Bakgrund: Studier har visat på att lärplattan är ett komplement som blivit alltmer vanligt i förskolemiljön för barns lärande. Men en viss osäkerhet finns bland många pedagoger huruvida lärplattan kan användas på ett pedagogiskt sätt och huruvida det är skadligt för barnens hälsa eller inte. Kompetensutveckling i användandet av lärplattan är något som efterfrågas av många pedagoger i olika studier som har gjorts. Studier har visat att det finns fördelar med att använda sig av lärplattor i bland annat språkutveckling i och med att det finns appar där barnen kan utveckla förmågor som läsning, skrivning, lyssnade och talande. Då teknologin utgör en stor del av samhället här och nu och säkerligen kommer utvecklas ytterligare framöver, är det viktigt att ge barn möjligheter till att använda teknologin på ett pedagogiskt och utvecklande sätt.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger, gällande barns språkutveckling använder sig av lärplattan. Vi kommer också undersöka pedagogernas förhållningssätt till att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Vad anser pedagoger om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg? Och Hur använder sig pedagoger av lärplattan för barns språkutveckling? Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa undersökningsmetoden fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuerna är genomförda på tre olika förskolor i två medelstora kommuner i Västra Götaland. Alla deltagarna arbetade som pedagoger på de olika förskolorna, förutom en person som nu arbetade som förskolechef men som tidigare arbetat som pedagog. Vi använde oss av tre olika artikeltitlar som stimulusmaterial för att få igång diskussioner mellan pedagogerna som deltog i studien. Resultat: Studien visade på flera olika sätt som pedagoger använder lärplattan för barns språkutveckling. I resultatet har det även framkommit att pedagogerna är positiva till införandet av lärplattan då den är en del av barnens och pedagogernas samtid. Pedagogerna såg lärplattan också som ett komplement till exempelvis dokumentation och inte bara som ett verktyg för språkutveckling. En viss rädsla har dock uttryckts bland pedagogerna gällande eventuell strålning som teknologin kan medföra och att användningen av lärplattan bidrar till mer stillasittande lek hos barnen.

Att använda lärarhandledningar som stöd har länge haft en betydande roll i finsk matematikundervisning, och på senare år har flera finska läromedel översatts till svenska (Hoelgaard, 2015). Syftet med den här studien var att bidra med ökad förståelse för vilken typ av stöd, i form av aktiviteter, en lärarhandledning som översatts från finska till svenska ger. Aktiviteter för nio lektioner ur tre lärarhandledningar för årskurs 1–3 från läromedlet ’Favorit matematik’ har studerats utifrån en kvalitativ textanalys, med kvantitativa inslag. Genom en kvalitativ intervju med två matematiklärare i årskurs 1–3 som använder de aktuella lärarhandledningarna har aktiviteterna studerats utifrån vilka aktiviteter lärarna använder, inte använder samt vilka aktiviteter de önskar fanns i lärarhandledningarna. Resultatet av textanalysen visar att det i det analyserade materialet erbjuds 102 aktiviteter. Elever arbetar enskilt och förvärvar kunskap i nästan en tredjedel av dem, men ett brett urval av aktiviteter där elever arbetar tillsammans och lär sig genom deltagande erbjuds också. Lärarna upplever dock att det finns ett riktat fokus mot enskilt arbete i elevboken, vilket också blir synligt genom textanalysen.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur barns integritet hanteras i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta yrkesverksamma förskollärare. För analys och tolkning används en teori hämtad från behaviorismen. Resultatet visar att det finns olika förhållningssätt och arbetssätt gällande barns fysiska integritet. Det som har störst betydelse är förskollärares närvaro, lyhördhet och kommunikativa kompetens. Slutsatsen är att ämnet är komplext. Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida barns fysiska integritet respekteras, om barn får förståelse för den fysiska integriteten, de individuella integritetsgränserna samt om de lär sig respektera andras gränser.

