Introduktion: Förekomsten av idrottsskador är vanligt hos barn och ungdomar. Därför undersöks mer och mer hur uppkomsten av detta kan minskas. Ett sätt att träna preventivt är genom neuromuskulär träning. I detta arbete vill författarna undersöka ett eventuellt samband mellan minskade idrottsskador och preventiv träning i form av neuromuskulär träning.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tidig prevention i form av neuromuskulär träning hos barn och ungdomar kan minska uppkomsten av idrottsskador.  Metod: En litteraturstudie ansågs lämplig för syftet. Sökord valdes ut och formulerades till en informationssökning i databaserna PubMed, Scopus och Web of Science. Artiklarna granskades och lästes noga igenom.  Resultat: 5 RCT-studier inkluderades. Dessa representerade barn och ungdomar mellan 11-17 år med totalt 7135 deltagare. Idrotterna som berördes var skolidrott, fotboll, basket, volleyboll och friidrott. Interventionen, neuromuskulär träning, jämfördes både med ingen intervention, konservativ träning och sham-träning. Resultaten i samtliga artiklar visade att tidig prevention i form av neuromuskulär träning har en förebyggande effekt hos barn och ungdomar.  Konklusion: Neuromuskulär träning kan ge en minskad risk för uppkomsten av idrottsskador hos barn och ungdomar. Dock efterfrågas mer forskning för att jämföra metoden med andra preventiva åtgärder.

Bakgrund: Klyftorna vad gäller socioekonomisk utsatthet för barn och unga har under en tid ökat i Sverige (Unicef 2020). Socioekonomisk utsatthet innefattar inte bara ekonomisk utsatthet utan också brister i hälsa, förhöjd utsatthet för våld, brist på framtidstro och risk för att hamna i destruktiva miljöer som ungdom. En av flera rörelser i Sverige som arbetar med att erbjuda trygghet och sammanhang för unga är den föreningsbaserade fotbollsrörelsen. Inom denna rörelse finns flera klubbar och ledare vars målgrupp till stor del består av ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden. Med utgångspunkt i detta anses det relevant att studera vilka förutsättningar och möjligheter som finns för dessa verksamheter att utgöra en positiv kraft för dessa ungdomar.  Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om fotbollsrörelsens möjligheter och förutsättningar till att stötta ungdomar i socioekonomisk utsatthet.  Metod: Den studie som gjorts är en kvalitativ och semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuer har genomförts med fem stycken fotbollsledare som anses ha stor kunskap och erfarenhet i att leda ungdomar i socioekonomisk utsatthet. Intervjuerna rör ledares syn på fotbollens möjligheter och begränsningar samt dess praktiska och organisatoriska förutsättningar. Dessutom efterfrågas vilka ledarskapskompetenser som anses viktiga för att lyckas i det nämnda arbetet. Intervjusvaren har sedan analyserats genom tematisk analys.  Resultat: Analysen visar att fotbollen anses ha stora möjligheter till att vara en stödjande faktor för unga i socioekonomisk utsatthet. Fotbollen beskrivs kunna erbjuda ett tryggt sammanhang där man blir sedd, hörd, och stöttad. De ledarskapskompetenser som anges som viktiga är bl.a. tålamod, engagemang, interkulturell kompetens och förmågan att se styrkor/lösningar. Sett till förutsättningar för verksamheten visar analysen på att klubbarna ställs inför många komplicerade situationer och utifrån detta efterlyses mer resurser. Med nämnda förutsättningar anses fotbollen inte ensamt kunna skydda ungdomar. Dock anses verksamheten, när den ges rätt förutsättningar, ändå kunna utgöra en avgörande positiv roll.

