Vår studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt de intervjuade pedagogerna använder för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmål och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön är främjande för flerspråkiga barn. Vi har använt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollärare som arbetar i två olika kommuner som ligger i Mellansverige. De främsta arbetssätten pedagogerna använder sig utav är högläsning, bilder och tecken som stöd, och att man ständigt arbetar medvetet med språket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna påpekar att det är viktigt att barnens modersmål är välutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andraspråk. Resultatet visar även att det är viktigt att man är tydlig med flerspråkiga barn och att flerspråkighet ska ses som en tillgång. I den fysiska miljön kan man se att konservburkar från andra länder används som pennförvaring och att man har utklädningskläder från andra kulturer.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa?

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssätt i klassrummet påverkar deras språkutveckling. Syftet är att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgå direkt ifrån deras utvärderingar av pågående metoder under ett arbetsområdes utförande. Undersökningens empiriska del är gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andraspråksundervisning, år två (SVA02). Ett urval på åtta personer ur elevgruppen har svarat på enkäter före och efter ett fem veckor långt arbetsområde. De två första delarna handlar om hur de ser på sin egen språkutveckling och hur arbetssättet påverkar den. Den tredje delen handlar om att utvärdera arbetssätten och få syn på om språkutveckling skett. Resultatet visar att flera elever upplever att språkutveckling skett utifrån deras egen definition av vad språkutveckling är. De olika arbetssätten utvärderas olika av eleverna utifrån deras egna preferenser, men det finns indikationer på att samarbete i par eller grupp ger ökad språkutveckling hos eleverna om det är genomtänkt och möjlighet till träning finns. Lärarens respons är viktig för alla, och det har visat sig genom undersökningen att även möjligheten att påverka arbetssätten är viktig för eleverna. Träning i samarbete ger resultat även för språkutveckling. Elever är intresserade av att påverka arbetssätten i skolan och kan uppleva språkutveckling efter endast fem veckor.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten?   Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar. Resultatet från intervjuerna kopplas samman med den tidigare forskning som finns kring ämnet samt de teoretiska utgångspunkterna; sociokulturellt perspektiv, styrning och ledarskap. I studien framkommer det att uppfattningar och arbetssätt kring det systematiska kvalitetsarbetet skiljer sig åt samtidigt som det finns flertalet likheter mellan förskollärarna men även mellan förskollärare och förskolechef. Resultatet visar att ledarskap och styrning är en viktig del i utförande av systematiskt kvalitetsarbete som påverkar både uppfattningar och arbetssätt.

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering. För att ge svar på frågeställningarna utformar vi ett frågeformulär med totalt tio frågor kring ämnet. Åtta lärare deltar i undersökningen och deras resultat är analyserat och ställt mot tidigare forskning för att skapa förståelse för varför verksamheten ser ut och fungerar som den gör. Resultatet visar att alla åtta lärare har en positiv syn på ämnesintegrering. Trots den positiva inställningen väljer lärare ibland bort ämnesintegrering pga. organisation, bedömning eller tidsbrist. En central faktor som visar sig i resultatet och kan ses både som en för- och nackdel gällande ämnesintegrering är tid. Vidare visar resultatet att lärare arbetar med ämnesintegrering på flera olika sätt. Det vanligaste arbetssättet som man använder är teman och projekt under perioder.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns. / <p>Inriktning NO</p>

Under vår utbildning har det varit ett mindre fokus på utomhusmiljön och hur vi fritidspedagoger kan arbeta för att stärka barnens motivation för utomhusaktiviteter. Det var något som vi även reagerade på under vår praktik, hur lite fritidsverksamheten nyttjade utomhusmiljön som de har tillgång till och utbudet av uteaktiviteter för barnen. Utifrån det vi fått se växte våra funderingar och frågor kring hur fritidspedagoger värdesätter utomhusmiljön och hur dem väljer att nyttja den under fritidstiden. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hur pedagoger inom fritidsverksamheten arbetar för att motivera eleverna till deltagande av aktiviteter i utomhusmiljöer. Även med observationer belysa skolors olikheter av skolgårdar och tillgång till naturmiljöer. I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod som bestod av observationer och intervjuer. Vi valde två olika skolor där vi utgick ifrån frågeställningar som handlar om utemiljöns betydelse för fritidsverksamheten, pedagogers arbetssätt och deras åsikter gällande uteaktiviteter. Utifrån det samlade materialet bearbetar vi fram skillnader mellan skolor, pedagogers åsikter och utevistelsens betydelse i en bra utomhusmiljön. I resultatet får vi fram hur utomhusmiljön nyttjas på de båda skolorna, utomhusmiljöns betydelse för fritidsverksamheten och hur skillnaderna mellan skolor och deras olika arbetsmetoder ser ut. Det som också framkommer av resultatet var en svårighet rörande tiden, som fritidspedagogerna känner inte är tillräcklig för att kunna utforska olika utomhusmiljöer som finns runt omkring. Dessutom visar observationerna av de två skolgårdar deras olikheter gällande tillgången till naturmiljöer runt omkring skolområdet. Utomhusmiljön runtskolområdet har förändrats med åren och blivit mer begränsade, naturmiljöer runt om har blivit glesare på grund av att bostadsområden växer sig större.

