Die Studie befasst sich mit der Adaption der Artikulation als Folge einer insgesamt zweiwöchigen Veränderung der Vokaltraktgeometrie durch einen künstlichen Gaumen. Ziel der Arbeit ist zu untersuchen, ob die Adaption auf artikulatorische oder akustische Ziele hin erfolgt. Die Produktionen der Sprecher wurden während der Adaptionszeit regelmäßig akustisch und per elektromagnetischer Artikulographie aufgenommen. Akustische Analysen haben gezeigt, dass die Vokalproduktion sofort nach Perturbationsbeginn adaptiert wird. Für die Adaption der Frikative benötigen die Sprecher mehr Zeit, in einigen Fällen ist die zweiwöchige Adaptionszeit nicht ausreichend. Wenn die Daten nach Sprecher und Aufnahme getrennt betrachtet werden, nehmen die Produktionen einzelner Phoneme abgrenzbare Regionen im akustischen Raum ein. Der Einfluss der auditiven Rückmeldung ist stärker bei Vokalen mit weniger linguo-palatalem Kontakt als bei Vokalen mit viel Kontakt. Bei den Frikativen scheint die auditive Rückmeldung vor allem für die Sibilantenproduktion von Bedeutung zu sein. Generall hat die Adaption zum Ziel, die Abstände zwischen den Lauten beizubehalten oder zu vergrößern. Untersuchungen zur Artikulation des /u/ zeigen, dass die Sprecher über die Sitzungen hinweg motorisch äquivalente Strategien benutzen (Lippenvorstülpung versus Hebung des Zungenrückens). Messungen des Rucks für artikulatorische Gesten deuten darauf hin, dass der artikulatorische Aufwand nach Perturbationsbeginn steigt und zum Ende der Perturbation hin wieder fällt. Die Fähigkeit der Sprecher zu kompensieren wenn keine auditive Rückmeldung vorhanden ist, zeigt, dass Sprecher über artikulatorische Repräsentationen verfügen. Die Tatsache, dass motorisch äquivalente Strategien von den Sprechern genutzt werden, unterstützt jedoch akustische Repräsentationen der Phoneme. Die Schlussfolgerung, die aus der Untersuchung gezogen wird, ist daher, dass artikulatorische Repräsentationen beim Sprecher existieren, dass sie aber vor allem der Bewegungsorganisation dienen. Sobald das akustische Resultat nicht mehr das gewünschte ist, beginnen die Sprecher, die Artikulation zu verändern. / The present study describes the results of a 2 week perturbation experiment where speakers'' vocal tract shape was modified due to the presence of an artificial palate. The aim of the work is to investigate whether speakers adapt towards acoustic or articulatory targets. Speakers were recorded regularly over the adaptation time via electromagnetic articulography and acoustics. Immediately after perturbation onset speakers'' auditory feedback was masked with white noise in order to investigate speakers'' compensatory behaviour when auditory feedback was absent. The results of acoustic measurements show that in vowel production speakers compensate very soon. The compensation in fricatives takes longer and is in some cases not completed within the two weeks. Within a session and for each speaker the sounds can be distinguished solely by acoustic parameters. The difference between the session when no auditory feedback was available and the session when auditory feedback was available was greater for vowels with less palatal contact than for vowels with much palatal contact. In consonant production auditory feedback is primarily used in order to adapt sibilant productions. In general, adaptation tries to keep or enlarge the articulatory and acoustic space between the sounds. Over sessions speakers show motor equivalent strategies (lip protrusion vs. tongue back raising) in the production of /u/. Measurements of tangential jerk suggest that after perturbation onset there is an increase in articulatory effort which is followed by a decrease towards the end of the adaptation time. The compensatory abilities of speakers when no auditory feedback is available suggest that speakers dispose of an articulatory representation. The fact that motor equivalent strategies are used by the speakers, however, supports acoustic representations of speech. It is therefore concluded that articulatory representations belong to the speech production tasks. However, since they are modified as soon as the acoustic output is not the desired one any more, they rather function in the domain of movement organisation and the acoustic representations dominate.

