Spelling suggestions: "subject:"asylrätt"" "subject:"asylrätten""
21 |
Out of sight, out of mind : hinder för att ersätta rätten att söka asyl med enbart ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem / Out of sight, out of mind : limitations to replacing the right to seek asylum with only a common EU resettlement systemHovemyr, Tove January 2018 (has links)
I kölvattnet av den så kallade flyktingkrisen 2015 har allt fler röster höjts i Europa om att förändra asylrätten för skapa ett mer förutsebart och hållbart asylmottagande. Diskursen synliggör asylrättens centrala rättighetskonflikt där det allmännas intresse av reglerad invandring vägs mot den enskildes rätt till asyl. Denna uppsats utreder möjligheterna att ersätta EU:s nuvarande asylsystem med ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem. Utgångspunkten för uppsatsen är ett förslag som Moderaterna under oktober 2017 antog i sitt partiprogram vars innebörd är att EU ska övergå till ett gemensamt asylsystem med enbart kvotflyktingmottagande. Frågeställningen är vilka hinder som föreligger för en sådan förändring med hänsyn till gällande rätt och ändamålen bakom asylrätten. Moderaterna föreslår alltså en ordning som skulle inskränka rätten att söka asyl. Rättighetsinskränkningar ska vara proportionerliga. Uppsatsen besvarar därför huvudfrågeställningen utifrån fyra delfrågor som påminner om en proportionalitetsbedömning för att avgöra om förslaget är möjligt eller lämpligt. Först diskuteras om dagens asylsystem behöver förändras med hänsyn till den så kallade flyktingkrisen 2015, sedan utreds andra brister i dagens system. Slutsatsen nås att det finns brister med dagens system som motiverar en förändring som exempelvis de höga dödstalen för migranter som reser över Medelhavet för att söka asyl i EU. Därefter undersöks vilka möjligheter en förändring till enbart ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem skulle kunna medföra och det konstateras att förslagets största fördel är att vidarebosättning utgör en laglig och säker väg för asylsökande till EU. Kärnan i uppsatsen är utredningen av de praktiska och juridiska hinder som finns för en förändring till enbart ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem. Där finner jag att det största hindret är svårigheten att organisera systemet på ett sätt som är förenligt med principen om non-refoulement enligt såväl folkrätten som Europakonventionen. Jag identifierar även andra allvarliga praktiska och juridiska hinder för en sådan ordning. Slutligen undersöks om det finns alternativa lösningar att tillgå som är mindre ingripande än förslaget om enbart ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem. Jag finner att så är fallet. Till exempel kan medlemsstaterna öka sitt kvotflyktingmottagande, införa humanitära visum eller inrätta en EU-centraliserad asylprövning. Min slutsats är att rätten att söka asyl på plats i EU måste kvarstå och att de mindre ingripande lösningarna som tas upp i uppsatsen är att föredra framför ett asylsystem i EU med enbart kvotflyktingmottagande.
