Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva. Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ. Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden. Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden. Den faktor som deltagarna främst tyckte påverkade utnyttjande av träning på arbetstid var arbetsbördan. Majoriteten utnyttjade inte träning på arbetstid. Diskussion: Utifrån att majoriteten ej utnyttjar träning på arbetstid och att forskningsresultaten är inkonklusiva är det inte självklart att träning på arbetsplatsen ger de resultat som arbetsgivare önskar. / Abstract: Background: Physical activity is an important factor to maintain and restore good health. There is several different factors that may aggravate the utilization of physcal activity. The workplace is often seen as a good arena for physical activity and training at work is often implemented in purpose to improve health and reduce costs related to sickness. The scientific evidence is however inconclusive in the area. Method: Quantitave research using the questionnaire IPAQ. Aim: This study examines wich factors infuence the utilization of training at work, nurses and assistant nurses physical activity and how the physical activity at work influence leisure physical activity. Result: The result show no statistical significant correlation between age, employment level, amount of worked years and physical activity level at work contra utilization of training at work. The participants in this study is a highly active group that distinguish themselv with high leisure time physical activity. The most influencing factor toward the utilization of training at work is the workload. The majority did not utilize training at work. Discussion: Regarding that the majority did not utilize training at work and that the the scientific evidence is inconclusive in the area it is not obvious that training at work give the result that the employer anticipates.

Labour and its conditions is a subject constantly in focus. Therefore this study aims to shed some light on different factors which constitutes the basis for the definition of optimal labour conditions, as well as creating a need for change of labour conditions. In this case these factors are changes in society and cultures. The study describes how different levels of society - government, employer and employee – are affected by, or wishes to affect the labor conditions in terms of location, working hours and leisure. In brief this study concerns how different goals and interests results in different definitions of the optimum at the different levels. For instance the goal of the state is to increase its GNP to better compete with other nations. The goal of the employer is, among other things, to increase the company’s profits and conquer the market. The employee’s interest, on the other hand, is mainly to get resources for survival and better terms of life.

Background: Several studies show that sedentary is harmful to humans. Despite this, the degree of sedentary increases and 75% of the total time of sedentary is at the workplace. A common way to reduce sedentary is to introduce sit-stand workstations. Studies show that this gives good effects during working hours but few have studied what those providing for effects after working hours. Objective: Study office workers to see if there is a difference in the frequency and duration of physical activity and estimation of physical problems after a working day if they were sedentary or varied its working position by using a sit-stand workstation. Method: 20 office workers measured the frequency and duration of physical activity and estimated physical problems through a diary and a questionnaire after work. Results: No significant differences were detected. Conclusions: It is not possible to draw any general conclusions from this study as the sample is small and measurement methods are only subjective. More studies are needed where you look at what happens after working hours in the future to ensure the pros and cons of sit-stand worskstations. / Bakgrund: De senaste åren har det kommit ett flertal studier som visar att stillasittande är skadligt för människan. Trots detta ökar graden av stillasittande och 75 % av den totala tiden av stillasittande sker på arbetsplatsen där kontorsarbetare är de som rapporterar högst andel stillasittande. Mot bakgrund av detta är därför arbetsplatsen ett bra forum att arbeta med hälsofrämjande insatser för att minska tiden av stillasittande. Ett vanligt sätt för att minska stillasittandet är att införa höj- och sänkbara skrivbord. Flertal studier visar att detta ger goda effekter under arbetstid. Ett område som dock är mindre forskat på är vad möjligheten att kunna variera sin arbetsposition med ett höj- och sänkbart bord har för effekter för individen efter arbetstid. Syfte: Att studera kontorsanställda för att se om det föreligger en skillnad i frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skattning av fysiska besvär efter en arbetsdag. Detta beroende på om de varierat sin arbetsposition regelbundet genom användning av ett höj-och sänkbart skrivbord jämfört med om de intagit en sittande arbetsposition. Metod: Kvasiexperimentell studie med inompersonsdesign. 20 kontorsanställda fick mäta frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skatta fysisk besvärsförekomst via dagbok och enkätformulär efter arbetsdagen. Resultat: Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader mellan om försökspersonen suttit eller varierat arbetsposition. De tendenser som kunnat påvisas är små men tyder på en något minskad frekvens och ökad duration av fysisk aktivitet efter att ha varierat arbetsposition. Skattning av fysisk besvärsförekomst var oförändrad. Slutsatser: Det går inte att dra några generella slutsatser av denna studie då urvalet är litet och mätmetoderna endast subjektiva. Fler studier behövs där man tittar på vad som händer efter arbetstid för att i framtiden kunna säkerställa för- och nackdelar med höj- och sänkbara skrivbord.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika tillvägagångssätt för att minska personalomsättningen av sjuksköterskor. Metod: Studien har en induktiv ansats. Forskningsdesignen var en fältstudie, där vi har undersökt vad sjuksköterskor anser att sjukvården bör jobba med för att behålla sjuksköterskor. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa metoder som vi sedan tolkat och analyserat till olika kategorier för att lättare kunna besvara vår frågeställning. Slutsats: Studiens resultat har visat på att det inte bara är en faktor som avgör hur sjukvården kan behålla sin personal, utan att olika faktorer i samverkan med varandra skapar missnöje och leder till uppsägningar. Därför är det viktigt att ta hänsyn till hur olika faktorer påverkar varandra för att minska personalomsättningen. / Purpose: The purpose with the study is to describe different ways to reduce employee turnover of nurses. Method: The study has an inductive approach. The research design was a field study, where we tried to deduce what nurses felt that the health care should focus on, to be able to keep the nurses from quitting. The empirical material has been collected through qualitative methods, which we then interpreted and analysed into different categories to be able to answer our question formulation. Conclusion: The result from the study shows that there are not only one factor which affects the health care’s ability to keep its personnel. Instead we have noticed that different factors conspire with each other, creating discontent which in turn could lead to nurses quitting their jobs. For this reason it is important to consider in which way the different factors affects each other in order to reduce employee turnover.

No description available.

The Swedish welfare model has long been based on the motto that as many people should work as much as possible. Paid work is considered to be an institution that creates a sense of belonging, identity and purpose in life. For women in particular, paid work has been a means towards economic freedom and emancipation from men. Sweden is today considered to be at the forefront of gender equality policy development. Despite that, there are still significant differences concerning gender equality in regard to which sex has the largest responsibility for the unpaid care and domestic work at home. Also, the amount of labor hours differs depending on if you are a man or a woman. There seems to be a consensus between different feminist researchers and politicians that there is a link between working hours and gender equality, but how is this connection outlined? This thesis makes visible the prevailing knowledge of working hours, linked to gender equality, that gender experts have produced within the Swedish Government Official Report series, and which has thereby made the issue manageable. Through Bacchi’s discourse analysis “What is the problem represented to be?”, the study critically studies the statements made by Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) and applies Kathi Weeks critical view of work on the analysis. The study concludes that there are two prominent problem representations: women’s part-time work and fathers’ low participation in the unpaid care and domestic work. Both problem representations assume that only women in a relationship with small children are affected by the problems, and that both norms, agents and structures come into play. This in turn makes single mothers as a group invisible. The report creates a dichotomy between part-time, and full-time work and thereby a dichotomy between paid work and unpaid care and domestic work, by instilling the latter with low value which solidifies the current work ethic. This in turn has consequences for what type of politics is made possible and impossible. The report makes possible the subject of the female worker and the male caregiver.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser av förkortad arbetstid med bibehållen heltidslön, samt hur förkortad arbetstid påverkar socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med åtta socialsekreterare som arbetat både 40 timmars arbetsvecka och 30 timmars arbetsvecka inom socialtjänsten. Work-life balance och Herzbergs tvåfaktorsteori var de teoretiska utgångspunkterna som genomsyrat studien. Resultatet visade att socialsekreterare upplever att förkortad arbetstid medför flera positiva faktorer såsom ökad effektivitet i arbetet, bättre återhämtning och mer arbetsglädje. Personalgruppens sammanhållning, mer begränsad tillgänglighet samt möjligheter till fortbildning var faktorer som fungerade bättre vid 40 timmars arbetsvecka. Resultatet visade därtill att socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten har ökat i samband med införandet av förkortad arbetstid. Att förkortad arbetstid är kompatibelt med familjeliv, pendling och ett ökat välbefinnande fick fler socialsekreterare att stanna kvar inom socialtjänsten. Slutsatsen som kunde dras var att förkortad arbetstid effektiviserar arbetet inom socialtjänsten samt förbättrar balansen mellan arbete och privatliv för socialsekreterare. Därtill kunde vi konstatera att förkortad arbetstid är en gynnsam investering i socialtjänsten som verksamhet för att öka socialsekreterares intentioner att stanna kvar, likaså attrahera nya medarbetare och på så vis få bukt på den personalflykt som råder inom svensk socialtjänst. / The purpose of the study was to investigate social workers experiences of reduced working hours, with maintained full-time salary, as well as how reduced working hours affect the social workers intention to remain in social services. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used through individual interviews with eight social workers who worked both 40- hour work weeks and 30-hour work weeks in social services. Work-life balance and Herzberg ́s two-factor theory are the theoretical points that permeated the study. The result showed that social workers experience that reduced working hours bring several positive factors such as increased efficiency at work, better recovery and more job satisfaction. The cohesion of the staff group, more limited availability and opportunities for continuing education were factors that worked better with a 40-hour work week. The result also showed that the intentions of the social workers to remain in the social service have increased since reduced working hours. The fact that reduced working hours are compatible with family life, commuting and increased well- being caused more social workers to remain in social services. The conclusion that could be drawn was that reduced working hours make work in social services more efficient and improve the balance between work and private life for social workers. In addition, we were able to state that reduced working hours is a necessary investment to increase social workers intentions to stay, as well as attract new employees and thereby overcome the staff flight that prevails within Swedish social services.

