Studiens syfte är att lyfta pedagogernas möjligheter att göra anpassningar på avdelningen och extra stöd till de barn som behöver detta. Vilka professioner har de till sin hjälp och vad tillåter de ekonomiska resurserna? Studien ska förstås genom det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen. Vi förhåller oss inom olika perspektiv i specialpedagogiken: det kompensatoriska, det kritiska och dilemma perspektivet. Studien belyser också barnet och pedagogen som en social konstruktion som måste förhålla sig till det som anses vara normalt just här och nu.I denna studien har vi valt att titta på hur pedagoger på två olika förskolor anpassar miljön och verksamheten för barn med särskilda behov. Samt om pedagogerna upplever att det är någon skillnad i anpassningsmöjligheterna beroende på om barnet har någon fastställd diagnos eller ej. Slutsatsen i vår studie visar att pedagogerna på förskolorna vi undersökt anser att de har goda förutsättningar för att lyckas genomföra anpassningar. De upplever att de får den utbildning och det stöd de behöver från chefer och specialpedagoger. På den ena förskolan kunde de dock uppleva att det blev skillnader i kompetenserna kring anpassningarna som berodde på att barn med diagnoser har ett större nätverk med tex läkare, psykologer och habiliteringspersonal kring sig än barn utan diagnos. Dessa kompetenser samverkar med förskolans pedagoger vilket kan leda till att det kan bli skillnad i kvalitén på anpassningarna.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa förskollärares resonemang kring begreppen specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd och inkludering, samt hur de arbetar för att skapa en inkluderande verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är positiv socialpsykologi. En kvalitativ intervju-metod har genomförts med fyra olika förskolor med 12 medverkande pedagoger. Syftet med föreliggande studie är att bidra med nya sätt att tänka kring de centrala begreppen specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd, inkludering, och hur man kan arbeta med inkludering i verksamheten samt att ge en kunskapsutveckling inom förskolan. Studien har en utgångspunkt två frågeställningar;•Hur resonerar förskollärare kring specialpedagogik, barn i behov av särskilt stöd och inkludering?•Hur beskriver förskollärarna hur de arbetar med att skapa en inkluderande verksamhet? Det övergripande resultat visar på att respondenterna utmanar den socialpsykologi som ofta råder i förskolan och att de använder sig av positiv socialpsykologiskt perspektiv när de diskuterar frågeställningarna.

Sammanfattning/AbstractCecilia Grönstrand och Hanna Andersson Granström (2018) Ålderssammansättningens betydelse för barn i behov av särskilt stöd i förskolan (The significance of age composition for preschool children in need of special support). Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter, ett historiskt perspektiv på ålderssammansättning inom svensk barnomsorg samt tidigare forskning kring ämnet ämnar denna studie öka medvetenheten om åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur barn påverkas av att vistas i de olika verksamheterna.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka kunskapen om hur barn i behov av särskilt stöd påverkas av hur förskolans verksamhet är organiserad vad gäller ålderssammansättning av barngrupperna. Vidare ämnar studien belysa vilka konsekvenser detta kan leda till vad gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd.Tre frågeställningar har formulerats för att utifrån specialpedagogers erfarenhet av åldersblandad och åldershomogen förskoleverksamhet fördjupa oss i ämnesområdet.- Hur skiljer sig en åldersblandad barngrupp från en åldershomogen barngrupp vad gäller den lärandemiljö som uppstår?- Vilka konsekvenser kan de olika sätten att organisera verksamheten leda till för barn i behov av särskilt stöd?- Hur påverkas möjligheterna till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i de olika organisationsformerna?TeoriStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som skildrar hur barnet genom hela livet är involverad i en fortlöpande och dubbelriktad interaktion med sin miljö. Den tar även stöd iutvecklingspsykologiska teorier om barnets utveckling av identitet och självkänsla, anknytningsteori samt kognitiv teori.MetodForskningsintervjuer av semistrukturerad karaktär har använts för att med utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter behandla studiens ämne. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därefter har de analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.ResultatStudien visar att det finns både för- och nackdelar med båda sätten att organisera förskolans verksamhet utifrån ålder. Vad gäller lärandemiljö framträder att det i en åldershomogen verksamhet är lättare att anpassa den fysiska miljön. Den sociala miljön kan beskrivas som mer fördelaktig för vissa barn i behov av särskilt stöd i en åldersblandad verksamhet, då de där kan ha större möjligheter att få vara en del av den sociala gemenskapen, och därmed uppleva sig inkluderade i verksamheten. Även den psykosociala miljön som uppstår i en åldersblandad grupp kan ses som mer gynnsam för barn i behov av särskilt stöd vad gäller att utveckla en positiv självbild. Samtidigt kan barn i en åldersblandad miljö riskera att inte få det stöd de behöver då stödbehov kan vara svårare att få syn på, vilket kan få konsekvenser på lång sikt.Specialpedagogiska implikationerAtt vara medveten om hur ålderssammansättning påverkar barn och ha det i åtanke i specialpedagogens arbete med organisering av lärandemiljöer och inkludering av barn i behov av särskilt stöd är av vikt. Förskolans variation i organiseringen när det gäller ålder behöver bibehållas, och åldersblandade inslag även inom den åldershomogena verksamheten bör finnas för att tillgodose alla barns behov.

SammanfattningInga-Karin Dentz (2019) Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – en intervjustudie om samverkan med skolan (Parents to children with autism spectrum disorder – an interwiev study about cooperation with the school) en kvalitativ intervjustudie om hur föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppfattar samarbetet med skolan.SyfteSyftet med detta arbete är att genom intervjuer undersöka hur föräldrar till barn med NPF uppfattar samarbetet mellan hemmet och skolan.FrågeställningarVilka positiva och negativa faktorer som påverkar samarbetet beskriver föräldrarna och hur hade de velat att samarbetet skulle sett ut.TeoriEnligt Bronfenbrenners kan systemteorin beskrivas som en rysk docka där den innersta dockan är personen som sedan är omgiven av olika lager av system. Ett system kan aldrig vara opåverkat av andra system som finns runt om kring det utan påverkas alltid av dem. Olika systemskiften kan påverka individen och övriga system runt densamma. De olika systemen kan inte ses som skilda enheter utan verkar tillsammans.MetodStudien gjord i form av kvalitativa intervjuer med ett urval av sex respondenter. Intervjuerna som respondenterna deltagit i har varit av strukturerat slag med öppna frågor kring tre frågeområden. Då studien har som syfte att undersöka respondenternas tankar kring ett fenomen, här hur samarbetet mellan skola och hemmet upplevts av respondenterna, har både val av metod och analysmodell haft förankring i fenomenografin.  ResultatStudiens resultat visar sammanfattningsvis att alla respondenter har erfarenheter av både positiva och negativa samarbeten. De områden som utmärkte sig mest både positivt och negativt var kommunikation och kompetens. Områdena makt och roller var de två områden som utmärkte sig negativt. De områden som flest önskade samarbeten kring är kompetens, kommunikation och delaktighet. Det framkommer även ett övrigt område under önskemål som jag kallat strukturellt. ImplikationerUtfallet i studien identifierar utvecklingsområden för skolan som organisation där specialpedagogen har en framträdande roll. Vilket kan leda till att personer med NPF i framtiden genom gott samarbete mellan skola och hem, kunna få en högre skolkvalitet, måluppfyllnad samt högre möjlighet att finna en positiv plats i samhället som vuxen med en ökad möjlighet för delaktighet istället för utanförskap.SlutsatsFöräldrar till barn med NPF har flera olika erfarenheter av samarbeten med sig. Om skolorna tänker utifrån föräldra- och familjeperspektivet då de utformar hur kommunikation och proaktivt samarbete ska se ut ges bäst förutsättningar för lyckade samarbeten. Sökord: bemötande, barn i behov av särskilt stöd, föräldrar, NPF, samarbete, specialpedagogiksamarbete

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentationen av barn i behov av särskilt stöd och synliggöra de svårigheter förskollärare har med dokumentationen. Syftet har även varit att granska hur handlingsplaner skrivs fram i verksamheten för att på så sätt analysera vilka stödinsatser som sätts in och vad de egentligen innehåller. Vårt val av ämne har påverkats av avsaknaden av tidigare forskning men även på grund av Skolverkets granskning från 2017 som visat att dokumentationsarbetet av barn i behov av stöd är bristfällig. Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare och i form av 24 handlingsplaner som vi begärde ut från förskolor i södra Sverige. Vi har genom att använda Foucaults maktperspektiv men även begrepp som diskurs, subjektspositionering, normer och värderingar analyserat den empiri som vi samlat in. Studiens resultat visade att de flesta förskollärare beskriver att de använder dokumentation av barn i behov av stöd på ett sätt där handlingsplaner oftast ses som ett hjälpmedel i verksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna beskriver tiden som ett stort problem när det gäller arbetet med handlingsplaner i förskolan. Dessutom framställde förskollärarna i viss mån en avsaknad av stöd från den ansvarige rektorn. I frågan om uppföljningar av handlingsplaner visade resultatet att de var individuellt knutna till förskollärarna där de själva ansvarade över det kontinuerliga arbetet. Handlingsplanerna visade att vårdnadshavare och barns röster lyste med sin frånvaro och även de externa resurser som ibland kopplades in inte heller gavs så stort utrymme i dokumentationerna.

Sammanfattning/abstrakt Jerneck Thell, Malin och Wallberg, Carolina (2017), Samverkan mellan hem och förskola - ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet. Inledning Intresset för samverkan i förskolan mellan specialpedagog och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, bottnar i författarnas avsaknad av tillräckliga kunskaper inom ämnet. Tidigare forskning i studien, pekar på vikten av samverkan mellan hem och förskola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, då det antas påverka barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser samverkans betydelse utifrån tre olika perspektiv, vårdnadshavarens, specialpedagogens samt förskollärarens. Syfte Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka faktorer, som kan påverka samverkan i förskolan mellan vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och specialpedagog å ena sidan och vårdnadshavare och pedagog å andra sidan. För att uppnå syftet är frågeställningarna följande: Vilka faktorer kan, enligt aktörerna, påverka samverkan mellan vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och specialpedagog å ena sidan och vårdnadshavare och pedagog å andra sidan? Hur kan förutsättningar för samverkan i förskolan se ut kring barn i behov av särskilt stöd, enligt aktörerna? Hur kan barn i behov av särskilt stöd påverkas av samverkan mellan hem och förskola, enligt aktörerna? Teoretisk förankring Studiens teoretiska förankring utgår ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, som visar på hur ett systems olika nivåer, mikro, meso, exo och makro påverkar varandra ömsesidigt såsom samverkan mellan hem och förskolas inverkan på barnet. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är en modell av Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon (1987) om olika samverkansnivåer, som visar på relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger. I teoridelen kommer även begreppet samverkan att definieras och skillnaden mellan samverkan och samarbete att påvisas. Metod Studien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Två specialpedagoger, två förskollärare och två vårdnadshavare har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation angående synen på samverkan. Studien vill i möjligaste mån tolka och förstå de intervjuades synvinkel, istället för att förklara och generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har till viss del sin grund i hermeneutik, vilket är den ena forskningsansatsen i denna studie, den andra är narrativ. Resultat Studiens resultat visar på vikten av goda relationer, så att en fungerande samverkan mellan hem och förskola kan byggas. För att få till stånd goda relationer, är det pedagogernas ansvar att arbeta för ett gott bemötande gentemot vårdnadshavarna och deras barn. Ett gott bemötande kräver att pedagogerna är tillmötesgående, empatiska och inlyssnande. En samsyn inom arbetslaget på förskolan angående samverkan är viktig, eftersom alla behöver dra åt samma håll för att skapa förtroendefulla relationer. När samsynen skiljer sig åt mellan vårdnadshavarna och pedagogerna gällande grundläggande värderingar såsom barnuppfostran, anser pedagogerna i studien att det är en försvårande omständighet för samverkan. En annan faktor som påverkar är bristen på tid, både från hemmets och förskolans sida. Det får till följd att det är svårt att få till kontinuerliga möten, vilka inte sker i tamburen över barnens huvud. Pedagogerna menar vidare att samverkan är särskilt betydelsefull med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Eftersom parterna då kan arbeta tillsammans, utifrån barnets förutsättningar och använda sig av gemensamma strategier både hemma och på förskolan. Att specialpedagogen kopplas in för att stötta pedagogerna i deras arbetssätt och förhållningssätt med ett barn i svårigheter, är a och o för barnets positiva utveckling. Även specialpedagogens samverkan med vårdnadshavarna, anser samtliga intervjupersoner i studien vara av stor vikt. Implikationer Examensarbetet lyfter avsaknaden av samverkan mellan specialpedagog och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Avsaknaden syns till exempel i Malmö Universitets beskrivning av Specialpedagogprogrammet. Samverkan nämns inte heller på de respektive kommunernas hemsidor utifrån specialpedagogens uppdrag. Även i studiens empiri framkommer bristen på information angående samverkan mellan specialpedagog och vårdnadshavare. Förhoppningen med studien är att kunna bidra till att samverkan i förskolan, mellan specialpedagoger och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd, uppmärksammas och ges högre prioritet på alltifrån mikro- till makronivå. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, samverkan, utvecklingsekologisk teori, vårdnadshavare

Studiens resultat ger inblick i hur specialpedagogiska insatser organiseras på förskolan, enligt förskoleledningen, samt vilken funktion de har. Studien bidrar även med kunskap om hur förskolan kan använda sig av specialpedagogisk kunskap i den allmänna pedagogiken. Det kan vara relevant för mitt framtida yrke att få en djupare förståelse i hur förskolor arbetar med specialpedagogiska insatser men även vilka förutsättningar som ges till detta arbete.

