<p>Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.</p><p>I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna. Arketyper kan skapas och redan existerande arketyper förändras utan att några ändringar i systemarkitekturen behöver göras.</p><p>Huvudproblemet i examensarbetet har varit att hitta en metod för att generera ett grafiskt gränssnitt utifrån en elektronisk patientjournal som är konstruerad med hjälp av arketyper. För att lösa detta behövdes det först skapas arketyper och ett system för att generera journaler utifrån dessa. Därefter har en webbportal utvecklats där det går att logga in och läsa de skapade patientjournalerna. Metoden för att generera gränssnittet i webbsidorna använder sig av en rekursiv funktion för att samla in information ur patientjournalerna. Funktionen lagrar den insamlade information i en objektstruktur som följer designmönstret Composite. Utifrån denna struktur går det sedan att generera ett grafiskt gränssnitt.</p><p>Webbportalen kan användas för att demonstrera hur ett system kan se ut där både patienter och behörig personal får tillgång till och möjlighet att läsa inlagda journaler som bygger på openEHRs arkitektur.</p> / <p>One problem with electronic health record systems is that the health records are not built on a common architecture. This makes automatic exchange of patient data difficult. openEHR is a project that has developed an architecture that tries to solve this problem.</p><p>The openEHR architecture uses something called archetypes. Archetypes are reusable models that limit, structure and explain what will be stored in the electronic health record that is built on this architecture.</p><p>The main goal of this master thesis has been to find a method to generate a graphical user interface from an electronic health record created using archetypes. To solve this problem first archetypes and a system that generates health records from these had to be created. Then a Web portal has been developed that displays the generated health records.</p><p>The Web portal can be used to demonstrate the graphical user interface of a system where both patients and authorized personnel can read patient records that are bases on the openEHR architecture.</p>

<p>The aim of this study is to analyse the archetypical patterns and symbols in Susan Cooper’s The Dark is Rising. An archetype is, in literary studies, a concept used to describe an image, symbol or narrative pattern which is very frequently occurring , for example the Hero archetype. Archetype theories today are mainly based on the work of psychiatrist C.G. Jung or literary theorist Northrop Frye.</p><p>The Dark is Rising is a series of five fantasy books for children, in which an old struggle between two cosmic forces, Light and Dark, is about to reach its final battle. This study shows how The Dark is Rising follows an archetypical narrative pattern in which the aim is to create a whole – the Self, in Jungian theory. The conception of the world in The Dark is Rising is an archetypical one. The world was once whole, but later divided in two opposing forces – Light and Dark. In the final book, when the Dark is defeated and the Light leaves Earth to the humans, the world is whole again. The life of main character Will Stanton also follows this pattern, making him an archetypical Hero. His development can be seen as the process of individuation, which in Jungian theory is the process of creating a whole, unified Self by integrating the conscious and the unconscious. Also the Mandala, which is a very important symbol in the books, is an archetypical symbol for unity and the Self.</p>