Introduktion: Smärta rapporteras av upp till 75% av barnen med cerebral pares och är därmed en vanlig komplikation till följd av den primära skadan. Tidigare studier har undersökt fördelningen av fysioterapeutiska insatser hos barn med cerebral pares men inte specifikt fysioterapeutisk insats för smärta.  Syfte: Att undersöka sambandet mellan fysioterapeutisk insats mot smärta hos barn och ungdomar med cerebral pares och ålder, kön, grovmotorisk funktionsnivå respektive sjukvårdsregion.  Metod: Registerstudie baserad på data från nationella kvalitetsregistret för cerebral pares, CPUP, för åren 2018 och 2019 (n=2484). Sambandet mellan fysioterapeutisk insats för smärta och ålder, kön, grovmotorisk funktionsnivå respektive sjukvårdsregion analyserades med bivariat regression samt multivariat logistisk regression, där resultatet justerades för grovmotorisk funktionsnivå. Referensnivåer var GMFCS-E&R-nivå I samt Sydöstra sjukvårdsregionen, båda med lägst andel som fått fysioterapeutisk intervention för smärta. Resultat: Signifikanta samband sågs mellan fysioterapeutisk insats för smärta och ökad ålder (OR=1.06, CI 95% 1.03-1.09), GMFCS-E&R-nivå III (1.89, 1.29-2.78), IV (2.26, 1.67-3.07), V (4.42, 3.35-5.82) samt Norra Sjukvårdsregionen (1.67, 1.02-2.75) och Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (2.16, 1.44-3.25). För kön sågs inga samband. Sambanden var oberoende av grovmotorisk funktionsnivå.  Slutsats: Studien visar signifikanta samband mellan ålder, grovmotorisk funktionsförmåga respektive sjukvårdsregion och fysioterapeutisk insats för smärta. Vidare forskning bör undersöka skillnader i fysioterapeutisk insats framför allt mellan sjukvårdsregioner för att säkerställa en jämlik vård.

Bakgrund: År 2018 diagnostiserades 7630 barn och ungdomar med diabetes mellitus i Sverige. Diabetes mellitus typ 2 var tidigare en sällsynt diagnos hos barn och ungdomar men har ökat i takt med övervikt, fetma och fysisk inaktivitet. Barnkonventionen ger barn och ungdomar rättigheten att stödjas av familjen samt hälso- och sjukvården för att hantera sjukdomen på bästa sätt. Syfte: Var att belysa hur barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 kan stödjas i sin sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med systematisk sökning, granskning och analys av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, MEDLINE, PsycINFO och Scopus. Litteraturöversikten bestod av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 var i stort behov av ett fungerande nätverk. Positivt och uppmuntrande stöd var en hörnsten i självhantering av sjukdomen. Emotionellt och praktiskt stöd från familjen och vännerna hade stor betydelse för individens diabeteshantering. Även barnsjuksköterskan hade en viktig roll i att stödjande barnet eller ungdomen genom att informera, undervisa och skapa ett bra samarbete och en god relation runt individen. Slutsats: När barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 fick stöd från omgivningen underlättades diabeteshanteringen. / Background: In 2018, 7630 children and adolescents with diabetes mellitus were diagnosed in Sweden. Type 2 diabetes mellitus was previously a rare diagnosis in children and adolescents but has increased in line with overweight, obesity and physical inactivity.  The Convention on the Rights of the Child gives children and adolescents the right to be supported by the family and the health and medical services to manage the disease in the best way. Purpose: Was to illustrate how children and adolescents with type 2 diabetes mellitus can be supported in their disease. Method: Conducted with systematic search, review and analysis of qualitative and quantitative articles. The searches were performed in five databases. The literature review consisted of nine scientific articles. Results: Children and adolescents with type 2 diabetes mellitus were in great need of a supporting network. Encouraging support was a cornerstone of self-management of the disease. Emotional and practical support from the family and friends was of great importance for the individual's diabetesmanagement. Even the pediatric nurse had an important role in supporting the child or adolescent by informing, teaching and creating a good relationship around the individual. Conclusion: When children and adolescents with type 2 diabetes mellitus received support from the environment, diabetes management was facilitated

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att leva med JIA. Uppsatsen bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Det framkom att smärta och funktionella begränsningar var de dominerande orsakerna till att barn och ungdomar upplever sig annorlunda och känner sig utanför. De upplever också att de har för lite kunskap om sin sjukdom. Bättre kunskap hos barn och ungdomar om sjukdomen och livssituationen leder till ökad självkänsla och större möjligheter att leva öppet med sjukdomen. Har omgivningen stor kunskap om patienternas livssituation så har de lättare att acceptera dem och inte behandla dem annorlunda. / Program: Sjuksköterskeutbildning