Talapraxi är en talmotorikstörning som drabbar planeringen och programmeringen av talet, vilket visar sig som avvikelser i artikulation och prosodi. I dag finns inget svenskt test för utredning av talapraxi. Syftet med studien var därför att utforma ett testbatteri på svenska som är känsligt även för lindriga grader av talapraxi. Detta test pilotnormerades på 50 friska deltagare.  För att kunna studera hur kön, ålder och utbildningsnivå kan inverka på prestationen i testbatteriet, eftersträvades en jämn fördelning när det gäller dessa demografiska bakgrundsvariabler. Uppgifterna konstruerades baserat på tidigare forskning gällande de typiska perceptuella dragen vid talapraxi och på testuppgifter som tidigare har visat sig vara känsliga för talapraxi. Deltagarnas prestation varierade mellan testbatteriets olika uppgifter. På några uppgifter hade en stor andel av deltagarna alla rätt, medan andra uppgifter visade sig vara utmanande även för friska personer. Inga signifikanta könsskillnader fanns för prestationerna på någon av uppgifterna i testbatteriet. Utbildningsnivå och ålder påverkade däremot prestationen på vissa uppgifter. Generellt var effektstyrkorna för utbildningsnivå större än för ålder. Testbatteriet bör i framtiden kunna ge ett bra underlag för bedömning av huruvida talapraxi föreligger eller inte. Det bör också kunna användas vid bedömning av talapraxins svårighetsgrad. För att gå vidare med utvecklingen av testbatteriet bör man fortsätta normeringen på ett större antal personer samt kliniskt validera det på personer med diagnostiserad talapraxi. / Apraxia of speech (AOS) is a motor speech disorder that affects the planning and programming of speech, resulting in articulatory and prosodic distortions. To this date there is no available test in Swedish for assessment of AOS. Therefore, the aim of this study was to construct a test battery that enables the assessment of level of severity of the disorder, including mild AOS. A pilot standardization was performed on 50 healthy speakers. In order to determine whether the performance on the test battery is affected by sex, age or level of education, the selection of participants was stratified by these variables. The tasks were constructed based on previous research regarding the perceptual characteristics of AOS, taking into account also the types of tasks that have proved to be challenging for patients with AOS. The performance varied between different tasks of the test battery. On some tasks a high portion of the participants got very high scores, while other tasks were shown to be challenging even for healthy speakers. No significant sex differences were found on any of the tasks. However, age and level of education significantly affected the performance on some of the tasks. Overall, the effect sizes for level of education were larger than for age. In the future, the test battery should be able to determine the presence or absence and severity of AOS. For further development of the test battery, the standardization should continue using a larger sample. A clinical validation on patients with diagnosed AOS is also of great importance.

Projektets syfte är att ta reda på ifall det är någon skillnad mellan två olika språkprofiler vid kustväderuppläsning. Hur ger man användaren en tydlig och relevant förståelse av kustvädret? Finns det en språkprofil som är bättre än den andra? För att svara på frågeställningarna har en utvärdering utförts med hjälp av en enkät innehållande både frågor och uppgifter, detta för att få en tydlig bild över lyssnarens förståelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar på att språkprofil A baserat på ledigt språk är bättre än språkprofil B som är baserat på strikt språk. Dessutom indikerar resultaten på att tydlig struktur, långsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt språk och att mottagaren har ett bra sätt att lyssna på är faktorer som påverkar hur kustväderuppläsningen förstås.

No description available.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>

In this thesis, anticipatory vowel-to-consonant coarticulation of Swedish fricatives [s], [ɕ], and [ɧ] was examined in isolated words and connected speech. 10 women and 10 men participated in the study, performing a production test where fricative-initial, real words were read as isolated words and in sentences. The first spectral moment (M1), also known as center of gravity, was measured at midpoint and end of the word-initial fricatives. M1 was found to differ greatly at the two measuring points in [s] and [ɕ], with a mean decrease of 2852 and 985 Hz, respectively. This was not the case for [ɧ], for which the M1 trajectories decreased and increased almost to the same extent. When taking vowel context into account, some correlation between vowel quality and M1 was found, in that M1 at midpoint of [s] and [ɕ] mirrored the height of F2 of the following vowel. M1 measurements were similar in isolated words and sentences, and no convincing differences were observed between the two in this investigation.

Ph.D. Thesis Abstract Piano Concerto in G Minor, op. 33, by Antonín Dvořák - Early and Final Version Critical Edition of the Score // Study about the Origin, the First Printing and the Performance Practice The dissertation is focused on the Concerto for Piano by Antonín Dvořák from 1876 - an outstanding composition not only in the Czech milieu but in all the European context as well - , which was a very long time condemned for its "unsuitable" piano part. The thesis summarizes all existing knowledge of the history of the origins and reception of the Dvořák's Piano Concerto, which is further verified on the basis of written contemporary sources (Dvořák's correspondence and contemporary press, sometimes yet unknown). Distorted and false pieces of information are corrected and supplemented with new findings (relating to the performances, interpreters, arrangements). Thanks to them, the author presents a new sight of the history of the reception of this composition from inception until the beginning of present century. For the first time all musical sources are examined in detail and relations between them studied (autograph with revisions between years 1876-1883, a copy of the score, which Leoš Janáček let made in 1878/9 and materials of the first printing J. Hainauer from 1883). Then author draws attention to...