The aim of this study is to analyse the archetypical patterns and symbols in Susan Cooper’s The Dark is Rising. An archetype is, in literary studies, a concept used to describe an image, symbol or narrative pattern which is very frequently occurring , for example the Hero archetype. Archetype theories today are mainly based on the work of psychiatrist C.G. Jung or literary theorist Northrop Frye. The Dark is Rising is a series of five fantasy books for children, in which an old struggle between two cosmic forces, Light and Dark, is about to reach its final battle. This study shows how The Dark is Rising follows an archetypical narrative pattern in which the aim is to create a whole – the Self, in Jungian theory. The conception of the world in The Dark is Rising is an archetypical one. The world was once whole, but later divided in two opposing forces – Light and Dark. In the final book, when the Dark is defeated and the Light leaves Earth to the humans, the world is whole again. The life of main character Will Stanton also follows this pattern, making him an archetypical Hero. His development can be seen as the process of individuation, which in Jungian theory is the process of creating a whole, unified Self by integrating the conscious and the unconscious. Also the Mandala, which is a very important symbol in the books, is an archetypical symbol for unity and the Self.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem. I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna. Arketyper kan skapas och redan existerande arketyper förändras utan att några ändringar i systemarkitekturen behöver göras. Huvudproblemet i examensarbetet har varit att hitta en metod för att generera ett grafiskt gränssnitt utifrån en elektronisk patientjournal som är konstruerad med hjälp av arketyper. För att lösa detta behövdes det först skapas arketyper och ett system för att generera journaler utifrån dessa. Därefter har en webbportal utvecklats där det går att logga in och läsa de skapade patientjournalerna. Metoden för att generera gränssnittet i webbsidorna använder sig av en rekursiv funktion för att samla in information ur patientjournalerna. Funktionen lagrar den insamlade information i en objektstruktur som följer designmönstret Composite. Utifrån denna struktur går det sedan att generera ett grafiskt gränssnitt. Webbportalen kan användas för att demonstrera hur ett system kan se ut där både patienter och behörig personal får tillgång till och möjlighet att läsa inlagda journaler som bygger på openEHRs arkitektur. / One problem with electronic health record systems is that the health records are not built on a common architecture. This makes automatic exchange of patient data difficult. openEHR is a project that has developed an architecture that tries to solve this problem. The openEHR architecture uses something called archetypes. Archetypes are reusable models that limit, structure and explain what will be stored in the electronic health record that is built on this architecture. The main goal of this master thesis has been to find a method to generate a graphical user interface from an electronic health record created using archetypes. To solve this problem first archetypes and a system that generates health records from these had to be created. Then a Web portal has been developed that displays the generated health records. The Web portal can be used to demonstrate the graphical user interface of a system where both patients and authorized personnel can read patient records that are bases on the openEHR architecture.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och analysera hur hjältinnor i fantasyberättelser representeras ur ett narrativt formperspektiv. Delsyften har varit att undersöka varför det ser ut så här samt om det finns några teman hos hjältinnan som undersökts som även passar in hos andra kvinnliga karaktärer i berättelser i tidigare forskning. För att undersöka detta utgår uppsatsen från ett genusperspektiv, Carol S. Pearson och Rikke Schubarts teorier om arketyper samt Stuart Halls förklaring om stereotyper. Metoden som används är narratologi, med verktyget aktantmodellen. Resultaten visar att hjältinnor i fantasyberättelser delvis representeras utifrån genusnormer och könsstereotyper men även att de kan bryta mot dessa och ta sig an karaktärsdrag och agera som en hjältinna på vis som annars skulle anses vara maskulint betingade. Feyre Acheron agerar till stor del hjältinna i relation till andra, vilket stämmer överens med de tidigare forskningar som presenteras. Men hon agerar även hjältinna i relation till sig själv, något som går emot den forskningen. / The purpose of this essay has been to investigate and analyze how heroines in fantasy stories are represented from a narrative form perspective. The sub-purpose has been to investigate the reason why it looks this way and whether there are any themes in the heroine investigated that also fit in with other female characters from stories, in previous research. To investigate this, the essay uses a gender perspective. It also uses Carol S. Pearson and Rikke Schubart's theories about archetypes and Stuart Hall's explanation about stereotypes. The method used is narratology, with the tool the actant model. The results show that heroines in fantasy stories partly are represented based on gender norms and stereotypes but also that they can break these norms and take on character traits and act like a heroine in ways that would be described as masculine normative. Feyre Acheron do to a big part act as a heroine in relation to others, which agrees with the date the presentation research in this study shows. But she also acts like a heroine in relation to herself, which contradicts what the presentation research is showing.

Vi vuxna känner igen en hel del schablonbilder i Harry Potter-böckerna; vi har stött på namnen och företeelserna förut i myter, religion och i symbolvärlden. Men de yngre läsarna med föga eller ingen tidigare läsvana, som troligtvis aldrig har stött på ”de gamla litterära motiven” tidigare, attraheras ändå av böckerna. Frågan jag därför ställer är om de unga läsarna enbart fascineras av äventyren, spänningen och humorn i böckerna. Eller om det finns något i människans inre som tilltalas av den dolda innebörden i texterna, som förmedlas av symbolerna och myterna i berättelserna. Finns det sålunda något i vårt gemensamma undermedvetna, i enlighet med Jungs teorier och tankemodeller om bl.a. det kollektivt undermedvetna, som tillfredsställs och som därmed kan förklara varför Harry Potter-böckerna gjort sådan succé? Mitt syfte är alltså att försöka upptäcka om det finns något i Jungs sätt att beskriva det mänskliga psyket som kan appliceras på Harry Potter-böckerna och som kan klargöra varför dessa tilltalar så många. Jag kommer fram till att det tydligt framgår hur C. G. Jungs förklaringsmodeller kan tillämpas i analys av Rowlings verk. Jag finner att de arketypiska strukturerna föreligger som grundmönster i romanernas komposition och struktur. De arketypiska tolkningarna bidrar till en ökad förståelse och en fördjupad upplevelse av berättelserna om Harry Potter. Det som från början verkade vara ren underhållning för barn visade sig ha ett psykologiskt djup som har rötter till mytologi, sagor och religion. Jag ställer mig därför tveksam till om Harry Potter-böckerna i själva verket är tänkta som barn och ungdomsböcker, strukturen verkar alltför komplicerad för att så vara fallet. Jag har upptäckt att det finns likheter och samband mellan Rowlings romaner och ett flertal mytologiska och religiösa motiv. Till stor del har alltså Jungs teorier visat sig vara tillämpliga på litteratur som utkommit mycket länge efter hans död, vilket kan bekräfta hans teorier.

