Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär. Inför analysen av lärarnas beskrivningar av de matematiska förmågorna utförs en operationalisering. Karaktäristiska termer från Skolverkets formuleringar och förklaringar av förmågorna väljs ut och kompletteras med synonymer. Lärarnas beskrivningar av förmågorna jämförs med orden från operationaliseringen. Beroende på hur många ord från operationaliseringen som finns med i lärarnas svar bedöms svaren ha en låg, måttlig eller hög överensstämmelse med Skolverkets formuleringar av de olika förmågorna. Resultatet av undersökningen antyder att det kan förekomma brister i hur några lärare beskriver betydelsen av matematikens förmågor. Det framkommer även att förmågorna till största delen kommuniceras muntligt till eleverna. Dessutom finns antydningar i lärarnas svar att arbetet i klassrummet inte har förändrats nämnvärt mot att utveckla de matematiska förmågorna. Slutsatsen av undersökningen är att arbetet med de matematiska förmågorna är eftersatt och att det därför behövs mera tid och utbildning för lärare.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika. Undersökningen är utbildningsvetenskaplig och resultaten är av intresse för skolan och lärarutbildningen.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat.

Vår studie handlar om hur läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas utifrån ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få fram så mycket information som möjligt inom området. Utifrån ett klassrumsperspektiv undersöks först och främst elevers läs- och skrivsvårigheter och hur svårigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser är en väsentlig åtgärd för att förhindra att elever i läs- och skrivsvårigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istället för att få erfara ”Jag- kan- upplevelser”. Det är också viktigt att lärarna har kännedom om olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att kunna tillämpa rätt metod till rätt elev. Alla elever har rätt att få vara olika och det är läraren som i första hand måste acceptera detta genom att maximera möjligheterna för varje elevs framgång.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan. En variation och kombination av olika pedagogiska arbetssätt samt ökat inflytande från föräldrarna är faktorer som kan vara betydande i hälsointerventioner.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Studien bygger på fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger från tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhållningssätt, attityder och arbetssätt ser ut gentemot flerspråkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flerspråkiga barnens utveckling. Arbetet är baserat på två frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flerspråkighet på förskolan? samt På vilka sätt kan pedagogernas uppfattningar av förhållningssätt och attityder med avseende på flerspråkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssättet i förskolan?       I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barn i förskolan. Några ser det som ett spännande och utmanande område att möta barn med olika språkförutsättningar. Andra ser brister i sitt eget arbete med flerspråkighet som en följd av en otydlighet i läroplanen och meningsskiljaktigheter i arbetslaget bland annat. Studien har kategoriserats utifrån tre huvudaspekter; Förhållningssätt och attityder, Arbetssätt och Förskolemiljö. Aspekterna är delar av fenomenet Flerspråkighet i förskolans verksamhet och syftar att undersöka pedagogernas uppfattningar inom dessa områden av fenomenet.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn. Resultatet visade dock att det finns svårigheter i att se tydliga kopplingar i vad som egentligen är orsak och verkan.

Utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försämrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svårare områdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som säger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, inställning och självförtroende gällande matematikämnet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka laborativa arbetssätt i matematik, med fokus på geometri, som av lärare upplevs vara mest positiva eller ge bäst resultat i olika åldersgrupper. Med detta avses både vad som väcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lära sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssätt som lärare upplever fungera bäst i olika åldersgrupper, vad i det laborativa arbetssättet som de anser vara positivt samt om nämnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förståelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikämnet. För att få svar på dessa frågor genomfördes djupintervjuer med sju verksamma lärare. Dessa undervisar i olika åldersgrupper och har tillsammans erfarenhet av laborativ matematikundervisning från förskola till gymnasium. Resultaten visar att moderna forskningsrön och verksamma lärares erfarenheter i mångt och mycket överensstämmer med varandra. I alla åldersgrupper finns ett behov av mer laborativt arbete i matematikundervisningen. Naturen och uterummet som inlärningsmiljö framhålls huvudsakligen av lärare för yngre elever. Dessa talar också mer detaljerat om vilken specifik laborativ materiel de använder, till exempel twistband, geobräde eller geometrirep, medan lärare för äldre elever mer talar om arbetssätt, till exempel muntlig kommunikation, färdighetsträning, att återknyta till egengjort arbetsmaterial eller arbeta med verklighetsnära uppgifter. Det laborativa arbetet kan underlätta yngre barns begreppsutveckling och förmåga att tänka i bilder, vara verklighetsnära, aktivera olika sinnen, vara ett stöd för minnet, erbjuda uttråkade (huvudsakligen äldre) elever omväxling, underlätta förståelse, ge en positiv känsla till matematik och skapa ett meningsfullt lärande. Samtliga lärare som deltog i studien anser att laborativa inslag i matematikundervisningen ger eleverna en ökad förståelse, det vill säga detta verkar gälla oavsett ålder.

This project has aim to examine how students experience their concentration ability during mathematics lessons in the mornings and afternoons, and how students’ learning can be in-fluenced by the concentration ability during mathematics lesson in the morning and after-noons respectively? Which role do the methods of learning play in mathematic depending on which time it is carried out during mornings or afternoons with regard to student concentra-tion ability? In order to find out those issues, I used two methods; (interview and observa-tion).Interview with 4 students and 3 teachers and observations of 4 mathematics lessons based on a qualitative method. In order to measure students' concentration ability during ma-thematics education on various times, I distributed questions to 23 students and repeated it during each lesson that I have observed from a quantitative approach in two classes in a sec-ondary school. In the literature I discuss the definition of concentration, and factors affecting the concentration negatively and positively. What is the relationship between concentration, learning and type of activity and how individuals can improve their learning and attention? In addition I studied two earlier studies on the concentration. Survey results show that the con-centration of students seems best in the morning and after lunch in their mathematics lessons and seems the worst before lunch and later in the school day. Generally, the results show that the concentration of students is worse during math lessons in the afternoons. The results also show that fatigue, hunger, advanced data and absent mindedness may affect concentration and learning negatively. The results also show that the activity type has great role in creating or maintaining concentration levels of pupils and the best time for math lessons are in the morn-ing and after lunch.