Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år. Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler.  Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande.   Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför resultatet påvisade ett positivt samband mellan kontroll över arbetsliv och WLB. Även nöjd med arbetet benämns ha en skyddande effekt för att bibehålla en högre WLB, detta då tillfredsställelse med jobb leder till högre välmående och allmän tillfredsställelse med livet. Vilket anses vara goda förutsättningar för WLB.

Syftet med denna studie var att studera de hälsofrämjande insatser som avser att främja fysisk aktivitet på en stillasittande arbetsplats. Detta gjordes genom intervjuer för att undersöka kontorsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om friskvårdstimmen på arbetstid och friskvårdsbidrag samt hur de upplever att dessa metoder har en inverkan på deras fysiskaaktivitetsnivå. Studien ämnade även att undersöka framgångsfaktorer inom hälsofrämjande insatser. Detta undersöks utifrån såväl HR- som medarbetarperspektiv. Frågeställningar: - Vilken inverkan har friskvårdsbidraget på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vilken inverkan har friskvårdstimmen på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vad upplever kontorsmedarbetare är framgångsfaktorer för en hälsofrämjande insats? Tillvägagångssättet och metoden denna studie har utgått ifrån är en kvalitativforskningsdesign. Sammanlagt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in data och material i syfte att svara på studiens frågeställningar. Urvalet gjordes genombekvämlighets- och snöbollsurval samtidigt som respondenterna var tvungna att uppnå vissa urvalskriterier. För att dra slutsatser och få svar på samtliga frågeställningar analyserades data i form av en innehållsanalys där teman, subkategorier och meningsbärande enheter genererades. Resultatet visade på att friskvårdsbidragets inverkan gav en ekonomisk lättnad och bidrogdelvis till att de anställda bibehöll deras fysiska aktivitetsbeteende. Friskvårdstimmensinverkan på de anställdas fysiska aktivitet upplevdes till stor del bero på arbetsgivarens rolloch den anställdes arbetsbelastning. Framgångsfaktorerna som de anställda ansåg vara viktiga inom hälsofrämjande insatser var samhörighet, systematik och struktur. Friskvårdsbidraget och friskvårdstimmens inverkan på den fysiska aktivitetsnivån hos kontorsmedarbetare kan möjligen grunda sig i vilken motivation individen utgår ifrån samtarbetsgivarens förmåga att ge medarbetarna förutsättningar för att främja det fysiska aktivitetsbeteendet. / The aim of this qualitative study was to investigate health promotion interventions aimed atpromoting physical activity in an office workplace. This was collected through interviews toinvestigate office workers' perceptions and experiences of financial incentives and physicalactivity during work hours, as well as if they experienced whether these methods had an impact on their physical activity level. The study also aimed at identifying experiences of success factors for health promotion interventions. This was studied both from HR- andemployee perspectives. Research questions: - What impact does financial incentives have on office workers physical activity level? - What impact does the physical activity during work hours have on office workersphysical activity level? - Which factors does office workers consider to be successful within health promotinginterventions? A total of five semi-structured interviews were conducted. To draw conclusions and to obtainanswers to all the research questions, the data was analyzed through content analysis wherethemes, subcategories and meaning units were generated. The qualitative results showed that the participants thought that the impact of financialincentives provided financial relief and partly contributed to the employees maintaining theirphysical activity behavior. The participants physical activity during work hours depended onthe workload and employer. The success factors that the employees considered to beimportant in health-promoting efforts were relatedness, systematics and structure. The participants regard the impact of financial incentives and physical activity during workhours partly depending on which motivation the individual is driven by and the employer's ability to provide conditions for the employees to promote a physical activity behavior.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 100000 patienter bara i Sverige av någon form av vårdskada. Globalt sett är den vedertagna siffran ca 10 % av inläggningsfallen. Då sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienter har han eller hon ett stort ansvar för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten vid skift- och övertidsarbete. Metod: Metoden är litteraturstudie med tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar som utgår från kvantitativa studier. Metoden inspireras av Polit & Beck (2001). Resultat: Efter granskning framkom fyra teman: Läkemedelsadministration, nedsatt prestationsförmåga, stickskador och vårdrelaterade infektioner. Den vanligast förekommande faktorn i de granskade artiklarna var misstag vid läkemedelsadministration. Slutsats: Resultatet av de granskade artiklarna visar att sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten genom att göra misstag vid läkemedelsadministrationen. Däremot kan inga stora slutsatser dras då studierna skiljer sig mycket till population och metod. / Background: Each year approximately 100000 patients only in Sweden suffer from harm due to the healthcare system. Globally the accepted figure is about 10 % of hospitalization cases. Because the nurse spends a lot of time with the patient he or she has a big responsibility for patient safety. Aim: The aim of the literature review is to investigate how nurses affect patient’s safety by working shift and overtime. Method: The method is a literature review with ten quality reviewed scientific articles that originate from quantitative studies. The method is inspired by Polit & Beck (2001). Results: After the review four themes were revealed: medicine administration, reduced performance, needle-stick injuries and healthcare associated infections. The most abundant element in the reviewed articles was mistakes in medicine administration. Conclusion: The results of the reviewed articles demonstrates that nurses affect patient safety by making mistakes in medicine administration. However, no major conclusions of the studies can be drawn because they differ to much regarding the population and methodology.

