Denna studie har undersökt hur spelmotorer kan användas som ett mer värdeskapande visualiseringsverktyg under designprocessens genomförande. För att uppnå detta syfte genomfördes en nulägesanalys kring det nuvarande användandet av arkitektonisk visualisering följt av en praktisk tillämpning av tekniken spelmotorer. Avslutningsvis presenterade studien tekniken spelmotorer som ett visualiseringsverktyg, vilket framförallt kan skapa mervärde under designprocessens tidiga skeden. Studien inleddes med upprättandet av en teoretisk referensram. Denna låg under studiens fortsatta genomförande till grund för den kunskap om ämnesområdet arkitektonisk visualisering som senare användes. Referensramen jämfördes därefter med tidigare studier kring användandet av spelmotorer inom den arkitektoniska verksamheten. Det visade sig att ett iterativt arbetssätt och varierande detaljeringsnivåerna var två viktiga faktorer som tekniken spelmotorer borde möjliggöraför att kunna skapa ett mervärde under designprocessens genomförande. En nulägesanalys kring användandet av arkitektonisk visualisering visade att enklare visualiseringsmetoder i regel prioriteras under designprocessens genomförande. Orsaker till detta var bland annat förmågan att kunna stödja det iterativa arbetssättet. Andra orsaker var en avsaknad av möjligheten att via abstraktion kunna utelämna vissa designval till senare delar av designprocessen. Det visade sig att en alltför hög detaljeringsnivå skapar ett permanent intryck som snarare hämmar designprocessens genomförande. Nulägesanalysen visade att mer avancerade visualiseringsmetoder skulle kunna skapa mervärde under designprocessens genomförande men att de i nuläget skapade ett alltför tungrott system. Mer renodlade former av realtidsvisualisering skulle kunna användas som en lösning på den problematik som existerar i nuläget. För att undersöka hur spelmotorer kunde tillhandahålla en lösning för nuvarande problematik genomfördes en praktisk tillämpning. Syftet med tillämpningen var att beskriva hur tekniken kan användas för att möjliggöra realtidsvisualisering under designprocessens genomförande. Resultatet visade att spelmotorer kunde bemöta designprocessens iterativa arbetssätt, men även de varierande detaljeringsnivåerna. Tillämpningen visade framför allt sina styrkor under designprocessens tidiga skeden då en låg detaljeringsnivå och ett större behov av iterationer var av vikt. Via integration med arkitektens egna arbetsverktyg såsom SketchUp kunde en ny form av arbetssätt upprättas där design- och visualiseringsprocessen integrerades med varandra för att skapa en smidig arbetsprocess.

Dagens matematikundervisning ska enligt läroplanen vara ett kommunikativt ämne. För att elevers matematiska kunskaper ska utvecklas behöver lärare planera för kommunikation samt tillåta ett kommunikativt klassrumklimat.  Matematikundervisning som präglas av ett formativt och kollaborativt arbetssätt gynnar elevers kunskapsutveckling. Syftet med observationsstudien är att undersöka hur olika tillvägagångssätt vid uträkningar av matematiska uppgifter kan ske genom ett kollaborativt arbetssätt och vad som påverkar elevernas matematiska resonemang. Frågeställningen är: Vad kan påverka elevernas matematiska resonemang vid ett kollaborativt arbetssätt i årskurs 1? Empirin har samlats in genom videoobservationer. Genom empirin analyserades nio teman fram som mynnade ut i fyra kategorier. Empirin som passade in i kategorierna transkriberades, därefter kunde resultat och analys skrivas fram. Resultat och analys har sedan diskuterats i relation till forskningsläget. Frågeställningen har besvarats genom en induktiv analys. Resultatet visar att användandet av ett formativt arbetssätt främjar elevers matematiska resonemang. Gruppdynamik och tillit är dessutom två viktiga faktorer som påverkar elevers resonemang. Resultatet visar också att lärares förarbete och lektionsmomentet är grundläggande för elevers matematiska resonemang. Ett förslag till vidare forskning är hur elevers lärande vid ett kollaborativt arbetssätt kan påverkas genom att elever får syn på sitt eget sätt att bemöta och resonera med sin omgivning.

<p>Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.</p><p>Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.</p><p>En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter</p><p>Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.</p>

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras. Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan. En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras. Dessa blev en kompass som avgjorde riktning för huvudstudiens centrala frågeställningar. Vad betyder ett annorlunda arbetssätt i ITiS, för eleven? Vilka sociala samspelsmönster bildas? Hur reflekterar elever över möjligheter och hinder i sitt arbete? Dessa frågor ger utrymme för att belysa värdefulla aspekter av elevens arbetssätt i ITiS-kontexten. Detta gjordes med en etnografisk metodansats med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram, det sociokulturella perspektivet. Totalt har 20 elever observerats genom videofilmning och genom observation med papper och penna. Utifrån dessa observationer redovisades 6 episoder. Dessutom redovisas reflektionssamtal av videofilmning i form av ”stimulated recall” som de flesta elever deltagit i. Studiens analysmetod har influenser av så kallad interaktionsanalys. Syftet med interaktionsanalys är att urskilja mönster samt kartlägga mönster i hur människor interagerar och genomför sina angelägenheter Studiens huvudstudie visade att elevernas arbetssätt i ITiS är annorlunda än vid traditionell undervisning. Det som är särskiljande är främst att eleverna arbetar mer tillsammans och i högre utsträckning interagerar med det omgivande samhället. Möjligheten att koppla ihop det omgivande samhället med skolkontexten har varit en utmaning som gett mening åt aktiviteter enligt elevernas egna reflektioner.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.