Bakgrund: I dagens samhälle så skrivs det mycket om sex timmars arbetsdag i media. Att arbeta sex timmar men få betalt för åtta timmarsarbetsdag är något som väckt mångas intresse. År 1973 reglerades arbetstiden till 40 timmar per arbetsvecka, sedan dess har ingen ytterligare lagstadgad förändring skett. Det känns därför relevant att studera hur sex timmars arbetsdag påverkar individens psykiska och fysiska hälsa för att personalen och arbetsgivare ska få förståelse för vilka positiva samt negativa aspekter som det eventuellt kan medföra. Syfte: Syfte med denna undersökning är att kartlägga hur personalens självupplevda hälsa påverkas genom införandet av sex timmars arbetsdag, ur ett personalperspektiv. Metod: För denna uppsats har triangulering använts som metod. Där kvantitativa data har samlats in genom en attitydundersökning som utförts genom en enkätundersökning. Kvalitativa data har samlats in som komplement till denna enkätundersökning genom 13 stycken telefonintervjuer. Material har därutöver insamlats genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Studien påvisar att sex timmars arbetsdag tenderar att ge personal många positiva vinster i form av förbättrad livskvalitet genom att respondenternas egendefinierande hälsa blivit bättre efter sex timmars arbetsdag infördes. För denna studie dras slutsatsen att majoriteten av respondenterna i denna undersökningen har en positiv upplevelse gentemot sex timmars arbetsdag. / Background: In today's society, media is writing a lot about reduction of hours of work. Working for six hours but getting paid for eight hours workday is something that aroused many people's interest. In 1973, working hours were regulated to 40 hours per working week, since then no further statutory change has taken place. It therefore feels relevant to investigate how reduction of hours of work affects the mental and physical health of the individual in order for the staff and employers to understand the positive and negative aspects that it may lead to. Purpose: The purpose of this study is to survey the staff's impact of a reduction of hours of work, six hours working day, from workers perspective. Method: For this essay triangulation has been used as a method. Where quantitative data has been collected through an attitudes survey conducted through a survey. Qualitative data has been collected in addition to this survey through 13 telephone interviews. Other material has been collected through literature and scientific articles. Conclusion: The study shows that six hours workday tends to give the staff many positive gains in terms of improved quality of life by improving the respondents' health after six hours of working day. For this study, it is concluded that most respondents in this survey have a positive experience over six hours of working day.