|
22 |
Kunskapsbrist eller värderingstvist? : Den romantiska liberalismens frihetsideal i ett urval västerländska länders asylprövning då sexuell läggning eller könsidentitet åberopas som asylskäl. / Is it Rather a Matter of Values? : On the Romantic Liberalism and its Freedom Ideals in a sample of Western Asylum Procedures were Lgbtq+-claims are made.Ezimoha, Stella January 2020 (has links)
Då asylsökande åberopar sexuell läggning eller könsidentitet som asylskäl, är den egna berättelsen inte sällan den enda bevisning som finns att tillgå. Detta innebär att trovärdigheten i den asylsökandes framförande av sin berättelse tillmäts stor vikt. Tidigare forskning har funnit att trovärdighetsbedömningen i västerländska länders asylprövning påverkas av vilken handläggare som hanterar ärendet, och dennas stereotyper av sexuell läggning och könsidentitet. Förekomsten av stereotyper har härletts till kompetens- eller rutinbrist. Exempelvis har det anförts att asylprövande myndigheter och domstolar lider brist på normkritik och nyanserad kunskap i hbtq+-personers olika omständigheter och leverne. Denna studie erbjuder en annan hypotes, med utgångspunkt i etablerad politisk teori och samtida statsvetenskaplig forskning: Att ideologin romantisk liberalism präglar västerländska länders asylprövning. Det finns empiriskt stöd för att människor i västvärlden i allt större utsträckning värdesätter individuell frihet. Tidigare forskning har antagit att detta värdesättande leder till ökad tolerans och välkomnande av ökad mångfald. Ett sådant positivt förhållande ifrågasätts emellertid av flera statsvetare, däribland den svenska statsvetaren Gina Gustavsson. I en avhandling från 2014 presenterar Gustavsson en beskrivning av en romantisk gren inom liberalismen. Denna ideologi framhåller ett obevekligt, provokativt och kreativt uttryck för individens originalitet: både vad avser beskrivningar av vad människan är, och värderande utsagor om hur människan bör vara. En sådan syn, menar Gustavsson, är en förrädisk förståelse för frihet som kan urarta i intolerans, trots att den utges för det motsatta. Med ideologianalys prövas rätts- och myndighetsmaterial från ett urval västerländska länders asylprövning mot en idealtyp av den romantiska liberalismen. Resultatet är att den romantiska liberalismens frihetsideal i flera avseenden kommer till uttryck i urvalet västerländska länders asylprövning. Slutsatsen är att beslutsfattare och utredares upptagenhet av särskilda uttryck för den asylsökandes identitet, kan förstås som en manifestation av den romantiska liberalismens frihetsideal. Detta snarare än som uttryck främst för kompetens- och rutinbrist, såsom tidigare forskning konstaterat. Vidare förs en diskussion kring betydande spänningar mellan den romantiska liberalismen och mänskliga rättigheters universella anspråk. Detta särskilt avseende asylsökandes begränsade möjlighet eller avsikt att leva upp till romantiskt liberala frihetsideal. / As asylum seekers invoke sexual orientation or gender identity as a reason for asylum, their own story is often the only evidence available. This means that the credibility of asylum seeker's presentation of their story, often is given great importance. Previous research shows that credibility assessments in Western countries can differ depending on the sexual orientation and gender identity stereotypes of the case officer who is handling the case. The existence of stereotypes has been related to lack of skills or routine. For example, it is in previous research stated that asylum reviewing authorities and courts suffer from a lack of norm criticism and nuanced knowledge of lgbtq+-persons' different circumstances and living. This study offers another hypothesis, based on established political theory and contemporary political science research: That the ideology romantic liberalism characterizes the asylum procedure in Western countries. There is empirical support for the fact that people in the Western world increasingly value individual freedom. Previous research has assumed that such values leads to increased tolerance and a welcoming of diversity. However, such a positive relationship is questioned by the Swedish political scientist Gina Gustavsson. In Gustavssons’ dissertation from 2014, a description of a romantic branch of liberalism is presented, which elevates a relentless, creative and provocative expression of the individual's originality: both in terms of descriptions of what an individual is, and evaluative statements about what an individual should be. Such a view, Gustavsson says, is a treacherous understanding of freedom that can degenerate into intolerance, even though it is issued to stand for the contrary. With ideology analysis, judicial and governmental material from a sample of Western countries' asylum procedures is tested against an ideal type of romantic liberalism. The results of the analysis show that the ideal of freedom of romanticism, in several respects, can be found in the asylum procedure in a sample of Western countries. The conclusion is that decision makers and investigators' preoccupation with specific expressions of the identity of the asylum seeker can be understood as a manifestation of the freedom ideals in the romantic liberalism. This rather than a lack of skills and routine, as previous research has found. Furthermore, a discussion is held regarding that there is considerable tension between romantic liberalism and the universal claims of human rights. This particularly regarding the asylum seekers' limited ability or intention to live up to the freedom ideals of the romantic liberalism.
|
23 |
Omsorgsprincipen vid ansökan om internationellt sydd : En studie av det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU)Pereira Cunha, Naiara January 2020 (has links)
This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi.
|
Page generated in 0.0307 seconds