Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin. Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur mellanchefer av olika kön hanterar sin flexibla arbetstid. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; “Finns det någon skillnad mellan hur mellancheferna av olika kön planerar sin flexibla arbetstid?”, “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att de har kontroll över sin flexibla arbetstid?” och “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att det finns en konflikt mellan arbete och familj/fritid?”. Studiens empiri samlades in genom en enkätundersökning, respondenterna bestod av 44 mellanchefer med flexibel arbetstid från fyra olika enheter med viss geografisk spridning i Sverige. Studiens resultat har analyserats genom jämförelser mot tidigare forskning inom områdena det gränslösa arbetet, strategier för gränsdragning och mellanchefens gränsdragningar. Vidare har studiens teoretiska utgångspunkter genusordning, flexibel arbetstid samt dimensionen kontroll i Karasek och Theorells krav/ kontrollmodell, bringat förståelse för resultaten. Studiens resultat visade att det inte finns några markanta skillnader mellan hur de olika könen hanterar den flexibla arbetstiden. Däremot bör det understrykas att respondenterna som deltog i enkätundersökningen bestod av 73 procent kvinnor och 27 procent män. Resultaten indikerade istället att det fanns två möjliga förklaringar till andra uppvisade skillnader. Endera var det beroende av mellanchefens familjeförhållande, vilket i sin tur ledde till användandet av olika strategier. Eller så var skillnaderna beroende av mellanchefsrollen, vilken anses vara en position som präglas av snabba beslut samt arbetsuppgifter vilka är obegränsade till antalet.

Bakgrund Bakgrundskapitlet innehåller en förklarande text om studiens teore-tiska ram som är ramfaktorsteorin. Därefter redogörs skolans ram-verk och dess olika faktorer, vilka ligger till grund för en lärares tjänst. En inblick ges i de olika arbetsuppgifter som berör en lärares arbete. En del av kapitlet lyfter frågor gällande stress. Kapitlet redo-gör också för tidigare forskning inom ämnet. Detta genom en rapport om lärares arbetstid samt en internationell studie om läraryrket.Syfte Vårt syfte med denna undersökning är att synliggöra lärares verkliga arbetstid satt i relation till den tid de får betalt för. Vår förhoppning är att få reda på vad i lärares tjänst som tar vilken tid.Metod Vår undersökning är en kvalitativ studie. Studien berör den beskrivande/deskriptiva delen. Vi kartlägger en företeelse genom statistisk undersökning med hjälp av en tidsundersökning och en kompletterande enkät. Tidsundersökningen genomförs via loggbok.Resultat I resultatkapitlet visas det resultat från loggböcker och enkäter som är intressant för studiens syfte. Resultatet redovisar vilka arbetsuppgifter som tar mest tid respektive minst. En inblick ges i lärares, deltagarna i studiens, helgarbete. I resultatet framkommer att lärarna i studien arbetar mer tid än den betalda arbetstiden. Mycket tid läggs på administrativa arbetsuppgifter som är en uppgift som lärare önskar delegera till annan personalkategori. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Inom sjukvården är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och det finns hög sjukfrånvaro och utbrändhet hos sjuksköterskor. En betydande andel av sjuksköterskorna uppger att missnöje med arbetstider, lön, arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsmiljö är orsaker till att de slutat arbeta inom hälso- och sjukvården eller funderat på att göra det. Sjuksköterskor uppger att det finns oro för att hög stress, undermålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning leder till eller upplevs leda till fler fel och lägre patientsäkerhet. Antalet arbetade timmar per arbetspass och vecka kan ha ett stort inflytande på den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetspassens och arbetsveckans längd påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa inom öppen- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att sammanfatta och ge en överblick på nuvarande kunskapsläge. Litteraturöversikten bygger på kvantitativa vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Polit & Becks och Fribergs stegmodeller. Resultat: Resultatet sammanställdes av nio olika kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersökte olika samband mellan antal arbetade timmar per arbetspass eller vecka, sjuksköterskors hälsa och andra effekter. I samtliga studier utom två fanns det ett signifikant samband mellan psykisk och fysisk hälsa hos sjuksköterskor och skillnader i arbetstid där längre arbetsveckor och arbetspass generellt försämrade hälsan, upplevelsen eller prestationsförmågan inom områden såsom sömn, utmattning och utbrändhet, trötthet, benägenhet till fel, försämrad koncentration, tillfredsställelse i arbetet, viljan att säga upp sig och arbetsplatsrelaterade skador. Slutsats: Antalet arbetade timmar per arbetspass eller i veckan utgör en stor faktor för sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Högt antal arbetade timmar och dess generellt negativa effekt på hälsan kan utgöra en risk gällande patientsäkerheten. Kortare arbetspass och arbetsveckor skulle kunna förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor samt minska sjukfrånvaro, sjukskrivning och viljan att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården. Något som i sin tur kan leda till en mer säker vård för både sjuksköterskor och patienter. / Background: Work related stress is commonly present within the healthcare and there is a high occurrence of sick leave and burnout among nurses. A significant portion of the nurses’ state that dissatisfaction with work hours, wage, workload, patient safety and work environment is the cause of them quitting to work in the healthcare or thinking about quitting. Nurses states that they worry about high stress, inadequate work environment and high workload leading to lower patient safety. The number of hours worked per shift or week could have a significant effect on the physical and mental health among nurses. Objective: To explain how variations in shift length and worked hours per week affect the physical and mental health among nurses in both out- and inpatient care. Methods: A literature review with an inductive approach was made to summarize and give an overview of the current knowledge about the topic. The study is based on an analysis of scientific articles with a quantitative approach according to Polit & Becks and Friberg's models and steps. Results: The results consist of nine different quantitative scientific articles that studied connections between the number of worked hours per shift or week, health among nurses and other effects. All of the scientific articles except two showed a significant relationship between the number of worked hours per shift or week where higher numbers were associated with worse outcomes regarding health, experienced effects on health and performance in areas such as sleep, exhaustion, burnout, tiredness, error proneness, concentration, work satisfaction, the will resign from work, and work-related injuries.   Conclusion: The number of worked hours per shift or week is a significant factor in relation to the mental and physical health among nurses. A high number of worked hours and the correlation of negative effects on the nurses’ health might reduce the patient safety. Reduction in the number of work hours per shift or week could improve the mental and physical health among nurses, reduce occurrence of sick leave, health related absence and, also reduce the will to resign from working in the healthcare sector. This may further lead to better safety for both the nurses and the patients.

