Vad är det lärare ”vet och ser” att eleven ”har” i ett klassrum med pågående undervisning? Teaterlärare vet och ser när eleven har ”det” men vad är det egentligen som läraren vet och ser och hur skulle du formulera dig om någon utifrån ställde frågan? Detta är min ingång i studien som handlar om att undersöka hur teaterlärare artikulerar om kunskap och lärande samtidigt som jag vill lyfta diskussionen om kunskap i teater. Målet är att få syn på hur teaterlärare pratar om sitt ämne i förhållande till de nya läroplanerna i Gy 11. Min uppfattning är att de teoretiska kunskaperna efterfrågas allt mer hos eleven, varefter kravet om större tydlighet och förmågan att sätta ord på det praktiska görandet i undervisningen är i ropet. Studien består av kvalitativa intervjuer av tre teaterlärare, alla verksamma på gymnasiets estetiska program inriktning teater. Med hjälp av kunskapsbegreppen som filosofen Polanyi (2009) representerar gällande de mänskliga handlingarna och tyst kunskap synliggörs olika aspekter av teaterkunnandet. I arbetet presenteras förutsättningarna för de estetiska läroprocesserna och vilket behov och utmaningar som finns i att artikulera och sätta ord på kunskap och lärande. Studien visar på att varje lärare är unik, då samtalen präglas till stor del utefter varje informants personlighet. Informanterna pratar inom ett område begränsat till teaterlärare med tanke på begreppsval som beskriver specifika kunskapsformer inom teaterområdet. Lärarnas val av begrepp och uttryck förmedlar en viss innebörd som för majoriteten av teaterlärare är ett förgivet tagande kunskap inom yrkeskåren. Att ge utrymme för reflektion för såväl elever som lärare är viktigt varpå träningen i att artikulera om det vi gör i klassrummet är en del av det reflekterande lärandet. Jag ser teaterämnets möte med skola som ett lärorikt och utmanande möte där det konkreta möter det abstrakta – det logiska med det ologiska. Förhoppningsvis ger studien en ökad förståelse för ämnet teater men även för lärarprofessionen i sig.

No description available.

Darbe analizuota bendrosios motorikos (judesio ir padėties) atskirų komponentų, tokių kaip kūno laikysena, koordinacinių funkcijų, kūno judesių įtaka ikimokyklinio amžiaus vaikų, su kalbos neišlavėjimu dėl dizartrijos ir alalijos, tokiems kalbinės motorikos komponentams kaip artikuliacinio aparato būklei, artikuliacinio aparato judesių koordinacijai ir garsų bei žodžių artikuliacijai. Iškelta hipotezė, kad ikimokyklinio amžiaus vaikams, turintiems kalbos sutrikimų, tokie bendrosios motorikos (judesio ir padėties) komponentai kaip kūno laikysena, kūno judesių funkcijos ir koordinacija gali įtakoti artikuliacinio aparato būseną, jo judesių koordinuotumą ir kalbinę artikuliaciją. Testavimo metodu buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - nustatyti bendrosios motorikos (judesio ir padėties) ir kalbinės motorikos (artikuliacijos) išlavėjimą ikimokyklinio amžiaus vaikų su kalbos neišlavėjimu dėl dizartrijos ir alalijos, ir atlikus koreliacinę analizę nustatyti bendrosios motorikos (judesio ir padėties) atskirų komponentų įtaką kalbinės motorikos (artikuliacijos) atskiriems komponentams. Tyrime dalyvavo 100 ikimokyklinio amžiaus vaikų nuo 4 iki 7 metų, turinčių kalbos neišlavėjimą dėl dizartrijos ir alalijos. Empirinėje dalyje nagrinėjami koreliaciniai ryšiai tarp kūno laikysenos, koordinacinių ir kūno judesių funkcijų, artikuliacinio aparato būklės, jo judesių koordinacijos, artikuliacijos ir amžiaus. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados: 1. Įvertinus ikimokyklinio amžiaus vaikų... [toliau žr. visą tekstą] / The influence of separate components of general motoric such as carriage of the body, coordinational functions, movements of the body on such components of linguistic motoric as the state of articulatory apparatus, coordination of movements of articulatory apparatus and articulation of sounds and words of pre-school age children with language misdevelopment due to disartry and alalija is analysed in this work. The hypothesis that such components of general motoric as carriage of the body, functions of movements of the body and coordination can influence the state of articulatory apparatus, coordination of its movements and linguistic articulation of children of pre-school age with language disturbances is raised. By the method of testing the research which goal is to establish the development of general motoric and linguistic motoric (articulation) of children of pre-school age with language misdevelopment due to disartry and alalija and after the correlation analysis has been carried out to ascertain the influence of separate components of general motoric on separate components of linguistic motoric. 100 children of pre-school age from 4 to 7 years old having language misdevelopment due to disartry and alalija took part in the research. In the empirical part the correlational connections between the carriage of the body, coordinational functions and functions of the movements of the body, state of articulatory apparatus, coordination of its movements, articulation and... [to full text] / In dieser Arbeit wurde der Einfluß solcher einzelnen Komponenten der allgemeinen Motorik wie Körperhaltung, Koordinationsfunktionen und Körperbewegungen der Kinder im Vorschulalter mit Sprachstörungen wegen Dysarthrie und Alalie für solche Komponente der Sprechmotorik wie Zustand des Artikulationsapparates, Bewegungskoordination des Artikulationsapparates und die Artikulation von Lauten und Wörtern analysiert . Es wurde die Hypothese herausgehoben, daß für die vorschulaltrige Kinder, die Sprachstörungen haben, solche Komponenten der allgemeinen Motorik wie Körperhaltung, Funktionen der Körperbewegung und Koordination auf den Zustand des Artikulationsapparates, auf die Koordination seiner Bewegungen und auf die Sprechartikulation Einfluß haben können. Es wurde eine Untersuchung gemäß der Testmethoden gemacht, Ziel dieser Untersuchung – die Entwicklung der allgemeinen Motorik und der Sprechmotorik (Artikulation) der vorschulaltrigen Kinder mit Sprachstörungen wegen der Dysarthrie und Alalie festzustellen, und nach der Korrelationsanalyse den Einfluß der einzelnen Komponenten der allgemeinen Motorik für die einzelnen Komponente der Sprechmotorik festzustellen. An der Untersuchung haben 100 vorschulaltrigen Kinder von 4 bis 7 Jahren teilgenommen, die die Sprechstörungen wegen Dysarthrie und Alalie haben. Im empirischen Teil analysiert man Korrelationsverbindungen zwischen der Körperhaltung, den Koordinationsfunktionen und den Funktionen der Körperhaltung, dem Zustand des... [der volle Text, siehe weiter]

Det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt och i takt med den ökade invandringen förändras klassrummen i de svenska skolorna. När individer flyttar till Sverige och börjar i skolan blir de andraspråkselever samt en del av det svenska samhället och måste lära sig det svenska språket. I min litteraturstudie har jag intresserat mig för faktorer som har betydelse för uttalsundervisning för elever med svenska som andraspråk. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera faktorer som i forskningen lyfts fram som väsentliga gällande uttalsundervisning bland elever med svenska som andraspråk. Dessutom syftar studien till att sammanställa och presentera på vilka sätt uttalsundervisning kan användas i klassrummet för att möjliggöra andraspråkselevers utveckling i uttal och förståelse av svenskans fonologi. I litteraturstudien har nationella och internationella forskningstexter samlats för att kunna ge en helhetsbild av vilka faktorer som är av betydelse när elever lär  sig ett nytt språk. Resultatet av litteraturstudien visar att lärare bör undervisa andraspråkselever i fonetik, vilket är läran om uttal och de minsta betydelseskiljande enheterna fonem och därefter arbeta med artikulation. Fonetik-utbildning leder till fonemisk medvetenhet och kan spela en viktig roll i undervisningen om uttal för att elever ska kunna komma vidare till ord- och frasnivå. Målet med den svenska uttalsundervisningen är att eleverna ska undvika att överföra strukturer från modersmålet och istället utveckla ett brytningsfritt uttal och lära sig svenska språkets prosodi.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en musiker utvecklar sin artikulation. För att undersöka detta har jag under sex veckors period övat artikulation ungefär tio minuter per dag. Under dessa övningstillfällen har jag fört loggbok för att kunna dokumentera mina upplevelser av min process, samt videofilmat ett urval av dessa övningstillfällen.  Som teoretisk utgångspunkt har ett designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser har använts samt hur progressionen i lärandet har sett ut. Det framkommer hur jag har använt olika resurser för att kunna artikulera bättre i mitt musicerande. I diskussionen diskuterar jag kring de olika resursernas påverkan på min utveckling och kring stråkens progression i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning. / The purpose of this study aims on musician’s development of their articulation. In order to investigate this, I have practiced articulation ten minutes per day within six weeks. During these exercises, I had been writing a logbook to document my personal experience throughout the process. I have also video documented a selection of these practice occasions. The design theory perspective has been used as a theoretical base. The result shows an overview of how resources were used and how the learning progress has occurred. The result also reveals how I have used various resources in order to develop my string technique and to improve my own articulation overall. The last chapter contains a discussion about the impact of resources on my personal development and the progression I made within bow technique. The outcome is presented in relation to the perspective of design theory as well as the previous research on this subject.

No description available.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2009

No description available.

Die vorliegende Dissertation befasst sich mit den artikulatorischen und perzeptiven Charakteristika der palatalen Artikulationsstelle, wobei der empirische Schwerpunkt auf der Untesuchung des ungarischen palatalen Obstruenten liegt. Die Motivation für diese Forschungsfrage ist der Tatsache geschuldet dass sich eine beträchtliche Anzahl instrumentalphonetischer Arbeiten sowohl aus dem Bereich Sprachproduktion als auch aus dem Bereich Perzeption mit den drei Hauptartikulationsstellen - labial, alveolar und velar - auseinandergesetzt hat. Im Vergleich dazu befasst sich vergleichsweise wenig Forschungsliteratur mit der der Klasse der Paltale. Der einleitende Teil der Arbeit fasst die theoretischen Ansätze zum Thema sowohl aus phonologischer als auch aus phonetischer Sicht zusammen. Die Ergebnisse des empirischen Teils der Arbeit demonstrieren einige durch palatale Segmente hervorgerufene instrusive Effekte, wenn diese als zusätzliche Antworkategorie zu den drei Hauptartikulationsstellen in Experimenten zur kategorialen Wahrnehmung präsentiert werden. Artikulatorische Studien mittels Elektormagnetischer Artikulographie (EMA) weisen den ungarischen Palatal als dorsopalatal mit diesbezügluch charakteristischen koartikulatorischen und biomechanischen Features aus. / This dissertation presents articulatory and perceptual characteristics of the palatal place of articulation with the focus on the Hungarian palatal obstruent. This research question is motivated by the fact that a lot of instrumental research in perceptual but also articulatory phonetics has concentrated on the study of the three major - labial, alveolar and velar - places of articulation whereas substantially less attention has been devoted to segments from the palatal class. The introductory part summarises the relevant foundations from both phonetic and phonological perspectives. Empirical cross-linguistic work demonstrates some intrusive effects of the palatal segment when introduced in an experimental setup manipulating transitional parameters in a Categorical Perception study. Studies by means of Electromagnetic Articulography phonetically qualify the Hungarian palatal as a dorsopalatal with characteristic coarticulatory and biomechanic features.