Den 20 augusti år 2013 trädde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befäl ombord på svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att få insikt i hur konventionen påverkat besättningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förändringar som behövts göras ombord med avseende på arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förändringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning. Det framkom dock att de nautiska befälen upplever svårigheter med att leva upp till kraven om vilotid och arbetstid samt att detta inte dokumenteras sanningsenligt. Orsaken till detta upplevs vara att bemanningen ombord på fartygen idag inte är tillräcklig. Resultatet visar att många lösningar på detta problem finns och att högre krav ska ställas på rederier och flaggstater för att en förändring ska kunna ske. / On August 20, 2013 the Maritime Labour Convention 2006 entered into force. This study has through interviews with navigating officers onboard Swedish flagged vessels and through a literature study, examined the effect of the new Convention seen from the navigating officers’ point of view. The purpose of this study was to gain insight into how the Convention effected the crew and examine how the requirements are complied with and what changes has been made onboard in regards of hours of work, hours of rest and manning levels. The interviews revealed that no major changes have been made onboard as result of the implementation of the Convention. The reason for this is that most of the requirements of the Convention was already implemented in Swedish law. It appeared, however, that seafarers are experiencing difficulties in meeting the demands regarding hours of rest and that this is not being documented truthfully. The reason for this is percieved to be that the manning levels onboard the ships today is not sufficient. The results show that many solutions exist to this problem, and that greater demands needs to be placed on shipowners and flag states for a change to take place.

International Maritime Organisation (IMO) har under många år arbetat för att förenkla och harmonisera det administrativa arbetet för fartyg vid hamnanlöp från internationell resa. Syftet har varit att minimera data och förenkla deklarationer och dokument som skall rapporteras till myndigheter i det land som fartyget anlöper. Den senaste åtgärden som gjorts i Europa är EU direktivet 2010/65/EU så kallat Maritime Single Window (MSW). I studien undersöks effekterna av införandet MSW inom EU sett från operatörer knutna till svensk sjöfart. Detta har gjorts i form av en surveyundersökning bestående av ett frågeformulär med totalt 20 frågor. Det genomfördes även semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att styrka och jämföra respondenternas svar av frågeformuläret. Resultatet visar att införandet av MSW har medfört en generell ökad arbetsbörda för användarna. Studiens slutsats är att arbetsbördan har ökat till följd av införandet av direktivet, då syftet med direktivet att förenkla och harmonisera inrapportering av fartyg till myndigheter vid hamnanlöp från internationell resa inte helt uppnåtts. / International Maritime Organisation (IMO) have for many years worked to simplify and harmonise the reporting formalities for ships leaving and entering ports in international voyages. The purpose has been to minimize the amount of data and to simplify declarations and documents required port states. The latest action taken in Europe is the EU directive 2010/65/EU so called Maritime Single Window (MSW). This study examine the effects and change in work since Maritime Single Window was implemented in Europe for users connected to the Swedish maritime sector. A survey investigation form was used as method and presented as a questionnaire form with a total nr of 20 questions. Semi structured qualitative interviews were also conducted to compare and confirm the results from the questionnaire form. The study shows that the directive 2010/65/EU has resulted in general increased work for users of Maritime Single Window. The conclusion of the study shows that the increased work is generated by a not yet fulfilled purpose of the directive to harmonise and simplify reporting formalities for ships leaving and entering ports in international voyages.

Sjöfarten står konstant inför nya utmaningar. En av de största utmaningarnasom sjöfartsbranschen står inför i dagsläget är digitaliseringen. Mycket avden traditionella utrusningen ombord fartyg idag är digitaliserat ochintegrerat på bryggan. När utrustning digitaliseras betyder det inte att det blirbättre för operatören. Det är viktigt att se hur förändringen påverkar arbetetombord och att befälen som använder utrustningen har rätt kompetens. Syfteti denna studie är att undersöka svenska sjöbefäls syn på kompetensaspekteninom digitalisering samt hur arbetet med digitalisering sker inom svenskarederier. Metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att samtliga respondenter ser stora utmaningar ochmöjligheter med digitalisering. Svenska sjöbefäl och svenska redare serpositivt på digitalisering. Respondenterna ser även att utbildningen fördigitalkompetens behöver följa med i den fortskridande digitaliseringen föratt arbetet ombord skall fortsätta vara säkert och effektivt. / Shipping is constantly facing new challenges. One of the biggest challengesfacing the shipping industry today is digitalization. Much of the traditionalequipment on board ships today is digitized and integrated on the bridge.When equipment is digitized it does not mean that it gets better for theoperator. It’s important to see how this affects the work on board and that theofficers have the appropriate competence. This study aims to examineSwedish seafarers' views on the competence aspect in digitization and howthe work on digitization takes place within Swedish shipping companies.This study uses qualitative semi-structured interviews. The result shows thatall respondents see great challenges and opportunities with digitization.Swedish officers and Swedish ship owners are positive about digitization. Allrespondents believe that digital competence needs to follow the fastdeveloping digitalization to ensure that work onboard keeps on being safeand effective.

Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förväntade effekter av den nya sjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gäller bemanningsnivåer och vilotider på svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grunden för arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes en kvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter från svensk sjöfartsnäring för att utreda vad konventionens verkliga intention var. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnäringen för att utreda vad dessa förväntade sig för effekter av konventionen, gällande bemanningsnivåer och vilotider. Resultatet av undersökningarna visade på att konventionens intention är att höja den internationella standarden vad gäller just bemanningsnivåer och vilotider till en nivå som liknar den svenska relativt höga nivån. Vad gäller förväntade effekter av konventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att se ganska små förändringar om några alls. / The purpose of this thesis was to examine the intention and expected outcome of the new Maritime Labour Convention 2006 (MLC 2006) regarding the regulations of manning levels and hours of rest on Swedish vessels. Firstly, a thorough literature review was conducted to create a sound foundation for the following investigations. Given that the convention was not implemented during the work of this thesis a qualitative interview was carried out on three expert representatives from the Swedish shipping industry. The purpose of this interview was to determine the intention of the convention. After that a qualitative interview was carried through on four stakeholders in the Swedish shipping industry to investigate what their expectations of the convention's outcome was regarding manning levels and hours of rest. The resulting conclusions of theese studies show that the conventions intention is to raise the global standard of manning levels and hours of rest to a level that is similar to the one already used in the Swedish shipping industry. The expected outcome of the convention regarding the Swedish shipping industry was that there will be very little, or no changes at all.

In this study, we investigated how Swedish shipping companies work to reduce harassment and abusive discrimination on board their ships. Through qualitative interviews, we have collected data on the shipping companies' understanding of today's situation, their preventive work, as well as their future vision and goals. It appears that the shipping companies are working actively to increase knowledge and awareness of gender equality issues and are working to change the harsh jargon that previously existed on board the ships. There is a desire for a zero tolerance against harassment and bullying on board ships, but at the same time an understanding that getting there is a challenge due to the human interaction that characterizes the work environment. Despite the challenges, the shipping companies see the future brightly and have a desire to continue working on these issues to create a safe and inclusive work environment for everyone on board. The discussion emphasizes the importance of continuing the work to prevent harassment and bullying onboard ships and to regularly follow up and evaluate the work environment, the results are put in perspective to the previous research presented in the study. By constantly being aware of the challenges and actively working to change the work culture, shipping companies can create a safer and healthier work environment for all seafarers. Overall, the results indicate that the shipping companies have taken important steps towards creating a safe and inclusive work environment, but there is still room for improvement and continuous work on these issues. / I studien har vi undersökt hur svenska rederier arbetar för att minska trakasserier och kränkande särbehandling ombord på sina fartyg. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data om rederiernas förståelse för dagens situation, deras förebyggande arbete, deras framtidsvision och målsättningar. Det framkommer att rederierna arbetar aktivt med att öka kunskapen och medvetenheten kring jämställdhetsfrågor och arbetar med att förändra den hårda jargongen som tidigare funnits ombord på fartygen. Det finns en önskan om en nollvision mot trakasserier och mobbning ombord på fartygen, men samtidigt en insikt om att det är en utmaning att nå dit på grund av den mänskliga interaktionen som präglar arbetsmiljön. Trots utmaningarna ser rederierna ljust på framtiden och har en vilja att fortsätta arbeta med dessa frågor för att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö för alla ombord. I diskussionen betonas vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga trakasserier och mobbning ombord på fartyg samt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetsmiljön, resultaten gämförs med den tidiager forskning som presenterats. Genom att ständigt vara medveten om utmaningarna och aktivt arbeta med att förändra arbetskulturen kan rederierna skapa en mer säker och hälsosam arbetsmiljö för alla sjöfarare. Sammantaget tyder resultaten på att rederierna har tagit viktiga steg mot att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö, men det finns fortfarande utrymme för förbättring och kontinuerligt arbete med dessa frågor.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart