Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats.Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn.Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad. Resultat: De flesta föräldrarna i studien har varit missnöjda med bemötandet någon gång under deras barns tid på förskolan/skolan. Föräldrar efterlyser mer kunskap hos pedagoger om barn i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Bemötande, en skola för alla, barn i behov av särskilt stöd, kunskap, föräldraperspektiv / Rothoff, Pia & Tidfält, Therese (2009) Responding to children with special needs - from a parental perspective. Malmö: Teacher Education, Malmö University The work is about how parents of children with special needs feel understood and treated by staff in the preschool / school. The focus is on how parents have been treated by staff and teachers in preschool / school. Parents describe a school that includes all, in their view. To get answers to questions, eight parents who have children with special needs were interviewed. Purpose: This work is to try to understand how parents feel that staff and teachers treat their children in preschool / school, and how parents think about a school that includes all children. Method: Qualitative research interviews are the method used in this work. After the interviews are empirical compiled and analyzed. Results: Most parents in the study were dissatisfied with the response at some time during their child's time at preschool / school. Parents call for more understanding among educators of children with special needs. Keywords: Responding, a school for all children in need of special support, knowledge, parents' perspective

AbstractBauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan – ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. BakgrundKravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev. 2010. Vi ser att det i förskolan idag finns mer eller mindre standardiserade verktyg att använda sig av. Handlingsplanen är en form av dokumentation. Vi är intresserade av om handlingsplanen är ett verktyg som främjar inkluderande miljöer, eller om de leder till en normaliserande syn på barn och barns utveckling. SyfteSyftet är att studera om handlingsplaner leder till verksamhetsutveckling som möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Vi vill studera om och hur organisationen av verksamheten påverkas av hur vi ser på och bemöter barnet. Utifrån de specialpedagogiska perspektiven kan vi synliggöra hur samtalet inverkar på våra bilder av barnet. Vi vill studera på vilket sätt rådande perspektiv påverkar val av åtgärder. Likaså vill vi synliggöra specialpedagogens möjligheter att bedriva ett proaktivt arbete utifrån arbetet med handlings- planer. Ett arbete där barnets behov ses i relation till den förskolemiljö det befinner sig i.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av det sociokulturella perspektivet som sätter samspelet i fokus. För att ytterligare synliggöra och förstärka det sociokulturella perspektivet tar vi stöd av de specialpedagogiska perspektiven.MetodDå vi vill undersöka specialpedagogers erfarenheter och upplevelser har vår studie en kvalitativ ansats. Den består av semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger. Som ett led i att öka vår egen förståelse, inledde vi studien med en materialinsamling. Materialet består av 21 handlingsplaner som vi studerat. Resultat med analysVårt resultat visar att arbetet med handlingsplaner inte är en isolerad företeelse, utan en lång process. Vidare ser vi att samtalet är ett betydelsefullt verktyg för specialpedagogerna. Det visar sig framför allt när pedagoger ska göras delaktiga och när svårigheter ska identifieras. Det finns omständigheter som har betydelse för om handlingsplanen leder till verksamhetsutveckling som möter alla barn. En viktig aspekt handlar om specialpedagogerna får möjlighet att samtala med hela arbetslag, och inte enbart en ansvarspedagog. Andra aspekter handlar om utbildningsnivån hos pedagogerna och om hur stor personalomsättningen är. Handlingsplaner som är tydliga, konkreta och bygger på pedagogers kunskaper och delaktighet är mest verkningsfulla.KonklusionDen specialpedagogiska forskningen, både gällande verksamhet och specialpedagogens roll, inom förskolan är begränsad. Vi ser därför vår uppsats om handlingsplanen som verktyg som ett betydelsefullt bidrag. ImplementeringMed utgångspunkt i vår studie ser vi möjligheter för specialpedagoger att bedriva ett proaktivt arbete som en del i processen med handlingsplaner. Genom att bedriva utvecklingsarbete och kontinuerlig handledning, ser vi möjligheter med att höja kvaliteten på verksamheten. En allmän kvalitetshöjning ser vi gynna hela verksamheten, och framför allt barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, dokumentation, förhållningssätt, förskola, handlingsplan, inkludering, specialpedagogiska perspektivPetra BauerExaminator: Kristian LutzPetra JohanssonHandledare: Anna-Karin Svensson

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens. Pedagogernas upplevelse av brist på tid gav dem en känsla av otillräcklighet gällande möjligheten att uppmärksamma alla barn utifrån deras enskilda behov. För att få till stånd en fungerande samverkan mellan pedagoger och specialpedagog visade resultatet på vikten av en tillitsfull relation dem emellan. De förväntningar som pedagogerna lyfte fram var att specialpedagogen skulle bidra med en fördjupad och bred kompetens angående barn i behov av särskilt stöd. Det framkom vidare att pedagogerna anser att ett regelbundet och närmare samarbete med specialpedagogen skulle ge förutsättningar för ett mer förebyggande arbete.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat.Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen.Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare.Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman. Slutsatserna är att praktiskt estetiska ämnen passar elever i behov av särskilt stöd, då de får möjlighet att tillfredställa sina rörelsebehov och att genomföra arbetsuppgifter med konkreta resultat som de själva är nöjda med. Under dessa förutsättningar får de även möjligheten att samarbeta med sina klasskamrater på ett naturligt sätt genom samtal och diskussion kring sina arbeten. Att känna att man klarar av någonting och kan slutföra en uppgift stärker dessa elever och ger dem självförtroende att även klara andra mer teoretiska ämnen. Nyckelord: läromiljö, lärande, praktiskt estetiska ämnen, barn i behov av särskilt stöd och kvalitativ metod

Syftet med undersökningen är att observera några samlingar på en integrerad förskoleavdelning för att se om det finns likheter och skillnader i bemötandet av dragarbarn jämfört med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar också till att jämföra det bemötande dragarbarn får på en integrerad avdelning jämfört med barn med typisk utveckling på ordinarie avdelning. Den teori som undersökningen bygger på är sociokulturell teori (Vygotskij, sv. övers. 2001; Wood, Bruner & Ross, 1976; Säljö, 2014). Tidigare forskning kring kamrateffekter, samlingens betydelse samt språk ur ett sociokulturellt perspektiv. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge underlag för diskussioner och reflektioner bland pedagoger kring barn med typisk utveckling, dragarbarn, i förhållande till barn i behov av särskilt stöd.För att belysa fenomenet ur olika perspektiv har triangulering använts. Videoobservationer av två olika förskoleavdelningar samt ostrukturerade intervjuer med pedagoger utgör studiens empiri. Empirin analyseras kvantitativt och kvalitativt med ett hermeneutiskt angreppssätt där pendling mellan tidigare forskning och resultat har skett.Undersökningen visar att dragarbarnen i den integrerade gruppen hade signifikant färre turer än barnen med typisk utveckling i den ordinarie gruppen. Den visar även skillnader på samlingarnas upplägg och innehåll. Pedagogerna i den integrerade gruppen hade en större andel turer än pedagogen i den ordinarie gruppen vilket får konsekvenser för barnen. En slutsats är att pedagogerna i sin reflektion och planering kring samlingen bör ta hänsyn till alla barn, såväl dragarbarn som barn i behov av särskilt stöd. Syftet med samlingen bör tydliggöras för att få en bättre kvalité på förskolorna. Undersökningen ger underlag för vidare reflektioner bland pedagoger under handledning där specialpedagogen har en viktig roll. Fokus för specialpedagogen blir en vidgat seende där alla barns rättigheter uppmärksammas.

Resultatet från studien visar att det förekommer skillnader i förståelse av begreppet inkludering. Inkludering förknippas ofta med barns delaktighet, påverkan samt ömsesidigt samspel med omgivningen. Synsättet är förankrat i det relationella perspektivet men också i det kompensatoriska perspektivet av verksamheten, där fokus ligger på barnets brister. Då barn uppfattas som bärare av sina egna problem, samt underordnas i olika kategorier. Detta resulterar i olika uppfattningar hos respondenterna om barn i behov av särskilt stöd och dess betydelse. Studien visar också att förekomsten av olika uppfattningar hos pedagogerna skulle kunna tolkas som brister på kompetensutveckling och otillräcklig tid för gemensamma reflektioner. Stor personalomsättning på förskolorna och många vikarier bidrar också till att reflektioner och diskussioner kring verksamheten inte förblir levande. Pedagogerna påpekade att allt för stora barngrupper och begränsade ekonomiska resurser är ett resultat av politiska beslut, som också har stor betydelse för förskolans kvalité.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som är i behov av särskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och använts i analys av enkäter. Vi valde att göra en enkätundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till är att en del av respondenterna tycker att en diagnos påverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas på diverse sätt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv är synligt vad gäller ansökan om resurser. Ekonomin styr valet av resurser enligt förskolecheferna, medan pedagogerna ser till det verkliga behovet i den pedagogiska verksamheten och låter detta styra valet av resurser.

