This study ethnographically explores the experiences of 30 American Mormon women who chose to give birth at home, a practice which differs from the culturally expected birth practice supported by most media birth scenes. The dominant birth practice among American Mormon women aligns with the biomedical birth system nearly universally practiced in the United States. Recent research indicates that the biomedical model is supported by most media portrayals of birth (Elson 1997b). Mormon women who had given birth at home with a midwife were located and invited to participate. A semi-structured interview guide was used to frame the research process. Verbatim transcriptions of the interviews provided the raw data for coding and analysis.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv sjukdom. Palliativa vården innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och bör även inkludera stöd till anhöriga. Vid palliativ vård i hemmet får anhöriga ta ett stort ansvar över vårdandet. Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som arbetade utifrån ett mellanmänskligt förhållningssätt och belyser vikten av att bygga upp en tillitsfull relation mellan sjuksköterska, anhöriga samt patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård av närstående i hemmet. Metod: Litteraturstudien har baserats på 12 primärstudier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid sökning av studier. Artiklarna har analyserats med stöd av Popenoe m.fl. (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var Förändrad tillvaro (Ny roll som vårdansvarig och Moralisk handling), Känslomässigt påverkade (Emotionellt berörda och Ambivalenta känslor) och Behov av olika former av stöd (Existentiellt stöd och Varierat stöd av sjukvården och familj). Resultatet visade att de anhöriga upplevde att tillvaron förändrades när de tog på sig rollen som vårdgivare. De blev mycket känslomässigt påverkade och upplevde förbjudna tankar som ledde till skuldkänslor. Behov av stöd från sjukvården var en viktig aspekt och upplevdes ibland bristande. Trots svårigheter var det många som upplevde vårdandet som en positiv upplevelse och många menade på att de uppfyllde deras närståendes sista önskan i livet. Slutsats: Resultatet visar en stor variation av upplevelser av palliativ vård vilket belyser att det är viktigt att utföra en personcentrerad omvårdnad där även anhöriga är i centrum. / Background: Palliative care is defined as care with the aim of alleviating suffering and promoting the quality of life of patients with progressive disease. Palliative care includes physical, psychological, social and existential needs and should also include support for relatives. With palliative care at home, relatives have to take a great deal of responsibility for the care. Joyce Travelbee was a nursing theorist who worked from an interpersonal approach and highlighted the importance of building a trusting relationship between nurses, relatives and patients. Aim: The aim of the literature study was to shed light on relatives’ experience of palliative care by loved ones at home. Method: The literature study was based on 12 primary studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching for studies. The articles have been analyzed with the support of Popenoe et al (2021) analysis method. Result: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories were Changed existence (New role as caregiver and Moral action), Emotionally affected (Emotionally feelings and Ambivalent feelings) and Need for different forms of support (Existential support and Varied support from the healthcare system and family). The results show that the relatives felt that their life changed when they took on the role of caregiving. They were very emotionally affected and experienced forbidden thoughts that led to feelings of guilt. The need for support from healthcare was an important aspect and was sometimes perceived as lacking. Despite difficulties, many experienced the care as a positive experience and many believed that they fulfilled their loved ones' last wish in life.  Conclusion: The results show a great variety of experiences of palliative care, which highlights that it is important to carry out a person-centered care where relatives are also at the center.