Forskning visar att användningen av lärobok i den svenska matematikundervisningen på lågstadiet används i stor utsträckning. Läroboken används mest för att spara tid för läraren, den erbjuder inte eleverna en individanpassad studiegång som de enligt styrdokumenten har rätt till. Vad är det då som påverkar valet att bedriva läroboksbaserad matematikundervisning när det går emot en skola för alla? För att ta reda på hur mycket läroboken används i matematikundervisningen och varför lärare väljer att arbeta med just läroboken, användes en blandad datainsamlingsmetod i form av en kvantitativ enkät och en kompletterande enkät. Förslag till andra arbetsformer utöver läroboken lyfts fram i resultatet. Yrkeslivserfarenhet ställs mot användandet av läroboken i matematikundervisningen för att se om det finns något samband eller skillnad med användandet av lärobok och olika år av yrkeslivserfarenheter i skolan. En fenomenografisk ansats har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att läroboken har en väldigt stor roll i undervisningen samtidigt som forskare och styrdokumenten går emot den typen av enformigt arbete. Resultatet i studien indikerar att majoriteten av lärarna använder läroboken som arbetssätt större delen av matematikundervisningen. Lärarna väljer för det mesta läroboken eftersom det sparar tid och ger även en trygghet för läraren att luta sig mot i sin matematikundervisning.

Det här är en systematisk litteraturstudie om betydelsen av laborativa arbetssätt för effektiv utveckling av elevers taluppfattning. Syftet med denna studie är att synliggöra om och hur laborativa arbetssätt gynnar mellanstadieelevers taluppfattning utifrån ett konstruktivistisk synsätt. Den konstruktivistiska utgångspunkten grundar sig i Piagets tankar kring huruvida varje individ konstruerar och uppfattar sin egen verklighet genom egna erfarenheter och upplevelser. Studien tar stöd från åtta olika vetenskapliga publikationer som alla har analyserats utifrån vår vetenskapliga utgångspunkt, konstruktivism. För att besvara de frågeställningar som studien presenterar har kategoriseringar gjorts utifrån en innehållsanalys. Studiens kategorier; ett arbetssätt för alla, främja taluppfattning, variation för effektivitet. Resultatet indikerar på att laborativa arbetssätt är av effektiv karaktär om dessa används på ett verklighetsnära och konkret sätt kopplat till lärandemål. Resultatet i relation till analys och diskussion framställer nödvändiga och effektiva laborativa verktyg för att utveckla elevers taluppfattning.

This study examines the preschool teachers’ perceptions about reading aloud and its significance. The method I used is interviews with six legitimized preschool teachers that were interviewed private and the material has been analyzed with qualitative content analysis. In the result the importance of reading aloud to develop the child’s speech emerges. The educators in this study describes important aspects that concern the organization of reading aloud in the activities so that children receive the stimulus required for good and developing reading times. The result of the study shows that educators working with a speech developing way when reading aloud occur, where the educators emphasizes the importance of communication and reflect together. The educators express that vocal pitch and body language is an important part for the children to gain an understanding of the book´s content in an exciting and stimulating way. Everyone mentions that the physical book today can be supplemented with the tablet and the app “polyglutt”. The educators are positive about “polyglutt” and they believe that it both facilitates and enhances the experience in reading aloud situations.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur ett antal lärare i årskurs 1 planerar, undervisar och reflekterar över sin undervisning i matematik för att stärka elevers taluppfattning. Taluppfattningen är grundläggande för förståelsen för tals sammanhang och strukturer och är således avgörande för elevernas fortsatta utveckling inom matematik. Studien presenterar fem kategorier av undervisningsprinciper som enligt forskningen är viktiga gällande hur lärare kan bedriva sin undervisning för att stärka elevernas taluppfattning. Studien undersöker de deltagande lärarnas undervisning i relation till dessa principer genom klassrumsobservationer och intervjuer. På så sätt studeras både hur lärarnas verksamhet i klassrummen kan se ut samt hur lärarna uppger att de undervisar i syfte att stärka elevers taluppfattning. Resultatet pekar mot att lärarna har kunskap om samt bedriver en undervisning som verkar stärkande för taluppfattningen men i varierande omfattning. Detta leder även till att eleverna får varierande möjligheter till att utveckla sin taluppfattning.