No description available.

Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen.   Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv.

Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass. Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej. / The emergence of an increasingly flexible working life has contributed to the gradual reduction of the boundaries between work and leisure. At the same time digitization has made it possible for a constant connection and with the help of various technological aids. Individuals can now work anywhere and at any time. This means that responsibility is attributed to the individual himself being the one who controls and structures his work. At the same time we have increased competition, that demands better availability and a customer service in world class. This study aims to investigate whether a borderless work turns out for real estate agents at two offices. With help of Goffman's dramaturgical perspective, Hochschild's theory of emotional work and Foucault's theory of self-disciplined governance, we have analyzed our empirical data. Furthermore, we have started from previous research that concerns flexible work, recovery, influence of technology, roles and the boundary between working time and leisure time. We started from a qualitative method and conducted 8 semistructured interviews. The result showed that the real estate brokerage profession in a large extent includes borderless work. At the same time it is a profession that requires a skilled “actor” to be able to respond to the customers. The constant accessibility is a factor that everyone experiences in different ways and has therefore developed strategies to be able to handle this. Women felt less confident in their profession compared to men, based on that costumers often questioned women’s knowledge. Furthermore, the different experiences and strategies may be based on whether the respondents relate to the professional role's requirements or not.

<p>Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke.</p><p>•Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle?</p><p>•Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare?</p><p>•Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch?</p><p>•Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte?</p><p>Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post.</p><p>Resultat & slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter.</p><p>1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna</p><p>2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats</p><p>3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket</p><p>4.Tufft yrke med hård konkurrens</p><p>5.Inga eller få arbeten på orten + Familjesituationen</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to achieve an understanding of why such great parts of the students studying to become a real estate agent at the University of Gävle in the end choose another profession.</p><p>Method: Our empirical study is based upon the qualitative alignment with the hermeneutical perspective as base. We have conducted 45 interviews in total, both face to face and by telephone where a few were answered by email.</p><p>Result & conclusions: Our conclusions are concluded in the following bullet points:</p><p>1.The extensive work load in combination with the working hours</p><p>2.The salary, both its structure and size in relation to the work effort</p><p>3.Incorrect expectations and attitude towards the profession</p><p>4.Tough profession with fierce competition</p><p>5.None or few available positions in the locality + Family situation</p><p>Suggestions for future research: Our study was limited to only include the University of Gävle but a nation wide research would be of interest for both the industry and the universities. It would also be interesting to analyze the difference between why people believe others change trade and why the persons themselves changed.</p><p>Contribution of the thesis: Our expectation with this study is that it contains news value for several different parties within the real estate industry, the students studying to become real estate agents, the University of Gävle and last but not least the real estate industry itself.</p>