La question de l'accès au soin est cruciale dans notre société moderne. Un effet évident de la demande accrue de services de santé est l'augmentation du taux d'occupation dans les hôpitaux. La principale différence entre la dispensation de soins à l'hôpital et au domicile est la suivante: le patient doit se déplacer et toutes les ressources nécessaires à son traitement se trouvent dans le même endroit, tandis que dans les soins délivrés au domicile, les ressources doivent être déplacées au chevet du patient. Il existe plusieurs défis afin de pouvoir réaliser ce changement. Dans cette thèse nous traitons trois problèmes importants dans la conception des structures de soins à domicile. D’abord, la localisation des structures en minimisant les coûts logistiques, où nous développons trois modèles incluant différentes caractéristiques comme du système de santé comme les coûts liés aux déplacements des ressources, la variation de la demande dans le temps et l’existence et évolution des ressource libérales. Ces modèles nous permettent de proposer des localisations robustes dans le temps tout en assurant une couverture maximale et en minimisant les coûts. La deuxième problématique consiste au choix des activités et couverture épidémiologique et spatiale en tenant compte différentes activités et types de ressources, les autorisations pour réaliser les pathologies et la couverture. Deux modèles développés nous ont permis montrer les effets sur l’affectation de la demande et le dimensionnement de ressources induits par changements dans les coûts des libéraux, salaires et d’autorisation de servir la demande. Le troisième problème et celui du dimensionnement de ressources avec incertitudes de demande (volume, épidémiologique et géographique) et le modèle proposé tient compte du problème sous-jacent de déplacement des ressources à l’aide d’une estimation de la tournée réalisée. / The issue of access to heamthcare is crucial in our modern society. One obvious effect of the augmentation of healthcare services demand is the increasing occupancy rates in hospitals. The main difference between the provision of care at the hospital and at home is as follows: the patient is at hospital and all the resources necessary for its treatment are in the same place, while in the care delivered at home, resources must be moved to the bedside. There are several challenges in order to achieve this change. In this thesis we address three important issues in the design of structures of home care. First, the location of structures minimizing logistics costs, where we develop three models with different features such as traveling costs of resources, changes in demand over time and evolution of freelance resources. These models allow us to provide robust location over time while ensuring maximum coverage and minimizing costs. The second issue is the choice of activities, epidemiological and spatial coverage, taking into account different types of activities and resources, permissions to serve some pathologies and coverage. Two models developed allow us to show the effects on the demand allocation and resources planning induced by changes in the costs of freelance professionals and authorization to serve some pathologies. The third problem is the dimensioning of resources with demand uncertainty (volume, epidemiological and geographical) and the proposed model takes into account the underlying problem of moving resources using an estimate of the routes performed.

In comparison with the national U.S. population, African American aged adults are less likely to reside in assisted living facilities (ALFs). At present, little qualitative data exist concerning how African American aged adults perceive living at home as opposed to living in an ALF. Using a phenomenological approach, this study explored how African American aged adults who live at home feel about residing in ALFs. The research questions focused on aged adults' perceptions, beliefs, and attitudes about ALFs and the conditions that may prevent African American aged adults from living in ALFs. A conceptual framework based on the Purnell Model of Cultural Competence was used to interpret study results regarding the cultural beliefs of African American aged adults. Data was collected through in-depth interviews with a purposive sample of nine African American adults aged 70 years and older who live at home and have not resided in an ALF. The data was managed through the NVivo 12 Plus program software, which assisted in providing inductive content analysis. The findings in the study revealed that the majority of the participants did not have knowledge about ALFs services however, the participant's attitudes to consider residing in ALFs were positive. There were some trust issues with the participants, indicative of a cultural heritage of beliefs and perceptions, as the participants stipulated they would reside in an ALF with support of family to monitor their care. The research study may contribute to a positive social change for African American aged adults by supporting an increased in knowledge and understanding of ALFs and increase the likelihood of African American aged adults residing in an ALF.

<p>Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives’ need of support during palliativecare in the home based care. Methods: A secondary qualitative data analysis wasconducted. Fourteen qualitative and quantitative studies were selected for secondarydata analysis. Results: This study has shown that relatives to palliative patients needemotional and instrumental support, information about the medical care giving and evenfinancial and legal counseling. There was also a need of support after the event of death;a need to be seen and to talk. Conclusion: It is important to listen and involve relativesin care giving. By basing the work on family focused care, the nurse can look at thewhole family, where relatives are important before and after the patient dying. Thisprovides nurses with opportunities to improve well being, quality of life for caregiversby ensuring care and support.</p> / <p>Bakgrund: Allt fler patienter önskar att dö hemma och anhöriga får oftast rollen somvårdare. Uppgiften kan kännas övermäktig och möjligheten för patienten att dö hemmakan överskuggas av krav och förpliktelser. Anhörigas delaktighet kan vara avgörandeför att den palliativa vården ska kunna bedrivas i hemmet. Syfte: Syftet med studien varatt belysa anhörigas behov av stöd inom palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Allmänlitteraturstudie som bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa studier där anhörigaserfarenheter, upplevelser och behov granskades. Resultat: Studien visade att anhörigabehövde både emotionellt, instrumentellt stöd, information om den medicinska vårdensamt behov av finansiell- och juridisk rådgivning. Det fanns även ett behov av stöd efterdödsfallet; ett behov av att bli sedd och få prata. Slutsats: För att kunna skapa en braoch trygg vård för patienten och anhöriga är det viktigt att lyssna och delaktiggöraanhöriga i vården. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kandistriktssköterskan se till helheten, där anhöriga är lika viktiga både före och efterpatienten har avlidit. Detta kan ge distriktssköterskan möjlighet till att förbättraanhörigas livskvalitet samt ge vård och stöd.</p>

<p><strong></strong><strong></strong><strong></strong>Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.</p>

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.

Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives’ need of support during palliativecare in the home based care. Methods: A secondary qualitative data analysis wasconducted. Fourteen qualitative and quantitative studies were selected for secondarydata analysis. Results: This study has shown that relatives to palliative patients needemotional and instrumental support, information about the medical care giving and evenfinancial and legal counseling. There was also a need of support after the event of death;a need to be seen and to talk. Conclusion: It is important to listen and involve relativesin care giving. By basing the work on family focused care, the nurse can look at thewhole family, where relatives are important before and after the patient dying. Thisprovides nurses with opportunities to improve well being, quality of life for caregiversby ensuring care and support. / Bakgrund: Allt fler patienter önskar att dö hemma och anhöriga får oftast rollen somvårdare. Uppgiften kan kännas övermäktig och möjligheten för patienten att dö hemmakan överskuggas av krav och förpliktelser. Anhörigas delaktighet kan vara avgörandeför att den palliativa vården ska kunna bedrivas i hemmet. Syfte: Syftet med studien varatt belysa anhörigas behov av stöd inom palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Allmänlitteraturstudie som bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa studier där anhörigaserfarenheter, upplevelser och behov granskades. Resultat: Studien visade att anhörigabehövde både emotionellt, instrumentellt stöd, information om den medicinska vårdensamt behov av finansiell- och juridisk rådgivning. Det fanns även ett behov av stöd efterdödsfallet; ett behov av att bli sedd och få prata. Slutsats: För att kunna skapa en braoch trygg vård för patienten och anhöriga är det viktigt att lyssna och delaktiggöraanhöriga i vården. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kandistriktssköterskan se till helheten, där anhöriga är lika viktiga både före och efterpatienten har avlidit. Detta kan ge distriktssköterskan möjlighet till att förbättraanhörigas livskvalitet samt ge vård och stöd.

The purpose of this study was to investigate the adequacy of the Stages of Change model in a group therapy treatment program for male batterers. The sample consisted of three groups with a total sample size of 22 participants. Data for this study were obtained by administering the Safe at Home Instrument and the Group Climate Questionnaire – Short Form. Results indicated the Safe at Home Instrument had limited clinical utility with involuntary male batterers. Independent of scoring method used, the majority of participants reached the action stage early in group treatment. Because the action stage is the highest stage attainable in this study, further growth was not measurable. The lack of variability in participants’ scores on the Safe at Home Instrument limits its clinical usefulness. Results from the Group Climate Questionnaire – Short Form indicate the groups did not progress according to a popular group development theory (MacKenzie & Livesley, 1983). The groups appear to enter the differentiation stage but do not successfully master the developmental issues needed to progress through the subsequent stages. The results from both instruments indicate that treatment groups with involuntary, male batterers did not progress as expected. Recommendations for future research and clinical practice are discussed.

Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter. Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen. Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter. Dock var det sociala stödet högt eftersom flertalet upplevde en god sammanhållning inom arbetsgrupperna. Resultatet i den kvantitativa undersökningen visade att det fanns stressfaktorer i dessa verksamheter. Det som var intressant och stack ut var att det allmänna hälsotillståndet upplevdes som mycket bra/ ganska bra av 70.8% av deltagarna, dessutom bedömde 80.3% arbetsförmågan kring psykiska krav som mycket god/ ganska god. 82.4% bedömde arbetsförmågan när det gäller fysiska krav som mycket god/ ganska god. Trots dessa positiva procentenheter svarade flertalet att arbetet krävde att man arbetar fort samt hårt. Dessutom svarade 83.5% att man ibland, ganska ofta, nästan jämt kände sig uppvarvad, 67,1% svarade att man ibland, ganska ofta, nästan jämnt känner sig pressade på gränsen av vad man klarar av. Ytterligare var det 71.8% som upplevde stress ibland, ganska ofta, nästan jämnt. Det vill säga att resultatet påvisade stressfaktorer dock inga bakomliggande orsaker. För att definiera bakomliggande orsaker genomfördes nio intervjuer i studie 2 med ändamålet att förstå medarbetarnas arbetssituation. Resultatet av studie 2 påvisade att orsakerna till att stress uppstod var förändrade arbetsuppgifter där administrativa uppgifter hade ökat radikalt, därtill poängterades det av alla intervjupersoner att man fått flera kundbesök med kort restid emellan vilket ledde till frustration, oro, stress samt dåligt samvete. På så sätt påverkades medarbetarnas meningsfullhet med arbetet. Därtill påvisade undersökningen att medarbetarnas arbetsplatser var så kallade ”spända arbeten” eftersom kraven var höga och beslutsutrymmen väldigt små.