Forskningen inom handlingsplaner i förskolan är begränsad. Det kunskapsbidrag vi hoppas göra är att vidga perspektivet i arbetet med handlingsplaner i förskolan. Syftet är att belysa och i viss mån problematisera handlingsplanernas funktion i förskolan.Undersökningens teoretiska perspektiv utgörs av systemteorin och professionsteori. Systemteorin ger ett helhetsperspektiv på organisationen och professionsteorin bidrar med en grund till de olika professionernas perspektiv på handlingsplanerna.Vi har undersökt olika aktörers upplevelser och erfarenheter i de skilda nivåerna i förskolan. Intresset har riktats mot samsyn och olikheter i arbetet med handlingsplaner. Studien har haft en kvalitativ ansats. Den består av semistrukturerade intervjuer med en förskolechef, två förste förskollärare, två förskollärare samt en specialpedagog. För att öka förståelsen, inleddes studien med att göra en genomgång av litteratur, aktuell forskning och lokala riktlinjer från orten där intervjuerna gjorts.Resultatet från studien visar att kompetens/utbildning, förhållningssätt och bemötande spelar en stor roll i verksamhetens arbete med att levandegöra handlingsplanerna. Under studien har det framkommit att detta arbete kan göras genom att ha en öppen dialog mellan de olika yrkesprofessionernas erfarenhetsutbyte. Detta kan ske om lyhördhet och kommunikation mellan de olika leden ökar - från barn till vårdnadshavare, arbetslag, förste förskollärare, specialpedagog och ledning. När förskolans lärmiljöer kontinuerligt lyfts, gynnas alla barns utveckling och lärande vilket också gynnar att handlingsplanen blir ett levande redskap i det vardagliga arbetet. I resultatet framkom det att ett kontinuerligt arbete, reflektion och analys kring det pedagogiska arbetet i lärmiljöerna utgör en grund för arbetet med att se alla barn.Kompetens och förhållningssätt har framstått i resultatet som extra viktiga i arbetet kring barn i behov av stöd/ särskilt stöd.

Syftet med arbetet är att få en vidgad syn på samverkan mellan pedagoger i förskolanoch föräldrar till barn i behov av särskilt stöd. Jag vill få en bild av pedagogers ochföräldrars upplevelser kring samverkan för att på så sätt upptäcka nya verktyg att arbetamed för att förbättra samverkan.Tidigare studier visar på att många föräldrar och pedagoger menar att det finns faktorer isamverkan som kan förbättras. Faktorerna som pekar på behov av förbättringar ärkommunikationen mellan parterna och hur tiden prioriteras. Föräldrar till barn i behovav särskilt stöd upplever att de har svårt att få tiden att räcka till för att ta del av allinformation. Pedagoger upplever att de känner sig otillräckliga.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod för att få en djupare insikt iupplevelserna kring samverkan. Jag valde att göra djupintervjuer med både pedagogeroch föräldrar till barn i behov av särskilt stöd för att få båda parters upplevelser och påså sätt få en tydligare bild. Jag använde mig av öppna frågor som ledde till innehållsrikasvar.När jag studerat empirin har jag använt mig av Englunds teori om deliberativa samtal.Resultatet visade på att både pedagoger och föräldrar upplevde att bemötandet ochkommunikationen var viktig. Båda upplevde också utmaningar gällande detta. Föräldrari mitt resultat menar att hur de blir bemötta lägger grunden för fortsatt samverkan. Engemensam faktor från båda parter i mitt resultat som utmanar samverkan är tid.Föräldrarna upplevde att de hade svårt att få tiden att räcka till då de hade möten medolika instanser och mycket information att ta del av. Pedagogerna i sin tur upplevde attdet inte alltid fans den tid i vardagen som krävdes för att de skulle uppleva att de kundemöta föräldrarna på ett bra sätt. En annan gemensam faktor i mitt resultat var att bådaparter lyfter att de vill etablera en god samverkan för att möjliggöra så braförutsättningar som möjligt för barnet.

Detta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är: •Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? •Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd? •Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt. Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.