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras. Mytens betydelse för oss människor vävs samman med exempel från det verkliga livet för att delge en större förståelse för vad uppsatsen vill säga läsaren. Klassiska hjältar som ställs mot osannolika hjältar. Filosoferande om individuell eskatologi och diskussion om härarföraretalens mening är några exempel på vad J.R.R. Tolkiens klassiska berättelse, här i Hollywoods tappning, egentligen har att säga oss.

Since the year of 2010, when the Swedish military made a transition from a conscript to a voluntary force, numerous people from the Swedish defence force have participated in international missions. This study seeks to understand the motivation and sacrifice behind the choice to travel abroad to countries like Afghanistan and Mali to preserve peace. This is being done through the theory of Helle Hein’s four motivational profiles, namely The Prima donna, The Performance Addict, The Pragmatist, and The Pay Check Worker. The empirical data consists of answers from 131 respondents to a survey sent to soldiers on duty in Mali (July 2016) and 3 semi-structured interviews with soldiers who have returned home. The result of the study is presented through various diagrams and show that the motivational factors of The Performance Addict overshadows the others. Furthermore is the theory’s relationship between motivational profile and level of sacrifice confirmed, even though it should be interpreted with some caution. / Sedan år 2010, när svenska försvaret gick i från ett värnplikts- till ett yrkesförsvar, har flera tusen svenska soldater deltagit i internationella insatser. Den här studien undersöker motivationsfaktorer och uppoffring hos de som väljer att åka till länder som Afghanistan och Mali för att bevara freden. Det sker genom Helle Heins fyra motivationsprofiler, nämligen Primadonnan, Prestationsjägaren, Pragmatikern och Löntagaren. Den empiriska datan består av svar från 131 respondenter från styrkan i Mali (juli 2016) samt 3 semi-strukturerade intervjuer med soldater som har återvänt hem. Resultatet av studien presenteras genom olika diagram och visar att motivationsfaktorerna hos Prestationsjägaren dominerar. Vidare bekräftas teorins samband mellan motivationsprofil och grad av uppoffring, även om det resultatet ska tolkas med viss försiktighet.

Utifrån en bakgrund i karikatyrens principer, utforskas idén om karaktärsdesign och hur ondska som en allegori kommuniceras i dess visuella attribut. I huvudsak studeras den animerade tv-serien Adventure Times antagonist - The Lich. Strukturalistiskt semiotik används för att se karaktären genom en sammanflätad kontext, innehållande av seriens narrativ, karaktärsdesign och ondska som en allegori för att se vilka tecken som används för att kommunicera allegorin. Det psykologiska konceptet Jungianska arketyper används som förklaringsmodell av ondskans allegorin och The Lich kontrasteras med andra karaktärsexempel från populärfiktion. En diskussion syntetiseras om hur allegori kommuniceras i The Lich likt metaforer. Genom att sammanföra liknelser som kan tolkas utifrån tecken kan kommunikationen överskrida till en allegorisk kommunikation, där enbart kopplingen emellan andra tecken per se kan överföra ett allegoriskt budskap. / From a background in the principles of caricatures, this paper studies about how the allegory of evil is communicated in a character design’s visual attributes. Primarily the animated cartoon series Adventure Time’s antagonist - The Lich – is studied. Structural semiotics is used to view the character from within an intertwined context, containing of the series’ narrative, character design and evil as an allegory to subsequently determine what signs are used to communicate evil. The psychological concept of Jungian archetypes are used to explain the allegory of evil and The Lich is contrasted with other character examples of popular fiction. A discussion is brought fourth how allegory is communicated like metaphors through The Lich’s character design. By putting metaphors that derived from signs together, the communication can transcend to an allegorical communication where only the connection between signs per se transmits an allegorical message.