<p>Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.</p>

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande: 1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten? 2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna? 3. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetstiden? Metoden som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare från en grundskola i Södertälje kommun. Valet av metod grundades i att jag eftersökte en djupare kunskap om lärares uppfattningar kring sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Genom att använda intervjuer kunde följdfrågor ställas och möjligheten gavs att få en bredare bild av lärarnas olika uppfattningar. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin identifierar studien ett antal faktorer, främst den nya läroplanen (Lgr 11) och de centrala kollektivavtalen, som ett ramverk för lärarens uppdrag i form av undervisningsprocess och arbetsuppgifter. Resultatredovisningen visar att lärarna upplever att Lgr 11 medför nya utmaningar i form av innehållet i undervisningen, men även i form av krav och efterfrågan på dokumentation och administrativa uppgifter samt fler möten och konferenser. Till följd av den nya läroplanen, de många olika arbetsuppgifterna och den hektiska arbetsmiljön på skolan så upplever lärarna att det är svårt att få arbetstiden att räcka till. Samtliga fyra lärare upplever att man kan jobba mer och längre. Resultaten av hur mycket arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka som lärarna arbetar tyder dock på att de centrala ramarna kring arbetstid fungerar som stöd till hur mycket de bör/ska arbeta. Studien visar också att Lgr 11 ger mål och riktlinjer för utbildningen kring normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2012</p>

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt. Resultatet indikerar dock att erfarenhet har en viss betydelse i hur problematisk gränsdragningen upplevs. Utifrån resultatet efterlyser vi ett mer aktivt arbete från skolorna vad gäller lärares arbetsbeskrivning för att förenkla gränsdragningen samt få denna fråga att bli en kollektiv insats istället för personlig.

Den 20 augusti år 2013 trädde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befäl ombord på svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att få insikt i hur konventionen påverkat besättningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förändringar som behövts göras ombord med avseende på arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förändringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning. Det framkom dock att de nautiska befälen upplever svårigheter med att leva upp till kraven om vilotid och arbetstid samt att detta inte dokumenteras sanningsenligt. Orsaken till detta upplevs vara att bemanningen ombord på fartygen idag inte är tillräcklig. Resultatet visar att många lösningar på detta problem finns och att högre krav ska ställas på rederier och flaggstater för att en förändring ska kunna ske. / On August 20, 2013 the Maritime Labour Convention 2006 entered into force. This study has through interviews with navigating officers onboard Swedish flagged vessels and through a literature study, examined the effect of the new Convention seen from the navigating officers’ point of view. The purpose of this study was to gain insight into how the Convention effected the crew and examine how the requirements are complied with and what changes has been made onboard in regards of hours of work, hours of rest and manning levels. The interviews revealed that no major changes have been made onboard as result of the implementation of the Convention. The reason for this is that most of the requirements of the Convention was already implemented in Swedish law. It appeared, however, that seafarers are experiencing difficulties in meeting the demands regarding hours of rest and that this is not being documented truthfully. The reason for this is percieved to be that the manning levels onboard the ships today is not sufficient. The results show that many solutions exist to this problem, and that greater demands needs to be placed on shipowners and flag states for a change to take place.

The Working Hours Act regulates the working time conditions and together with the Working Time Directive of EU both acts aim to protect the workers. However, with The Swedish Model it is possible to diverge from the law-regulations by collective agreement by the parts of the Swedish labor market. The purpose of this thesis is to examine the national and international law regulations and further on study a few selected Swedish central collective agreements to discover in which extension deviation from the law occur. The sections of the Working Hours Act’s that has been investigated is ordinary working time, daily rest, weekly rest periods, breaks and maximum weekly working time. To do this, a jurisprudential method has been used. The examination shows that agreements made by the parts of the labor market highly differentiate from Swedish law. This is due to adjustments to local conditions and flexible purposes. This effects the workers as the terms of their working hours can be found in different documents, international or Swedish law as well as in central or local collective agreements. Another effect of the deviation from the law is that the workers-organizations receive a great amount of power and influence of the workers working-conditions. They are responsible for negotiating for all the workers, whether they are members in the workers-organization or not. The Working Hours Act and the Work Environment Act have strong connections and the Swedish Working Environment Authority is currently working on a provision regarding the organizational and social working conditions. If it will be approved later this year it may influence the upcoming collective agreements. However, as of today, there is no assurance that the provision will be accepted. The possibility to replace the Working Hours Act by central collective agreements affects the protective intentions of the law. Instead of being confirmed in national law it is regulated in the collective agreements and therefore the protection of the workers varies depending on what sector they work.