<p>Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.</p><p>Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck. De byggs upp av restriktioner, struktur och termer med eventuella bindningar till medicinska terminologisystem. Dessutom kopplas medicinsk kunskap i arketyperna fri från journalsystemen.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att utveckla ett verktyg, en så kallad arketypeditor, som kan användas för att skapa och redigera arketyper. Utöver detta skulle möjligheterna undersökas att i verktyget implementera en koppling till medicinska terminologisystem. Utvecklingen har skett i en iterativ process med fokus på användbarhet och stabilitet. Det har även ingått att ta reda på syftet med en arketypeditor.</p><p>Resultatet är ett plattformsoberoende och stabilt verktyg som är utvecklat enligt användbarhetsprinciper med koppling till terminologisystemet Unified Medical Language System (UMLS). En arketypeditors syfte i ett bredare perspektiv är att lösa brister i dagens medicinska informationssystem som tas upp i denna rapport. Trots att openEHR-projektet är nytt finns det många tekniskt gångbara idéer, men det finns även problem som beror på för lite praktisk testning och tillämpning.</p> / <p>Present-day electronic health record systems have limited possibilities to structure and store patient information in a similarly manner. This causes problems with exchanging patient record data between different systems and it gives rise to problems with, among other things, research and patient information availability. Lack of availability will in turn decrease the possibility of giving good care irrespective of where the patient is located.</p><p>Within the openEHR project an idea with so called archetypes has been introduced as a uniform way to structure exchangeable patient record data in order to meet future requirements on electronic health records and systems. Archetypes are formal models of clinical information entities, for example blood pressure. They are constructed from constraints, structure and terms which may have bindings to medical terminology systems. Furthermore, medical knowledge in the archetypes is separated from the patient record systems.</p><p>The purpose of the thesis has been to develop a tool, a so called archetype editor, that can be used to create and edit archetypes. In addition, the possibilities of implementing a connection to medical terminology systems should be explored. The development has followed an iterative process with focus on stability and usability. Another task has also been to find out the purpose with an archetype editor.</p><p>The result is a platform-independent and stable tool, developed according to usability principles with a connection to the terminology system Unified Medical Language System (UMLS). An archetype editor’s purpose in a wider perspective is to solve shortcomings in medical information systems of today, which are brought up in this thesis. Although the openEHR project is new, there are many technically applicable ideas but also problems because of insufficient practical testing and application.</p>

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig. Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck. De byggs upp av restriktioner, struktur och termer med eventuella bindningar till medicinska terminologisystem. Dessutom kopplas medicinsk kunskap i arketyperna fri från journalsystemen. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla ett verktyg, en så kallad arketypeditor, som kan användas för att skapa och redigera arketyper. Utöver detta skulle möjligheterna undersökas att i verktyget implementera en koppling till medicinska terminologisystem. Utvecklingen har skett i en iterativ process med fokus på användbarhet och stabilitet. Det har även ingått att ta reda på syftet med en arketypeditor. Resultatet är ett plattformsoberoende och stabilt verktyg som är utvecklat enligt användbarhetsprinciper med koppling till terminologisystemet Unified Medical Language System (UMLS). En arketypeditors syfte i ett bredare perspektiv är att lösa brister i dagens medicinska informationssystem som tas upp i denna rapport. Trots att openEHR-projektet är nytt finns det många tekniskt gångbara idéer, men det finns även problem som beror på för lite praktisk testning och tillämpning. / Present-day electronic health record systems have limited possibilities to structure and store patient information in a similarly manner. This causes problems with exchanging patient record data between different systems and it gives rise to problems with, among other things, research and patient information availability. Lack of availability will in turn decrease the possibility of giving good care irrespective of where the patient is located. Within the openEHR project an idea with so called archetypes has been introduced as a uniform way to structure exchangeable patient record data in order to meet future requirements on electronic health records and systems. Archetypes are formal models of clinical information entities, for example blood pressure. They are constructed from constraints, structure and terms which may have bindings to medical terminology systems. Furthermore, medical knowledge in the archetypes is separated from the patient record systems. The purpose of the thesis has been to develop a tool, a so called archetype editor, that can be used to create and edit archetypes. In addition, the possibilities of implementing a connection to medical terminology systems should be explored. The development has followed an iterative process with focus on stability and usability. Another task has also been to find out the purpose with an archetype editor. The result is a platform-independent and stable tool, developed according to usability principles with a connection to the terminology system Unified Medical Language System (UMLS). An archetype editor’s purpose in a wider perspective is to solve shortcomings in medical information systems of today, which are brought up in this thesis. Although the openEHR project is new, there are many technically applicable ideas but also problems because of insufficient practical testing and application.

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen.

This essay uses interviews to gather information regarding the experience and belief which exists in regards to possession within the Anglican faith. It also uses Jungian psychology to analyse these experiences and beliefs; this is interesting because even in the modern day of science, possession continues to be a phenomenon. It still occurs closer to home than we may think; a modern western country such as England, where Anglicanism is the state religion, have special ministries assigned to deal with this in every diocese. The information was gathered through interviews and literature, to give both a qualitative and a quantitative perspective. This essay presents a possible psychological explanation for the cases of possession as experienced within the Anglican faith, which provides an alternative to the distress these individuals are experiencing rather than assuming it necessarily is of a spiritual nature. It does not, however, seek to prove or disprove the possibility of a spiritual cause behind this phenomenon.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara några år efter att kvinnlig rösträtt införts i Sverige. Denna studie pekar på forskning som uppmärksammat att Beskow tidigt förde in samhällskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet låg henne varmt om hjärtat. Studien bekräftar och fördjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden använder sig av sofistikerade litterära strategier för att uppmana till motstånd mot snäva och inskränkta samhällsnormer samt plädera för en friare samhällsdebatt. Med hjälp av en ramberättelse skapar Beskow i bild och text ett dualt/jämlikt tilltal som når både vuxna och barn. Hon lyfter fram en aktiv flicka och visar redan i den inledande ramberättelsen på skapandet och läsandet som en jämlik sysselsättning, där generationer och kön kan mötas på jämbördig nivå. Studien visar därtill att Elsa Beskow använder sig av naturen för att peka på patriarkala och andra samtida maktrelationer och att hon uppmanar till motstånd och visar andra möjliga, friare könsroller och föreställningar. Uppsatsen visar också att Beskows "nya sköna gröna värld" tangerar modern debatt. Ett underliggande budskap är att vad som är ”normalt” bestäms genom maktutövning, och att snäva normer krymper oss som människor och gör avvikelsen till ett samhällsproblem. Bilderboken kan delvis ses som ett inlägg mot alltför normerande kroppsuppfattningar och på så vis kopplas till dagens ätstörningsproblematik.