The point of departure of the present thesis is what happens to working time in sections of the labor market where the content of production is becoming more knowledge-intensive, that is, where production is largely based on creativity, knowledge development and communication – processes that are difficult to control and locate in time. Paired with the rise in information and communication technology (ICT), room for interpretation is created by necessity as concerns the boundaries of work and what constitutes a satisfactory work effort. The thesis argues for the need to pay attention to social norms if we are to comprehend what guides action in such ”free” job situations – free in the sense that there is room for individual control of work hours. From a historical perspective, an understanding is sought of what constitutes the social norms surrounding working time and in what way they contribute to the temporal patterns the worker gives to his/her workday. In order to grasp the nature of temporal norms, two papers presented in the thesis study historical sources reflecting the way in which working time has been valued and debated in Sweden during the 20th century. In order to elucidate the relationship between work and work hours in knowledge-intensive jobs, two groups of wage earners with great influence over when, how and where their work is to be carried out have been studied. On the basis of these two cases, the thesis discusses on what grounds work expectations are created and how these expectations are handled. The results indicate that, in a historical perspective, working hours have been surrounded with normative conceptions. However, it was not until the formal employment contract was loosened that these norms had any real impact on the temporal pattern the individual gives to his/her working day. This is explained by the fact that, under this kind of loose contract, the worker is exposed to social expectations in a more direct way. The title, “On the symbolic side of working time”, implies that in giving working time a specific temporal pattern, the individual is expressing his/her identity, loyalty, commitment and status. Further, the thesis increases our understanding of the ways in which social norms both facilitate and limit our relation to working life; how these norms are refracted against a changing world, and how they are manipulated, debated and ever changing in content. At the same time, the thesis shows how different forces are working to restructure our conception of what is to be viewed as a satisfactory work effort and in the long run also how and when we work. / Avhandlingen tar sin utgångspunkt i frågan om vad som händer med arbetstiden i de delar av arbetsmarknaden där innehållet i produktionen blir mer kunskapsintensivt? Kunskapsproduktion som i mycket utgår från kreativitet, kunskapsutveckling och kommunikation, processer som är svåra att kontrollera och tidfästa. Tillsammans med framväxten av informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har utvecklingen bidragit till att de tidsliga och rumsliga dimensionerna av arbete har förändrats. Ramarna för vad som utgör en fullgod arbetsinsats är många gånger är tve- och mångtydiga och inte alltid explicita. I avhandlingen framhålls vikten av att, i detta sammanhang, betrakta arbetstidens gestaltning som ett utslag av sociala förväntningar på beteende.Ur ett historiskt perspektiv söks en förståelse för hur de normer som omgärdar arbetstiden skapas, samt i förlängningen vilket inflytande de har på arbetstidens gestaltning. I syfte att sätta in vår syn på tid i ett större perspektiv genomförs i avhandling två delstudier av historiskt källmaterial vilket reflekterar hur arbetstid värderats och debatterats i Sverige under 1900-talet. I syfte att belysa förhållandet mellan arbete och arbetstid i kunskapsintensiva arbeten studeras två grupper lönearbetare vars arbete kännetecknas av ett stort inflytande över när, hur och var arbetet skall utföras. Utifrån dessa två case diskuteras dels hur förväntningar på arbetet skapas, dels hur arbetaren hanterar dessa förväntningar.Resultatet av avhandlingens delstudier visar att arbetsdagens längd sedd i ett historiskt perspektiv, varit förknippad med normativa föreställningar, men det är först när det formella avtalet luckras upp, som dessa föreställningar får ett större genomslag i praktiken. Detta då vi på ett mer direkt sätt exponeras för olika normer. Begreppet ”Arbetstidens symbolvärde” söker fånga hur individen i relation till omgivningens förväntningar uttrycker identitet, lojalitet och hängivenhet samt status beroende av hur arbetstidens hanteras. Avhandlingen bidrar till en ökad förståelse för normer som möjliggör och begränsar vårt förhållande till arbetslivet; hur dessa normer bryts mot en ständigt föränderlig värld, hur de manipuleras, debatteras och byter innehåll. Samtidigt visas tydligt hur olika krafter verkar för att omstrukturera synen på vad som ska betraktas som en fullgod arbetsinsats och i förlängningen även hur och när vi arbetar. / QC 20100806

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke. •Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle? •Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare? •Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch? •Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte? Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post. Resultat &amp; slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter. 1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna 2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats 3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket 4.Tufft yrke med hård konkurrens 5.Inga eller få arbeten på orten + Familjesituationen Förslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv. / Aim: The purpose of this thesis is to achieve an understanding of why such great parts of the students studying to become a real estate agent at the University of Gävle in the end choose another profession. Method: Our empirical study is based upon the qualitative alignment with the hermeneutical perspective as base. We have conducted 45 interviews in total, both face to face and by telephone where a few were answered by email. Result &amp; conclusions: Our conclusions are concluded in the following bullet points: 1.The extensive work load in combination with the working hours 2.The salary, both its structure and size in relation to the work effort 3.Incorrect expectations and attitude towards the profession 4.Tough profession with fierce competition 5.None or few available positions in the locality + Family situation Suggestions for future research: Our study was limited to only include the University of Gävle but a nation wide research would be of interest for both the industry and the universities. It would also be interesting to analyze the difference between why people believe others change trade and why the persons themselves changed. Contribution of the thesis: Our expectation with this study is that it contains news value for several different parties within the real estate industry, the students studying to become real estate agents, the University of Gävle and last but not least the real estate industry itself.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet. Syftet var att undersöka tillämpbarheten av modellen genom att mäta i vilken utsträckning medarbetare deltog i träningen och vilka det var som deltog. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som var hindrande respektive underlättande för deltagande. I studien, som var en okontrollerad interventionsstudie, infördes frivillig fysisk aktivitet på arbetstid under åtta veckor för alla medarbetare (n=58) på en sjukhusklinik. Datainsamling gjordes med enkäter och semistrukturerade intervjuer. Alla medarbetare utom en deltog i studien och en valde att avbryta. Femtio procent av studiedeltagarna deltog vid minst hälften av träningstillfällena. De mest frekvent angivna underlättande faktorerna var att ha inställningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan samt viljan att utnyttja förmånen. Den vanligaste upplevda begränsande faktorn var att träningstillfällena inte passade utifrån arbetssituationen. Resultatet indikerar vikten av anpassning till den specifika arbetsplatsen samt hänsynstagande till kunskapsnivå och inställning till fysisk aktivitet hos deltagarna. För att nå högt deltagande i FAPA antyder resultatet att fri tidpunkt för träning eller obligatorisk träning kan vara vägar att gå. Begränsningar i studien är att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var högre än genomsnittet hos befolkningen vilket begränsar generaliserbarheten, samt att kontrollgrupp saknas. / This study describes a model for implementation of worksite physical activity. The aim was to investigate the applicability of the model by measuring participation in worksite physical activity and to investigate factors perceived as limiting and facilitating participation. Voluntary worksite physical activity was introduced for eight weeks for all employees at a hospital clinic (n=58). Data collection was done through questionnaires and semi-structured interviews. All employees except one participated in the study, and 50 % of the participants took part in the physical activity intervention. The most common perceived facilitating factor was having the attitude that physical activity is important for health. The most common perceived limiting factor was that the physical activity did not correspond to the work situation. The results are congruent with previous theories and research that highlights the importance of adapting intervention approach for the specific workplace and taking into account the importance of knowledge and attitudes towards physical activity when planning an intervention. Certain aspects of these results indicate that mandatory worksite physical activity or physical activity at any time during the workday could be successful for participation.