No description available.

Fältarbete är ett nytt tillvägagångsätt som allt fler kommuner börjar intressera sig för, samtidigt som allt fler myndighetsrapporter visar på att socialt fältarbete är beskrivet i en begränsad utsträckning, sett ur både juridisk och ett forskningsperspektiv. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka fältarbetarnas erfarenheter av att jobba med barn och unga i riskzon och vilka riskfaktorer som fältarbetare identifierar i relation till ungdomskriminalitet, samt de utmaningar som finns i deras uppsökande arbete med barn och unga. Tillvägagångssättet har varit 4 kvalitativa intervjuer med fältarbetare i Linköpings kommun där de samtliga respondenterna hade ca sju månaders erfarenhet av fältarbete sedan uppstarten av verksamheten. Det empiriska materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och stämplingsteori. Studiens resultat visar att riskfaktorer som är förekommande och relaterade till ungdomskriminalitet berör främst den miljömässiga och sociala aspekter av barn och ungas liv och bör därmed förstås i relation till deras omgivning och livsmiljö. I studien framkommer också att det saknas speciella metoder för fältarbetarna att utgå ifrån i sitt dagliga arbete, vilket lämnar stort utrymme för fältarbetarna att själva strukturera sitt arbete, vilket lämnar ett stort ansvar på fältarbetarna. Studiens resultat visar också att fältarbetare möts av stora utmaningar när det gäller arbete med ungdomskriminalitet, då det av fältarbetarna framhålls som något komplext och inte tycks finnas en enkel lösning till. Dessa utmaningar förutsätter att fältarbetarna är flexibla, har rätt kompetens och goda kunskaper om barn och ungas komplexa behov.

Syftet med den här undersökningen att få en inblick i hur lärare och skolbibliotekarier arbetar när de undervisar i läsförståelse samt att undersöka de didaktiska val de gör för att elever i årskurs 4-6, läsintresse och läsförståelse ska öka. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med lärare och skolbibliotekarier i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att det är viktigt att låta eleverna välja sina egna böcker, arbeta med läslustfrämjande aktiviteter, diskutera det lästa och blanda högläsning med tystläsning.

Introduktion: Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) är den vanligaste kroniska reumatiska sjukdomen som drabbar barn och ungdomar upp till 16 års ålder. Att vara fysiskt aktiv som ung person med JIA är extra viktigt för att lindra symptom. Fysioterapeutisk behandling är en av insatserna som lindrar besvären tillsammans med en anpassad och kontinuerlig vård i stort. Syfte: Att undersöka barn och ungas samt deras föräldrars erfarenheter av fysioterapeutisk behandling av Juvenil Idiopatisk Artrit och hur delaktiga barn och unga varit i den egna vården. Metod: Intervjuer och workshops med totalt 10 stycken deltagare analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var barn och unga vuxna med JIA samt deras föräldrar. Resultat: Resultatet bestod av fem kategorier som handlade om blandade erfarenheter av fysioterapeutisk behandling, att hemövningar borde anpassas mer efter patienten, vikten av ett professionellt bemötande, sjukhusbesök som behöver förbättras samt bristfällig delaktighet för barn i vården. Kategorierna utgjorde tillsammans ett tema - “Barn och unga vill ha större utrymme att få bestämma i den egna vården” som beskrev barn och ungas upplevelser om fysioterapi, vården i stort och deras delaktighet i den egna vården. Konklusion: Barn och unga vuxna har önskemål om att vara mer delaktiga i den egna behandlingen. Erfarenheterna av fysioterapeutisk behandling är blandade. För att få en mer tydlig bild av erfarenheterna av fysioterapi bör framtida studier med workshops och intervjuer som syftar till att undersöka fysioterapeutisk behandling genomföras.

I stor omfattning har psykisk ohälsa sedan mitten av 1900 talet ökat bland barn och unga. Unga med återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats varav förskrivningen av depressiva läkemedel har haft en kraftig ökning. Syftet med studien är således att få större kunskap för skolkuratorers syn på psykisk ohälsa bland grundskoleelever och hur skolkuratorer arbetar kring problemet i förebyggande syfte. Studiens teoretiska utgångspunkter stödjer sig på Svenssons m.fl. (2013) definition av handlingsutrymme och teoretiska verktyg: möte och bemötande, interaktion och kommunikation, roller och relationer. Studiens metodologiska utgångspunkt är en kvalitativ metod som understödjer avsikten att forma nyanserad kunskap om skolkuratorers syn på och preventiva arbete för psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer från 5 olika grundskolor. Resultatet visar att psykisk ohälsa kan beskrivas på flertal olika sätt. Bortsett från dess psykosomatiska besvär, beskrivs psykisk ohälsa som ett hinder i den enskilda individens vardag. Det förebyggande arbetet rör sig således på individ-, grupp- och organisatorisk nivå och utförs delvis genom samarbetes och bemötande aspekter samt uppföljningsinsatser.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om hur en specialsamling som äppelhyllan kan vara till hjälp för bibliotekarier att övervinna de barriärer som kan uppkomma i det dagliga arbetet med barn och unga med funktionsvariation. Uppsatsen baseras på fyra kvalitativa intervjuer av folkbibliotekarier som aktivt arbetar med utvecklingen av äppelhyllan vid deras stadsbibliotek. Resultatet visar att äppelhyllan som specialsamling är en svår samling att arbeta med dels på grund av den varierande målgruppen som har olika behov, dels för att det krävs mycket kunskap hos bibliotekarierna för att utveckla en äppelhylla. Fortbildning och samarbete är viktiga förutsättningar för att skapa en lyckad äppelhylla som möter målgruppens behov.