Rättvisa är ett begrepp som inte står utskrivet i förskolans läroplan, däremot finns det enligt tidigare forskning inbäddat i värdegrunden. Eftersom begreppet är inbäddat i värdegrunden gås det ofta förbi oreflekterat hos förskollärare, vilket kan leda till brister i yrkesspråket. Syftet med denna studie är att få insikt i förskollärares uppfattningar om sitt arbetssätt kring rättvisa inom förskolans utbildning. De forskningsfrågor som ska besvara syftet i studien är, hur förskollärare resonerar om sitt arbetssätt i relation till rättvisa inom förskolans utbildning och vilka av Colneruds (2017) rättviseprinciper vi kan tyda från förskollärarnas berättelser kring deras arbetssätt.  Metoden som har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar var fokusgruppsdiskussioner. Empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys som har utgått ifrån och tagit stöd av Colneruds (2017) rättviseprinciper. Studiens resultat visade på att förskollärarna tyckte att det var svårt att agera rättvist eftersom rättvisa är ett komplext begrepp. De uttryckte en svårighet att agera rättvist mot alla. Resultatet visade även på att det kan finnas brister i yrkesspråket då förskollärarna uttryckte svårigheter att sätta ord på sitt agerande. Colneruds (2017) rättviseprinciper gick att utläsa utifrån förskollärarnas berättelser.

Den här studiens syfte är att ta reda på om elever, beroende på om deras färdiga arbeten sätts upp i klassrummet eller inte, minns mer eller mindre av vad de arbetat med. Syftet med studien är också att ge ett underlag för vilka olika arbetssätt som eleverna i testgruppen visar är mest positiv i deras inlärning och minnesprocessering. Studien genomfördes med hjälp av två veckors vanliga lektioner tillsammans med en årskurs 1. Lektionerna innehöll ämnesöverskridande arbeten med huvudfokus på de naturorienterande ämnena och avslutades med en elevenkät för att framställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna mindes bättre att de hade arbetat med de olika områdena när arbetena sattes upp men att de var svårare att minnas hur de arbetat. Sammanfattningsvis visade studien på att testgruppen i fråga gynnades av att få sina arbeten uppsatta i klassrummet efter färdigt arbete.

Kultti (2014) beskriver att när det kommer till det flerspråkiga barnets lärande så sker mycket av den språkliga dimensionen i förskolans lärmiljö. Läroplanen för förskolan belyser en likvärdig utbildning för barnet där språket och utvecklingen hör ihop (Skolverket, 2018). Förskolan ska erbjuda en miljö där språket får ta plats och utmanas. Syftet med denna studie är därför att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra till kunskapen om förskollärares arbete med det flerspråkiga barnets språkutveckling i förskolans verksamhet. Särskilt fokus har riktats mot förskollärares erfarenheter kring det flerspråkiga barnets språkutveckling och vilka metoder som används för att stödja det flerspråkiga barnet i sin språkutveckling. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 förskollärare. Resultatet visar att förskollärares erfarenheter kring arbetet med det flerspråkiga barnet i förskolan främst handlar om att använda sig av digitala verktyg och bildschema i sin undervisning i verksamheten. Användbara metoder och verktyg i arbetet med det flerspråkiga barnets lärande var enligt resultatet att använda olika applikationer genom det digitala verktyget lärplattan, vilket ansågs främja det flerspråkiga barnets språkförståelse liksom skapade goda förutsättningar till ett utvecklat talspråk. Resultatet visar att leken till stor del användes i arbetet för det flerspråkiga barnets språkutveckling. Genom leken skapas goda samtal, kommunikationer och gemenskaper som kan främja dem i att använda samt öva sina språkkunskaper i samspelet med andra barn och vuxna. Resultatet visade även på att förskollärare ansåg att ett behov fanns av att få möjlighet till specifika utbildningar kring flerspråkighet för att kunna stödja det flerspråkiga barnets lärande ännu mer än vad de ansåg sig kunna göra i nuläget.