Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.

No description available.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.</p>

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.

Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer. Studien genomfördes i två närliggande kommuner i Mellansverige. Intervjusvaren analyserades och redovisades i form av porträtt av respondenterna och utifrån de fyra teman som framträdde; fördelar med IKT, svårigheter/hinder, utbildning/fortbildning samt IKT och barn i behov av särskilt stöd.   Studiens resultat visar att den stora fördelen som respondenterna upplever är att de lättare kan individualisera undervisningen. De respondenter som arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning” ser de största fördelarna och minst hinder för IKT-användningen i undervisningen. De anser att problem med tekniken är det största hindret för IKT-användningen. Majoriteten av respondenterna menar att bristen på utbildning/fortbildning inom IKT är ett problem och påverkar IKT-användningen i undervisningen. Alla respondenter är överens om att IKT är ett bra verktyg för barn i behov av särskilt stöd.

This essay is about my meeting as an educator at a preschool with a child who is deemed to be in need of special assistance. I have worked in preschools and schools for nearly fifteen years and have met a great many children with different needs during these years. I tell in this essay about my relationship with Lucas who is a child I feel need special support in his everyday life. Lucas has what we in the preschool world call impulse controlled behavior. I also feel that he is disturbed by external stimuli such as sound and he has difficulty with social interactions with friends. This places demands on me as an educator to know how I can best meet Lucas at preschool.   In my essay, I lift up my feeling of being a divided teacher. I find that I occasionally find it difficult to be on hand and meet the needs of the group, the other teachers as well as those of the individual child. I have chosen to use Henriksen &amp; Vetlesen´s book Etik i arbete med människor (The ethics of work with people) where they discuss empathy and its role in professional life to reflect on this. In my essay, I discuss the special education´s entry in the preschool world. I reflect on the differences in education and special education and its importance in my profession. I use Eva Björck-Åkesson´s book Specialpedagogik i förskolan (Special education in kindergarten) which is based on a system theoretical perspective. I also use Claes Nilholm´s book Perspektiv på specialpedagogik (Perspectives on special education) in my reflections on special education. Through my selected literature and my own reflections I review myself.  I have in my story related events with Lucas where his vulnerability in the children's group becomes apparent. I have critically reviewed these events and discussed if I in my educator role contributed to this vulnerability. I find using the literature that my role as an educator is complex and I examine myself during the writing of this essay. My own personal experience turns out to play a role in my role as an educator.

No description available.

Syftet med min studie är att få en förståelse för vilken syn pedagoger har på arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna få en djupare förståelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut. Resultatet visar att det grundläggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rättigheter till delaktighet oavsett vilken svårighet barnet har. Det visar även i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krävs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av särskilt stöd. / The purpose of the study is to get an understanding of which view educators have on the work with inclusion of children in need of special support in the preschool and the preschool classes. In the study I have used the method qualitative interviews to get a deeper understanding for how the including work may look. The result shows that the basic work with inclusion is that all children shall have the same rights to inclusion regardless of which difficulty the child has. It also shows that the including work requires a large involvement and competence to enable inclusion of children in need of special support.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall. Undersökningen har genomförts i södra Sverige på tre mellanstadieskolor inom samma kommun. Resultaten utifrån studien pekar på att barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter samt barn i behov av särskilt stöd vanligtvis inte får tillgång till lika möjligheter. Lärarna i studien lyfter upp att de önskar ökade resurser i olika former för att kunna eftersträva en skola för alla.