A quantitative and qualitative study of all LIS Master theses applying a gender perspective on children-centred issues previously published at the Swedish School of Library and Information Studies. Two hypotheses were investigated: 1) studies with explicit gender perspective express strongest urgency; 2) study results confirm predeclared assumptions. A content analysis of all theses, and closer thematic analysis of ten, form the main question: Is there a risk that the theses’ similarities in terms of urgency and confirmation create predictable conclusions? The theses’ motivations behind the choices of research problems are explored in the content analysis. Two categories of motivation can be identified: 1) personal; 2) generally applicable. The strength of each motive was rated and the procedure duplicated to improve rating integrity. High data agreement was generally obtained. The close thematic analysis of ten theses explores three given themes: 1) preconceived assumptions; 2) intended contribution of knowledge; 3) confirmation of initial assumptions. Principally, the hypotheses were confirmed. The theses demonstrate high internal resemblance within both categories of explicit and implicit gender perspective. Notably, the explicitly gender-themed theses motivate their choice of research problems using firmly grounded arguments which are highly personal, expressing urgency. Predeclared assumptions are also often confirmed. The implicitly gender-themed theses express less urgency, often satisfied to claim the subject to be interesting and having undergone little previous research. In conclusion, the similarities in expression may increase the risk of the theses being disregarded due to perceived predictability. / Uppsatsnivå: D

Background: Psychosomatic disorders and mental illness are increasing among children and adolescents. Conceptual description of various health conditions in mental health and illness, psychosomatic and mental disorder are needed, along with an understanding of the impact of risk factors and protective factors for mental health disorders in children and adolescents. The nurse’s preventative and supportive work on mental health interventions promotes mental health and wellbeing. The psychiatric nurse's health promotion work is based on trust and respect, this to identifying mental illness and being able to direct efforts and preventing a further disease progression. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive work and the mental health promoting interventions in the care of children and adolescents with mental and psychosomatic disorders. Another aim was to describe the need for the psychiatric nurse's collaboration through her specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Method: An integrative review of fourteen peer reviewed articles. Article searches were conducted in the databases CINAHLComplete, PSYCInfo and PubMed. Whittemore and Knafl's (2005) work process in method was applied and divided into the work in five stages. Theoretical background was Eriksson's nursing theory. Results: The result showed that the nurses preventive work and mental health promotion interventions with children and adolescents with mental illness and psychosomatic symptoms consisted of a variety of disease prevention measures such as prevention program, early identification of symptoms and early intervention with appropriate interventions. Further results highlight the need for the psychiatric nurse's collaboration and guidance through their specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Conclusion: The nurse is in a position to assist the families, children and adolescents intervening with their prevention work and interaction regarding mental illness. The result shows that empathy and responsiveness develop trusting relationships with the children for early identifying psychosomatic disorders and dealing with mental illness. Effective health promotion interventions within and outside the health sector can further build children's self-esteem and resilience. Increased constructive collaboration in mental health care creates increased quality of care. The psychiatric nurse has a collaborative role and supervisory function by supporting and contributing with her specialist knowledge in the school, child health and child health care.

Forskning visar på att barn och ungdomar rör sig väldigt lite på idrottslektioner vilket, utöver fysiologiska aspekter, påverkar kognitiva förmågor och arbetsminne. I relation till detta är det viktigt att utveckla skolans undervisning och effektivisera idrottsämnet. Kognitiva förmågor och arbetsminne är viktiga funktioner i våra hjärnor. Vår förmåga att kunna rikta vår uppmärksamhet, reagera, lära oss och minnas kan förbättras tack vare fysisk aktivitet. De databaser som användes för att genomföra våra sökningar efter relevanta vetenskapliga artiklar för studien var Eric, Pubmed, SPORTdiscus och PsycINFO. Dessa sökningar gjordes utifrån våra inklusions- och exklusionskriterier. Sökningarna innefattade sedan tre urvalsprocesser. Studiens resultat visar på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor samt arbetsminne. En ökad nivå av fysisk aktivitet av olika slag visar på förbättrade resultat inom kognitiva förmågor som uppmärksamhetsförmåga, inlärningsförmåga samt problemlösningsförmåga. Forskningen visar också att olika typer av lagspel har påverkat barn och ungdomars inhibitionsförmåga. Resultaten indikerar även att regelbundna fysiska aktiviteter av aerobisk och motorisk karaktär gynnar arbetsminnet hos barn och ungdomar. Sammantaget visar studien på att fysisk aktivitet kan påverka och förbättra barn och ungdomars kognitiva funktioner och arbetsminne.

<p>The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.</p>

<p>1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. </p><p>Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare. </p><p>Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig. </p><p>Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.</p>