The audit expectation gap, generally known as the differences between what users of financialstatements expect from the auditor and what the auditor actually provides, is present andresulting to a widespread concern. This thesis aims to investigate the level and nature of the audit expectation gap betweenauditors and commercial loan officers. In addition, this thesis also asks the question ifeducation is a mean to reduce commercial loan officers’ audit expectation gap. A questionnaire containing seven-point Likert scales with bipolar adjectival statements wassent to auditors and commercial loan officers. The respondents were asked to choose anumber from the scale which identified their level of agreement to either one of thestatements. The results revealed substantial evidence of an audit expectation gap particularly on issuesconcerning auditors’ responsibilities in fraud detection and prevention. Education oncommercial loan officers could reduce the audit expectation gap.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

This dissertation investigates how economically-comparable peer firms can be used to obtain inferences about a company’s accounting quality in two different research settings. The first Chapter examines whether auditor industry specialization, measured using auditor market share by industry, improves audit quality. After matching clients of specialist and non-specialist auditors according to industry, size and performance, there are no significant differences in audit quality between these two groups of auditors. In addition, this Chapter uses two analyses that do not rely primarily on matched samples. First, examining a sample of Arthur Andersen clients that switched auditors in 2002, there is no evidence of industry-specialization effects following the auditor change. Second, using a simulation approach, this study shows that client characteristics, and particularly client size, influence the observed association between auditor industry specialization and audit quality. Overall, these findings do not imply that industry knowledge is not important for auditors, but that the methodology used in extant studies examining this issue may not fully parse out the effects of auditor industry expertise from client characteristics. The second Chapter examines whether account-level expectation models for analytical audit procedures can be enhanced by using information from economically-comparable peer firms. This Chapter assesses the effectiveness of three main types of expectation models, with and without including information from peer firms: heuristic, time-series, and industry cross-sectional models. Information from peer firms improves the accuracy of all models and improves the detection power of time-series and industry cross-sectional models. Comparing between models, one-period heuristic models are generally unreliable, and industry cross-sectional models can be more effective than time-series models. These findings may help auditors of public companies and financial analysts in selecting expectation models and finding peer firms to assess the reasonability of a company’s financial information at the account-level.

This dissertation investigates how economically-comparable peer firms can be used to obtain inferences about a company’s accounting quality in two different research settings. The first Chapter examines whether auditor industry specialization, measured using auditor market share by industry, improves audit quality. After matching clients of specialist and non-specialist auditors according to industry, size and performance, there are no significant differences in audit quality between these two groups of auditors. In addition, this Chapter uses two analyses that do not rely primarily on matched samples. First, examining a sample of Arthur Andersen clients that switched auditors in 2002, there is no evidence of industry-specialization effects following the auditor change. Second, using a simulation approach, this study shows that client characteristics, and particularly client size, influence the observed association between auditor industry specialization and audit quality. Overall, these findings do not imply that industry knowledge is not important for auditors, but that the methodology used in extant studies examining this issue may not fully parse out the effects of auditor industry expertise from client characteristics. The second Chapter examines whether account-level expectation models for analytical audit procedures can be enhanced by using information from economically-comparable peer firms. This Chapter assesses the effectiveness of three main types of expectation models, with and without including information from peer firms: heuristic, time-series, and industry cross-sectional models. Information from peer firms improves the accuracy of all models and improves the detection power of time-series and industry cross-sectional models. Comparing between models, one-period heuristic models are generally unreliable, and industry cross-sectional models can be more effective than time-series models. These findings may help auditors of public companies and financial analysts in selecting expectation models and finding peer firms to assess the reasonability of a company’s financial information at the account-level.

Titel: Frivillig revision – Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annelie Molin och Eva Widell Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – Maj Syfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes. Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått. Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går. Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen. / Title: Voluntary audit – why do the representatives of the limited company’s choose to have or not to have an auditor? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annelie Molin and Eva Widell Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2012 – May Aim: In this pilotstudy the authors would like to see why the representatives have chosen to have or not to have an auditor of the company, since the possibility of a voluntary audit was introduced. Method: The authors have used questionnaires that have been send out to companies, and forms to Bolagsverket and Skatteverket. With help of books, scientific articles and reports etc the authors then have analyzed the responses that been received. Result and Conclusions: There is an economic winning behind the choice to have an auditor or not have an auditor and it is important for the individual representative to carefully analyze the pros and cons and accordingly make their choices. Suggestions for future research: It would be interesting to follow-up the study in a couple of years and see if the views of the interested parties are changing as time passes. Contribution of the thesis: The pilot study can provide future researchers to get an insight into the company’s point of view and the reason why they do this or that in the current situation. With this they can develop their own ideas of questions for a new research or how to develop their own services aimed to companies.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser. Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega. EU-kommissionens förslag finner studien vara en aning överflödig i sin nuvarande utformning. Syftet med förslaget är bland annat att stärka oberoendet och revisionens kvalité, problem som vi i studien inte kan styrka existerar i den mån att nyttan ska överstiga kostnaden. / Background: As a result of a changed society where non-audit services have been increasingly in demand which has raised new problems. The European Commission presented a revised set of audit rules to address these alleged problems. The proposal suggests that auditor independence and audit quality is threatened by these subsidiary services. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how the non-audit services impact the auditor independence and audit quality. The second purpose is to increase awareness of the new legislative proposals and their consequences. Method: Based on an inductive research approach, we have through a qualitative design conducted the study. Primary data were collected through interviews and open questionnaires which then were compared with previous research and recognized literature. Results and conclusion: The conclusion of the study shows that non-audit services do not have any significant impact on auditor’s independence and audit quality, either positive or negative. The study finds that the auditor's integrity and self-interest is too strong so that independence is not threatened due to non-audit services even if the results to some extent indicate of problems to express objection towards a colleague’s work. The study finds that the EU Commission's proposal to be a bit redundant in its present form. The proposal is to strengthen the independence and audit quality but the study concludes that the benefits will not exceed the cost.

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken. Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999). Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten. Samtidigt behöver inte detta betyda att revisionen är omöjlig att kvalitetssäkra om tillräckliga motåtgärder sätts in. Respondenterna i denna studie verkar alla befinna sig alla i en gråzon mellan lagens riktmärken och vad som för en lekman skulle betraktas som en vänrelation.  Denna problematik framgår främst vid långa uppdrag dock finns flera fördelar med dessa, då revisorn känner till företaget i fråga och således på ett effektivare sätt kan gå igenom revisionen. Hotet uppenbarar sig även i de fall där revisionsbyrån har dubbla roller, det vill säga både säljer konsulttjänster och sköter revisionen i samma företag. I dessa fall ligger ekonomiska skäl till grund för relationen då revisionsbyråer tenderar att inte neka eller klaga på en kund som står för stora intäkter till byrån. Dessa faktorer påverkar oberoendet negativt och behöver motarbetas för att upprätthålla det synliga oberoendet mot intressenter i företagets omgivning. Förslag till vidare forskning: Under denna studie har författarna enkom tittat på vad revisorerna har att säga om relationen till sina klienter. En mycket intressant tanke vore att vända på denna bit och istället genomföra en liknande studie där empirin grundar sig i företagens syn på sin relation till revisorn. I analysen under punkten ”Övriga observationer” framkommer ett mycket intressant ämne att fördjupa sig inom. I intervjuerna framkom det att ekonomiska incitament tenderar att få revisionsbyråer att anta uppdrag som riskerar deras oberoende, både via vänskapshotet och via självgranskningshotet. En djupare och mer ingående forskning inom detta område hos större revisionsbyråer vore högst intressant enligt författarna av denna studie. Uppsatsen bidrag: Författarna anser att denna studies kunskapsbidrag ligger i att den belyst problematiken med vänskapshotet på mindre orter. Genom det empiriska underlaget har vi kunnat återge en så sanningsenlig bild av problematiken som möjligt.  Dessutom har Van der Bunts (1999) modell möjliggjort en visuell beskrivning för vad som är okej i enlighet med lagen och var respondenterna i denna studie ligger i förhållande till lagtext kontra verklighet.

Audit is a service of society that takes place in the public interest. To guarantee the quality of auditing a quality control is done with predetermined time intervals. The purpose of this paper is to investigate and analyze the concept quality and the procedure of the quality control and further to tie concepts like trust and ethics to the audit profession. To make the picture complete the paper also provides an insight regarding what deficiencies in quality, in other words failures, means to the audit profession. By performing semi-structured interviews with seven qualified auditors, active on different auditing firms in Skåne, substantial information was collected. The main purpose of the interviews was to find out what auditors perceive as good quality in the auditing profession and to clarify the performed procedure concerning internal quality control. The respondents’ experiences and reflections are compiled in an empirical analysis where similarities and differences are described. To simplify the picture the auditing profession is put in relation to everyday situations where Lisa makes everyday purchases where quality, trust and control have a great significance for the choice she is about to make. The result is based on the respondents’ perceptions and the theory we used. The paper result in a position that quality is hard to define and that the easiest way to define it is to conform to current regulations. Another result is that the quality control is necessary to demonstrate confidence to stakeholders and that an audit failure is when the auditor fails to comply with his/her planning. / Revision är en samhällsnyttig funktion som sker i allmänhetens intresse. För att säkerställa kvalitén på revideringen utförs kvalitetskontroller med bestämda tidsintervall. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera kvalité och förfarandet vid kvalitetskontrollen samt att knyta an större begrepp som förtroende och etik till revisionsbranschen. För att ge en komplett bild ger uppsatsen även en inblick över vad brister i kvalitén, genom misslyckanden, innebär för revisionsbranschen. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju kvalificerade revisorer, verksamma på olika revisionsbyråer i Skåneregionen, samlades väsentlig information in. Intervjuerna syftade till att få en uppfattning om vad revisorn anser vara god kvalité inom revisionsbranschen samt klargöra hur en intern kvalitetskontroll går till. Respondenternas erfarenheter och reflektioner sammanställs i en empirisk analys där likheter och skillnader utgör analysen. För att ge en förenklad bild av revisionsbranschen ställs den i relation till vardagliga situationer i en slutanalys där Lisa har huvudrollen. Lisa gör vardagliga inköp där kvalité, förtroende och kontroll har stor betydelse för vilket val hon kan tänkas göra. Resultatet utgör respondenternas uppfattningar i relation till den teori vi har använt. Uppsatsen resulterar i ett ställningstagande om att kvalité är svårdefinierat och att det lättaste är att definiera kvalité genom att följa gällande regelverk, att kvalitetskontrollen behövs för att visa tillit till intressenterna samt att ett misslyckande är när revisorn misslyckas med att följa sin planering.

This study examines the determinants of tax aggressiveness. I utilize the unrecognized tax benefits (UTB) disclosed by the adoption of Financial Interpretation No. 48, “Accounting for Uncertainty in Income Taxes” (FIN 48) to proxy for firms’ tax aggressiveness. I hand collect UTB disclosures for 562 calendar year-end firms in the S and P 1500. Controlling for firms’ incentives and abilities to engage in aggressive tax positions (tax factors) and firms’ discretion over recognizing the financial reporting benefits of aggressive tax positions, I examine whether firms’ level of aggressive tax positions is influenced by (1) financial reporting aggressiveness, (2) choice of auditor, (3) analyst coverage, and (4) corporate governance quality. Using ordinary least squares regression, I examine the determinants of firms total UTB and its permanent and temporary components. I find that UTB and its permanent component are positively associated with firm size, presence of foreign operations, research and development activity, selling, general and administrative activity, firm value, and the probability that the firm engages in tax shelter activity. However, the temporary component is only increasing in firm size. Also, I find that UTB and its permanent component are positively associated with firms engaging in financial reporting aggressiveness and increasing auditor provided tax services, but negatively associated with analyst coverage, while the temporary component is only positively associated with financial reporting aggressiveness. Finally, I split the sample based on firms’ use of discretion over recognizing the tax benefits of aggressive tax positions prior to FIN 48 adoption. I find that firms which aggressively recognize tax benefits prior to FIN 48 adoption (i.e. firms that increased UTBs at FIN 48 adoption) have UTBs that are positive and significantly associated with (1) the probability that a firm engages in tax shelter activity, (2) auditor provided tax services, and (3) their record of using last chance earnings management to meet or beat analyst forecasts. These associations are not significant for firms that did not aggressively recognize tax benefits prior to FIN 48 adoption, suggesting that firms’ financial reporting aggressiveness is positively associated with firms’ level of tax aggression.