Syftet med studien var att belysa professionellas erfarenheter om preventionsarbete riktat mot ungdomsbrottslighet och annat normbrytande beteende, för att synliggöra utmaningar och möjligheter med preventionsarbete inom olika professioner. I denna studie syftas olika professioner till socialtjänsten, skola och polis. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta professionella intervjuades. De intervjuade beskriver preventionsarbetet kring ungdomsbrottslighet och normbrytande beteende som präglat av relationsskapande arbete, tidiga insatser och samverkan. Det framkom i intervjuerna att bland annat sekretess och resursbrist var stora utmaningar i arbetet, samtidigt som samverkan och skyddsfaktorer så som välfungerande skolgång och en engagerad familj, möjliggjorde preventionsarbetet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Hirschis teori om sociala band. Studiens resultat visar att professionerna beskriver sitt preventionsarbete som relationsskapande, samverkande och manualbaserat. Studiens slutsatser är att det preventiva arbetet behöver prioriteras för att kunna minska ungdomars brottslighet och normbrytande beteende, samt att det behöver prioriteras även i yngre åldrar. Vidare dras slutsatsen att samverkan och kunskaper om risk- och skyddsfaktorer ses som några av de mest väsentliga aspekterna i det preventiva arbetet.

“Vi är fortfarande den största, den största stora källan till hjälp i samhället, och så när man målar en dålig bild av socialtjänsten i media så stänger man ju portar för folk som faktiskt är i behov av hjälp, barn och ungdomar och även deras föräldrar. Man bidrar till att minska förtroendet.” -IP3     Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barn och unga upplever attityder gentemot deras yrkesroll. För att besvara syftet har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning med barn och unga. Vi har utgått från frågeställningar där socialsekreterarna har fått beskriva deras upplevelser av bemötande från klienter och omgivning samt berätta vilka faktorer de tror ligger till grund för attityderna mot yrkesrollen. Resultatet har sedan analyserats utifrån grundad teori, där olika kategorier har framträtt som även relateras till en kärnkategori och som sedan diskuteras i en teoretisk kontext. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar allmänhetens attityder och bilden av socialtjänsten, exempelvis nyheter, sociala medier och tidigare erfarenheter. Alla dessa faktorer är något som i sin tur påverkar och bidrar till en form av okunskap om verksamheten och dess uppdrag. Det framkommer även att denna okunskap om vad socialtjänsten gör leder till rädsla hos många klienter. Detta leder till konsekvenser, både för den enskilde socialsekreteraren och för de klienter som är i behov av stöd och hjälp.

I denna uppsats är syftet att skapa en fördjupad förståelse för unga afghanska ensamkommande mäns livssituation genom intervjuer som analyserats utifrån begreppen habitus, kapital och fält. De flesta av respondenterna har visat sig vara beredda att slita hårt för att förverkliga sina ambitioner och strävan mot ett liv med stabila levnadsförhållanden. Vad denna strävan gett för resultat skiljer sig åt i gruppen. De som lyckas med att förvärva det kapital som fungerar som inträdesbiljett på arbetsmarknaden eller till högre utbildning, hyser ett stort mått av framtidstro. För ett par av de unga männen har inte stödet från samhället varit tillräckligt och de upplever en osäkerhet inför framtiden. I flera av de unga männens berättelser framträder tecken på solidaritet, i första hand mot familjen, men även gentemot samhället samt den egna gruppen landsmän. Det verkar som om flera av de unga männen finner en livsstil utifrån habitus som fungerar både i det svenska samhället och i det afghanska även om det traditionella livsmönstret i hög grad består. En högre grad av interaktion med andra i samhället utifrån gemensamma intressen skulle kunna bidra till förändring av traditionella mönster och en ökad integration. / In this paper the aim is to create an indepth understanding of young Afghan unaccompanied men's life situations through interviews analysed with the concepts of habitus, capital and field. Most of the respondents have shown a willingness to toil hard to realize their ambitions and aspirations towards a life with stable living conditions. What results this endeavour has given differ within the group. Those who have manage to acquire capital that serves as the admission ticket to the labour market or to higher education, have a high degree of hope for the future. For a few of the young men the support from society has not been sufficient and they experience an uncertainty about the future. In several of the young men's stories signs of solidarity emerge, primarily towards family, but also towards society and their own compatriots. It appears that several of the young men find a lifestyle based on habitus that works both in the Swedish society and amongst Afghans although the traditional pattern of life to a great extent is maintained. A higher degree of interaction with others in the community on the basis of shared interests could lead to a change in traditional patterns and more integration.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.