Mathematics is a central topic in today's education debate, including discussion of its educational quality and various teaching methods. Today basically two different teaching methods are used; one is the textbook based method, with the book in focus and the other one the laboratory method by which teaching is performed through practical applications. The purpose of this study was to examine four primary school teachers' view of these two teaching methods by means of four relevant inquiries. By interviewing the four teachers, advantages and disadvantages were highlighted and the purpose was achieved. In order to support the analysis, two theories applied; the socio-cultural perspective and the cognitive perspective. The results of this study together with previous research disclosed advantages and disadvantages of both methods and none turned out to be better than the other. However, two aspects were prominent in the study;   time saving and   individual adaptation.   Time saving was considered a major advantage of textbook based instruction because it facilitates the work of teachers in planning lessons. In contrast, the laboratory approach was considered time consuming.  However, individual adaptation was considered to be more beneficial by the laboratory teaching method. Thus, it is important to be aware of that implementing individualized education also is time consuming, and teachers must ask themselves whether they have time to do or not to do this. Finally, it is central that teachers are aware of the two teaching methods, with their opportunities and constraints, and that the teachers consider this when choosing teaching method. Of course it is not necessary to select either method; it is also possible to mix both of them.

Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) har förskollärare en skyldighet att undervisa i naturvetenskap samt ett ansvar att inspirera barnen och väcka deras nyfikenhet för ämnet. Syftet med studien är att upptäcka eventuella samband mellan förskollärares attityder och deras val av undervisningsmetoder gällande naturvetenskap. Vi vill uppfylla syftet med hjälp av följande frågeställningar: (1) vilka attityder till naturvetenskap finns hos förskollärare? och (2) vilka metoder används vid undervisning av naturvetenskap i förskolan? I studien används ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, då detta synsätt menar att tanke, språk, erfarenheter, attityder och handlingar hör ihop (Säljö, 2014a). Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade förskollärare. Studiens resultat visar följande: (1) att det inte kan påvisas något samband mellan förskollärares attityder och deras val av arbetssätt (2) att både kunskapsinriktat och processinriktat arbetssätt integreras i den naturvetenskapliga undervisningen, samt (3) att det finns ett samband mellan förskollärares intresse och val av naturvetenskapligt innehåll i verksamheten. Utifrån diskussionen har följande slutsatser dragits: att förskollärares attityder i någon form påverkar förskolans verksamhet, och att intresset spelar större roll än faktorerna omgivningens önskningar och krav samt tilliten till den egna förmågan, vilka ingår i Ajzens (1991) modell The theory of planned behaviour.

In the framework of second language learning, developed in Canada in the early 2000s, identity texts were a part of a bilingual or multilingual artefacts where students produced many variants. They presented texts as written, spoken, signed,visual, musical, dramatic or multimodal forms. As a result of students’ investment in their own identities, identity texts were considered as a meaningful way to validate multilingualism by inviting students to bring their home languages into the classroom. This thesis aims to investigate the use of verbal and multimodal forms while working with identity texts in a course of Swedish for immigrants, during a monthlong project “New beginning in Sweden”, which took place in a school in the centralof Sweden. Furthermore, this thesis aims to provide students' points of view on the whole process. Combining the method of semi-structured interviews along with observational research in the Swedish for immigrants’ classroom which has identit texts in focus, the thesis tries to answer the following questions:• How was the work with both verbal and multimodal forms of identity texts carried out with the students?• What do students think about working with multimodal forms of identity texts as the second phase of working with verbal texts?• How do students feel that different ways of working with identity texts contributed to their learning of Swedish as a second language? Results of the thesis show that the whole project would have given even better outcome if students were given more time while working with multimodal identity texts. Furthermore, which the students mentioned, they would have liked to have had more freedom in the creativity process, although they do not consider working with identity texts as empowering for their language skills. On the other hand, they describe it as an interesting pause from regular lessons. Last but not least, students were not in favour of working with verbal forms of identity texts because they were not used to be allowed to use their first language while learning their second language. This might complicate their upcoming learning process.

Syftet med arbetet är att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssätt inom matematik i skolår 1 kan se ut samt ta reda på huruvida arbetssättet påverkar elevernas attityder till ämnet. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer i två klasser i skolår 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssätt samt intervjuat lärarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna får undersöka och prova sig fram, ofta med hjälp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna får möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna ges redan färdiga generaliseringar av läraren och/eller matematikläroboken och att de därefter får öva på att tillämpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gäller elevernas attityder så relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen såsom läsa, skriva och räkna medan andra härleder matematik till matematiklektionerna och deras innehåll. De flesta elever i klassen med icke traditionellt arbetssätt kunde ge exempel på varför de lär sig matematik i skolan medan ingen av eleverna som har traditionellt arbetssätt i matematik kunde detta.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilket syfte lärare använder laborativa material och arbetssätt i sin undervisning. Ett klassrum idag kan bestå av en variation av elever rent kunskapsmässigt. Samtidigt ska alla elever genom varierade arbetsformer stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling oavsett vilken nivå de befinner sig på. Tidigare forskning visar på goda effekter avseende elevers förståelse vid laborativt arbete. I denna studie undersöktes hur analoga och digitala laborativa material används i undervisningen. Undersökningen är en kvantitativ studie och bygger på 73 besvarade webbenkäter. Resultatet visar att analoga material företrädesvis används vid uppstart och konkretisering och vid arbete med extrauppgifter används främst digitala material. I studien framkommer även att syftet med laborativ undervisning är att eleverna utvecklar matematiska förmågor. Detta gäller dock inte alla elever, då de laborativa material som används vid extrauppgifter inte introduceras innan användning och därmed inte har samma förutsättningar att ge goda lärandeeffekter.