We want to use our aim and questions to examine educators' views on their working methods, attitude and knowledge in relation to children in need of special support in kindergarten. The aim is also to examine how educators consider themselves to be supported in the matter of treating every child on equal terms. Less time and larger groups of children is something that respondents are talking about when it comes to the educational activities in preschool. How are the educators affected in their work with children in need of special support on equal terms in relation to less time and larger groups of children? We have interpreted our materials using special educational perspectives and concepts of normality, deviation and differentiation. To carry out our study and get as rich material as possible, we used semi-structured interviews and questionnaires. Our study group consists of eight respondents with different occupational titles in larger municipalities in Sweden. We found that the teachers in the study believed that all children should be treated equally in preschool but that conditions such as larger groups of children, lack of knowledge and time is something that inhibited them in their work. The educators felt that it was their responsibility to have knowledge about children's needs and find effective methods for all children, but that the conditions inhibited them in their work. Furthermore, they believed that various institutions and special education could be a great support to gain new knowledge, discover new opportunities and new ways of working in a preschool for everybody.

AbstractKristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn på handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola BakgrundVi upplever att specialpedagogisk handledning är något som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det är ett av våra främsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. Däremot upplever vi att det inte finns någon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller så mycket forskning kring detta ämne. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och därmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och på vilket sätt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tänker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad måluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan. SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagoger ser på och arbetar med handledning i förskolan. För att göra detta har vi valt att ta del av specialpedagogers erfarenheter och goda exempel kring handledning och hur de arbetar med detta under olika organisatoriska förutsättningar, så som specialpedagog knuten till verksamhet respektive centrala team. Vi har undersökt hur specialpedagogerna talar om barn i behov av särskilt stöd i sitt handledningsuppdrag, samt hur de tänker att deras handledning med pedagogerna konkret ska leda till utveckling på individ, grupp och organisationsnivå.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av systemteorin som sätter lärande och utveckling samt relationer mellan människor i fokus. Vi har även använt oss av specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra och förstå vårt empiriska material.MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie då syftet var att visa en variation av specialpedagogers perspektiv på handledning. För att göra detta har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex specialpedagoger som arbetar under olika organisatoriska förutsättningar, såsom specialpedagog knuten till verksamheten respektive centrala team.ResultatVårt resultat visar att specialpedagogerna menar att det huvudsakliga syftet med deras handledning är skapa kvalitét och verksamhetsutveckling för att kunna möta alla barn i förskolan. För att handledningen ska leda till verksamhetsutveckling på organisation, grupp och individnivå växlar specialpedagogerna mellan olika roller. Dessa roller kan innebära att vara ett stöd i den dagliga verksamheten, bidra med kunskap och utbildning, samt inspirera till ett förhållningsätt som utgår från barns förutsättningar och att det är verksamheten som ska anpassas och inte tvärtom. Verktyg som dokumentation i form av handlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt samarbete med andra professioner är betydelsefulla för att påverka verksamheten och är enligt vårt resultat ett viktigt komplement till handledningen. Dessa verktyg anpassas till de olika nivåerna för att uppnå förståelse och ett hållbart resultat. ImplikationerDet är positivt för både specialpedagoger och pedagoger att få möjlighet reflektera kring sin profession och de dilemman de ställs inför, för att utveckla ytterligare kompetens och för att en förändring ska ske. Vi menar att den reflekterande handledningen därför bör få ett större utrymme i förskolans verksamhet då vi ser att den kan verka förebyggande och bidra till ökad förståelse och utmana till perspektivbyte bland pedagogerna. Den rådgivande och konsulterande handledningen menar vi bör uppstå och genereras ur den reflekterade handledningen och fungera som ett komplement och åtgärdande insats i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Lutz (2013) menar att om fler skolledare och verksamhetsledare ändrar sitt förhållningssätt och satsar på tidiga specialpedagogiska insatser redan i förskolan, kan fler barn fångas upp och få hjälp tidigare i dagens skolorganisation.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt, förskola, handledning, systemteori

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det.Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor.Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna.