<p>Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.</p>

<p>Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger.</p><p> </p><p>Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna.</p><p> </p><p>Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner. Möten kan även framkalla kunskap. Kursplanen för religionskunskap på gymnasiet belyser vikten av att eleverna ska utvidga sin förståelse för att det finns olika förhållningssätt inom en religion. Ett av kursplanens syfte är att eleverna ska reflektera och förstå att det finns olika förhållningssätt till religion.</p><p> </p><p>Resultatet pekar på att det finns en strävan hos pedagogerna att bedriva en undervisning där olika aspekter synliggörs i religion. För att infria strävan använder pedagogerna samtal och diskussioner för att ge eleverna fakta och förståelse. Olika företrädare för religiösa samfund inbjudes också samt studiebesök görs. Pedagogerna i undersökningen ser olika på kursplanen, från förkastning av den till att den är utgångspunkten för undervisningen. Pedagogerna menar också att elevers bemötande av ämnet påverkar undervisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: undervisning, pedagog, förståelse, religion, kursplan, aspekter av religion,religionsdefinition, skola.</p>

Det talas om företag som konst: om estetik, kreativitet, immateriella värden, upplevelser och fantasi. Likaså talas det om konst som företag: om ekonomisk styrning, marknadsföring, varumärken, tydliga mål och genomtänka strategier. Frågan är vad som har hänt. Det var inte länge sedan konst och företag sågs som skilda världar. Konst associerades med sådant som frihet, originalitet, irrationalitet, känslor, intuition och geniförklarade individer. Företag associerades med sådant som nytta, massproduktion, kontroll, kalkyler, rationalitet, förnuft och strukturer. Idag ser det annorlunda ut. Idag verkar föreställningarna om konst och företag nästan ha bytt plats med varandra. Konstnären har blivit företagsledare: hon eller han ska kunna räkna, samarbeta med näringslivet, skapa evenemang, vara entreprenör och göra sig själv till ett varumärke. Parallellt har företagsledaren blivit konstnär: hon eller han ska kunna skapa visioner, vara kreativ, inspirerande och fantasifull, lita till sin intuition och kunna iscensätta sig själv och sitt företag. Utifrån litteraturstudier, intervjuer med konstnärliga ledare och företagsledare, direktobservationer samt en poetisk närläsning, studeras i boken föreställningar om konst och företag. Tre parallella tendenser i samtiden står i fokus: företagens estetisering, ledarskapets romantisering samt konstens ekonomisering. Dessutom diskuteras om och hur konsten - som praktik och uttryck - kan ge insikter om företag och ledarskap. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2000</p>

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället. Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta. Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde. Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen. När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen. / The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society. We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest. We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field. The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation. When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.

In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees. The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment. The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

Smärta är ett komplext fenomen och upplevelsen av smärta är högst subjektiv. Hur smärta upplevs påverkas av en rad faktorer där bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smärtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan både patienter med smärta, men också patienter som ska genomgå smärtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smärta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smärta med fokus på kognitioners och emotioners inverkan på smärtupplevelsen, i relation till patientens omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visade att känslor som ängslan, rädsla och oro, liksom tankar, förväntningar och tolkningar hade betydelse för hur patienter upplevde smärta. Av hänsyn till detta resultat ses det som viktigt att sjuksköterskan känner till och tar dessa faktorer i beaktande vid mötet med patienten då de är av stor betydelse för hur patienten kommer att uppleva sin smärta. Forskningen bör i vidare utsträckning undersöka sambandet mellan psykologiska faktorer och smärtupplevelse. Det är även önskvärt att studier utförda med kvalitativ metod implementeras i forskningen, då detta kan skapa en djupare förståelse för fenomenet smärtupplevelse. Att få ökade kunskaper om individens tankar, uppfattningar och erfarenheter är av största intresse eftersom smärtupplevelsen är subjektiv. / Pain is a complex phenomenon and the experience of pain is highly subjective. How pain is experienced is influenced by a number of factors that include emotional and cognitive processes, proved to be crucial for the perception of pain. In their everyday work, nurses meet both patients with pain, as well as patients about to undergo painful treatments. For this reason, it is important to highlight the psychological aspects of pain. The purpose of this study was to elucidate psychological aspects of pain, focusing on cognitive and emotional effects of pain perception in relation to patient care. The study was conducted as a literature review where 15 scientific articles were reviewed and analyzed. The results showed that emotions such as anxiety and fear, as well as thoughts, expectations and interpretations were factors contributing in how patients explained pain. Considering these results, it is important that nurses take these factors into account when interacting with patients, as they are of great importance for the experience of pain. Research should further examine the relationship between psychological factors and pain perception. It is also desirable that qualitative studies are implemented in research, as this may gain a deeper understanding about the phenomenon of pain perception. As the perception of pain is subjective, an increased knowledge in an individual's thoughts, perceptions and experiences are of great interest.