilka sätt estetiskt lärande kan inverka på dyslexiproblematik hos barn. Studien hade också till syfte att ta reda på vilka olika sätt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsätt inom estetiskt lärande det finns för att utveckla barn med dyslexi. Jag var intresserad av att se om estetiskt lärande påverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute på fältet för att får en större uppfattning och kunskap om ämnet. Jag följde mina forskningsfrågor genom studien för att få fram ett tydligt resultat som möjligt. / The purpose of this review is to find out in which ways aesthetically learning could affect on children with dyslexia. The study had also a cause to search for the different ways for pedagogues to work with dyslexia-children and find out how they throughout aesthetically learning could foster these children. I was very interested in seeing if this method could help these dyslectic children. I have used former research, literature and even interviews with 3 pedagogues out on the schools to get wider knowledge from this particular topic.