The purpose of this study is to highlight some of the difficulties that newly arrived pupils can encounter during their ordinary tuition when it comes to learning the English language, and to look at what strategies and processes teachers may use in order to individualize their work for these students. The study should be viewed from a teacher perspective and thus focuses on problems that teachers can perceive and how they try to confront them. In today’s multicultural society, where many of the newly arrived students learn English in ordinary classes, it is very important to reveal the problems that can occur and show different ways of how to solve them. My focus has been on strategy and work routine, but I have also looked at other factors such as access to various aids and resources. The study has taken place in two different schools and includes three teachers. The number of newly arrived pupils has varied from class to class as well as their level of knowledge in English. There are students that already are familiar with the English language as well as students for whom the English language is something completely new. Regardless of their English skills one problem remains for both groups: the Swedish language is something that they have never come across before. If it is not possible to have a review in Swedish or when you divide vocabulary that is translated into Swedish only, how will the teacher adapt his teaching? The methods used to collect the empirical material are based on observations during class and interviews with the teachers as well as questionnaires. Results show that reviews in Swedish alone are very hard and to detect the actual knowledge level of the newly arrived students can be very problematic since they cannot participate in any written tests or exams like the other students. The use of body language and slideshows are methods that are being used by all the three teachers in the study. Differences in resources between the two schools are enormous and that alone has a great impact on how the teachers conduct their work. Directives from each municipality look very different which in turn affects the knowledge the teachers get regarding the newly arrived students’ previous school experiences. The importance of equality and customization by considering the newly arrived students’ cultural background and mother tongue can clearly be seen in the teachers’ way of working. / Syftet med denna studie är att lyfta fram några utav de svårigheter lärarna anser att nyanlända kan stöta på under sin inlärning av engelska i den ordinarie undervisningen samt vilka strategier och arbetssätt lärarna använder för att individanpassa undervisningen till de nyanländas behov. Studien ska ses ur ett lärarperspektiv och fokuserar alltså på problem som läraren kan uppfatta samt hur de försöker angripa dessa. I dagens mångkulturella samhälle, där många nyanlända elever läser engelska i ordinarie undervisning, är det viktigt att belysa just de svårigheter som kan uppstå och visa på olika sätt hur dessa svårigheter kan lösas. Fokus har legat på strategierna och arbetssätten men jag har även tittat på andra faktorer så som om det finns möjligheter till olika hjälpmedel och olika resurser. Studien har genomförts på två olika skolor och innefatta tre olika lärare. I de olika klasserna som jag har observerat har antalet nyanlända varierat liksom nivån på tidigare kunskap inom engelska. Det finns några som tidigare haft engelska i skolan och andra som aldrig tidigare mött det engelska språket. Oavsett kunskapsnivå så kvarstår problemet att det svenska språket är helt nytt för dem. När engelska läraren inte kan ha en genomgång på svenska eller när man delar ut glosor från läroböckerna som enbart är översatta till svenska, hur anpassar läraren undervisningen då? De metoder som har använts för att samla in det empiriska materialet baseras på observationer och intervjuer med ämneslärarna samt enkätfrågor. Resultatet visar att just genomgångar på svenska är svårt och att se elevernas faktiska kunskaper är problematiskt då de inte kan skriva prov eller delta i läxförhör på samma sätt som andra elever. Kroppsspråk och bildspel är metoder som används av alla de tre lärarna i studien. Skillnader på resurser mellan de olika skolorna är stora och påverkar även hur lärarna arbetar. Direktiven från respektive kommun ser annorlunda ut vilket i sin tur påverkar de förkunskaper lärarna får om elevens tidigare skolerfarenheter. Vikten av inkludering och individanpassning genom att ta hänsyn till elevernas kulturella bakgrunder och deras första språk är något som syns tydligt i lärarnas sätt att arbeta.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sagan används i ett tematiskt arbetssätt i förskolan. Fokus i undersökningen riktar sig mot hur pedagogerna arbetar och deras reflektioner kring de sätt de arbetar på.   Metod Det är en kvalitativ studie med observationer och intervjuer som metod. Två pedagoger observerades under deras gestaltande aktiviteter, dessa pedagoger intervjuades även vid ett senare tillfälle. Även en mediapedagog som tidigare hade arbetat med samma arbetssätt intervjuades.  Resultat Den gemensamma inramningen i att arbeta med samma saga skapar en förståelse för innehållet och förutsättningar för samarbete mellan avdelningar och andra förskolor med samma arbetssätt. Estetiken skapar möjligheter för kommunikation och förstärker sambandet mellan sagan och verkligheten. Pedagogernas individuella gestaltning och kunskaper bidrar till att skapa karaktärer som inspirerar och engagerar barn. Genom pedagogernas gestaltande av sagans karaktärer skapas en speciell relation mellan barn och pedagog. Det finns en förståelse hos barnen för att pedagogen är både sig själv och sin karaktär. Miljön kan skapas både utomhus och inomhus i samspel mellan pedagoger och barn. Miljön används för att förstärka och förankra sagans innehåll. Den fördjupande kunskapsdimensionen bidrar till ett fördjupat och riktat lärande.