Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas. Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. / Internet has grown to the biggest individual source of information and service from governmental authorities as well as companies. Web pages are, despite of this, rarely produced with usability in mind. This leads to a risk that information and use of services will be more complicated or even impossible to reach for large groups of people in the community. This thesis focuses on older people's problem using Internet because of reduced sight and problems with coordination and cognition. We also discuss the cause of those problems and how Internet pages should be designed to meet the needs of those affected. Within the work 65 web pages has been analyzed and we establish that none of those pages fulfil the requirements and recommendations that are in use. We also establish that the guidelines that World Wide Web Consortium has developed and that is recommended by the Swedish Administrative Development Agency, is not a guarantee for usability of web pages.

Today, the use of simulators is very common and is used in many different areas, for example research, development and education. This trend has progressed due to simulators provide a cost efficient and safe platform for a large set of applications.  The assignment was given by the Division of Industrial Ergonomics and was titled “Haptic Feedback”. The purpose of this master thesis was how to add more realism into a fixed base car simulator by stimulating the human haptic perception.  When performing tasks in a substitute environment, the achieved data can differ in validity dependent on how “true” a simulator is. Therefore it is very important to resemble the actual environment as much as possible if one want data consistent with the real world. With the use of devices such as electrical motor and frequency converter, vibrations are created to simulate the vehicles contact with the surface of the road. The goal is not to recreate the real world physics – the goal is to add more realism in analogue with the present visual and audio setup.  To solve this problem many different subject areas are involved. Knowledge about software development, mechanics, construction, electronics and ergonomics are areas that are concerned in this master thesis.  Although this report will give a good overview of the haptic feedback concept, it is recommended that you visit the Virtual Reality-laboratory at the University of Linköping and try this application hands on in the simulator environment.

Ombordanställda i svenska rederier har under många år legat högre i olycksstatistiken än anställda i land. Detta problemförhållande bygger vårt examensarbete till stor del på. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur de svenska rederierna arbetar för att förhindra arbetsrelaterade olyckor ombord. Arbetet har utförts med metodtriangulering. Vi har intervjuat fyra svenska rederier angående deras arbete med arbetsrelaterade olyckor. Utifrån de svar vi inhämtat från rederierna så utformade vi en enkät som 10st ombordanställda fick svara på. Resultatet av vårt arbete visade att rederierna känner till problemet och att deras förebyggande arbete till stor del bygger på att öka inrapporteringen av olyckor och tillbud från fartygen. Främst med nya inrapporteringsprogram som skall förenkla inrapporteringsproceduren. Från de enkätsvar vi fick så kunde vi se att det finns ett stort mörkertal i inrapporteringen av olyckor ombord. / Employees on Swedish shipping companies have for several years topped the accident statistics when compared with land based jobs. The purpose of this study is to examine how the Swedish shipping companies are working to prevent work related accidents. The study was made through interviews with four Swedish shipping companies. And a questionnaire answered by 10 onboard employees from Swedish shipping companies. The result of our study shows that the companies are working with preventing accidents onboard mainly through different measures to increase the reporting frequency from the ships to the office. In the answers we received from the questionnaires we could see that the reporting frequency on board is poor.

Att vara anställd i ett bemanningsföretag innebär ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegränsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar också att tillfälligt inhyrd personal kräver mer stöd än vad till exempel tillsvidareanställda behöver. Den här studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anställda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrån de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anställdas personlighet och längden på uppdragen är avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker.

Sammanfattning I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp. Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra. För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet. Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter. Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.

Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation. Längre fram i instuderingsprocessen till teorin stötte vi på alarmerande rapporter som indikerade att det kunde förekomma hälsorisker med att arbeta natt. Detta gjorde att vi utökade vår frågeställning ytterligare med en fråga, – Hur påverkar nattarbete hälsan? Vi valde en kvalitativ metod med intervjuer. Vi valde också att delta på respondenternas arbetstid. Detta gjorde vi i syfte att öka vår förståelse för respondenternas arbetssituation. Våra teoretiska utgångspunkter har fungerat som en ram för våra intervjuer när vi analyserat det empiriska materialet. Studiens resultat visar att de kvinnor vi undersökt inte känner sig lika delaktiga med övriga personalen. Det är främst med andra nattarbetande som de känner delaktighet. Sin hälsa upplever de vara mycket god, och är sällan sjuka eller sjukskrivna. Teorier vi använt oss av är KASAM, känsla av sammanhang och Karaseks krav- och kontrollmodell. Om man inte upplever känsla av sammanhang på grund av att man inte klarar av olika stressorer kan det leda till negativ stress och oro. Samma sak kan hända om man inte klarar av sitt arbete. Arbetskraven kan vara för höga och/eller egenkontrollen på arbetet kan vara för låg. Vid denna typ av arbete har man enligt Karasek ett högstressarbete. Bristen på känsla av sammanhang, eller att ha ett högstressarbete arbete kan leda ohälsa på sikt. Att förebygga sjukdom och ha ett hälsosamt leverne är viktigt idag. Som nattarbetare är det viktigt att tänka på vad man äter och hur man sover efter ett arbetat nattpass. Sömnperioden är av stor vikt under dygnet. Det är under denna period som kroppen återhämtar sig och reproducerar exempelvis immunförsvaret. Vi har därför valt att beskriva hur vi tror detta hänger ihop, krav och kontroll, hälsa, hälsorisker, sömn och matvanor samt känsla av sammanhang. Sökord: nattarbete/nightwork, skiftarbete, delaktighet, krav och kontroll, KASAM, sömn, stress, hälsa, undersköterskor samt vårdpersonal.

Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga. Vi anser dock att kompetens har sin grund i möjligheten till lärande. Många menar att arbetsrotation skulle kunna leda till ett ökat lärande eller kunna ses som en typ av kompetensutveckling. Arbetsrotation för medarbetare på lägre nivå är ett mer eller mindre vanligt fenomen. Det innebär att en medarbetare flyttar, växlar eller roterar från en specialiserad arbets¬uppgift till en annan. Frågan är hur det skulle fungera om det infördes i en ledningsgrupp i ett företag? Och hur skulle ett sådant arbetssätt påverka lärandet i gruppen, skulle det ge hinder för eller möjligheter till lärande? Ett aktivt arbete med rotation mellan befattningshavarna i en produktionsledningsgrupp är ett relativt ovanligt fenomen. Under hösten 2004 stötte vi dock på ett företag som använde sig av just arbetsrotation i deras produktionsledningsgrupp. Metoden de använder sig av har tre steg: 1. Under det första året på befattningen lär sig chefen arbetet och organisationen 2. Under det andra året utvecklar chefen sin verksamhet 3. Under det tredje året bör chefen byta befattning för att undvika slentrian Grundidén är att ingen ska “sitta för länge” på samma befattning, det vill säga inte ha samma tjänst längre än tre år. Erfarenheten visar dock att perioden är olika lång beroende på arbetets art och omfattning, men tydligt är att en rotation bör ske efter tre år. Företaget säger sig också använda metoden bland annat för att på så vis kompetensutveckla medlemmarna i produktionsledningsgruppen. Utifrån ovan valde vi att undersöka saken utifrån ett systemperspektiv. Vi valde dessutom att använda oss av en kvalitativ metod, med intervjun som datainsamlingsinstrument. Samtliga medlemmar intervjuades utifrån en intervjuguide, med frågor som berörde kategorierna: arbetsuppgifter, kompetens, problemhantering, ledarskap, delaktighet och återkoppling samt lärande och utveckling. Frågorna komponerades utifrån den teori vi tidigare studerat. Resultatet från de analyserade intervjuerna, visade att arbetssättet som produktionsledningsgruppen använde sig av hade inverkan på gruppens lärande. Vissa systemdelar, så som motivation, beslut och problemlösning gav gruppen goda förutsättningar till att lära nytt. Hindren visade sig vara bristande kommunikation, tidsbrist samt rester av bruksmentalitet. Faktorer som både ger hinder och möjligheter till lärande var synen på förändring, organisationsstrukturen och ledarskapet i gruppen.

Det är av intresse för alla organisationer att skapa en tillfredsställd personalstyrka som är motiverad till att prestera bra på arbetsplatsen och därmed har arbetsmotivation. Dock krävs det en frisk personalstyrka som är vid hälsa och därmed är närvarande vid arbetsplatsen, för att organisationen ska kunna ta del av dessa prestationer. Det är därför viktigt att finna faktorer som uppmuntrar personalen att prestera bra på arbetet och samtidigt främja välmående. Den här studien undersöker huruvida det föreligger ett samband mellan arbetsmotivation och hälsa bland sjukvårdspersonal. Resultatet bygger på en enkät med fasta svarsalternativ, vilken delats ut till 218 respondenter bestående av undersköterskor och läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador för operatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ett personalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd och förekomst av skador.

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling.