The thesis consists of an empirically based qualitative content analysis of four Swedish reading promotion program reports of concluded and evaluated public library run reading promotion programs aimed at children and young adults. The empirical material was confronted with research findings in reading promotion activities. While there is plenty of research concerning reading motivation, there is less research available to understand how this crucial reading motivational work for children is conducted by public libraries and which research-based reading promotion methods the government-funded projects are based on. Considering also the fact that reading promotion activities for children are sustained and regulated by Swedish law. The scope of this thesis is to seek to elucidate those research-based reading promotion activities that have proved helpful to children and young adults´ reading enjoyment and intrinsic reading motivation and also suggest areas where improvements can be made in the interest of children and young adults. Thus, special attention is given to a child-centered perspective in the analysis of the reading promotion projects. The child-centered perspective being especially relevant today as on January 1st, 2020 the United Nations Convention on the Rights of the Child Act became law in Sweden. Findings confirmed expectations that the reading promotion programs were, indeed, for the greater part, research-based. As for the child-centered perspective there is still more work, and research, to be done in order to integrate the literacies of last year with current literacies. Hopefully, the findings of this thesis will aid the librarian in planning reading promotion activities for children and young adults supported by scientifically based research.

Under 1970-talet genomgick Sverige något som kan kallas för emotionell frigörelse, vilket också kom att innefatta människors sexualliv. Att forma en medveten, ansvarsfull, och känslosam samhällsmedborgare skulle i det stora loppet gynna demokratin. Tidigare forskning har fokuserat på hur detta förmedlades till vuxna genom olika typer av material. Forskning med fokus på barn och unga inom detta frigörelseprojekt har på så sätt förbisetts och är således en lucka som denna uppsats velat fylla. Detta har gjorts genom att centrera undersökningen till Maj-Briht Bergström-Walan som vid denna tid arbetade aktivt med sexualupplysning, specifikt den riktad till barn och unga. Det studerade materialet har bestått av hennes sexualupplysande arbeten i SOU 1974:59, Sexualkunskap för mellanstadiet och Kamratposten mellan 1965-1975 och har här analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. Jämfört med tidigare forskning har detta kunnat visa en tydlig skillnad kring hur man förhöll sig till vuxna kontra barn, där hennes radikala sida visat sig något nedtonad än vad tidigare forskning kunnat framhålla. Däremot har Bergström-Walans strävan efter jämlikhet mellan män och kvinnor, pojkar och flickor stämt överens. Analysen av hennes sexualuppfostran har påvisat den svårighet som låg i förmedlingen av sex och samlevnad till barn och unga som samtidigt syftade till att senarelägga deras sexuella samliv. De skulle fostras till att uppnå en vuxen mognad men helst av allt avvakta med det vuxna sexuallivet.

The Child Security Act (CSA) became legislated as a measurement to protect children from the infliction of psychological harm caused by witnessing domestic violence. The law was introduced as recently as July 2021 and is still new to such a degree that no research has been done about the impact it has had on social workers. Therefore, this study aims to map out the effects the CSA has had on social worker’s conducts when dealing with cases involving children and youth that has witnessed domestic violence, as well as how the CSA has affected the social worker’s use of their professional discretion. To study the topic, this study poses two questions; “To which capacity does social workers use the CSA in their work with children and youth who has witnessed domestic violence?”, and “How can social worker’s professional conduct be problematized by an analysis of the correlation between social worker’s own estimates of the influences by the CSA and their own discretion?  The gathering of information was conducted using an online survey, and sent out to every local government in Sweden, as well as the local social services offices that publicized their email contact information, the survey was also publicized on a social media platform. The survey received 378 responses with at least one from every region of Sweden.   This paper uses Lipsky’s term of discretion as a theoretical framework to interpret the survey’s findings. This means that this paper looks at the findings from the viewpoint of the social worker’s ability to use their own judgement to determine the proper course of action when dealing with their cases. The survey answers were coded into six different variables, these variables covered information, discretion, work with the children, the legislation of the CSA in their work and organization, the social workers experiences of their own capacity to help children as well as their own judgement and assessments of cases involving children. The last variable covered how the social workers estimate they have time to do what is needed for their work with children  The survey results show that the CSA had an impact on the social workers work with children, how they asses their own professional discretion, their capacity to help children, their own judgement in cases involving children as well how much time they have for their work with children. The results also show that the social workers answer that they aren't familiar with the CSA or got enough information regarding the law. The results also show that social workers don’t often use the CSA in their work with children and youth but that they find the law important and necessary.

Syftet med studien var att se hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver sitt preventiva arbete för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Vidare har vi även utgått från sociokulturell teori för att förstå interaktioners betydelse i samspel med förändringsprocesser. Studien baserades på fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma som är i kontakt med barn och unga dagligen.  De viktigaste resultaten som framkom i studien var relationens betydelse i förändringsarbetet tillsammans med barn och unga. Utöver en god relation ses ett informellt bemötande och förhållningssätt vara framgångsrika faktorer. Samverkan ses som ett dilemma hos samtliga respondenter där det å ena sidan ses som en framgångsfaktor, å andra sidan som en motgång. Ett preventivt arbete kräver medhåll från samtliga parter där vårdnadshavares motstridighet samt ungas syn på auktoritet försvårar arbetet. I studien framkom också hur viktigt arbetet är, trots svårigheter gällande resurser, ungdomarnas attityder och brister i samverkan. Intressant är att det finns en vilja hos både skola, socialtjänst, polis och fritid att arbeta mot samma mål - att förebygga och motverka barn och ungas normbrytande beteende.

När det gäller barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa spelar samverkan en central roll i att kunna förebygga att den unge inte hamnar i olika kriminella banor. Det innebär att i syfte att kunna fånga upp samt förebygga att unga hamnar i olika kriminella banor förutsätts en stark och fungerande samverkan mellan myndigheter som kan möjliggöra för en helhetssyn av problemet. Studien behandlar samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid – SSPF. Det övergripande syftet med studien var att genomföra en fallstudie kring SSPF-samverkan i Uppsala kommun samt belysa hur samverkan fungerar i teorin och i praktiken. Mer specifikt handlade det om att undersöka samverkansparternas upplevelser kring vad SSPF-samverkan innebär för deras arbete och i arbetet med barn och unga i riskzon. Studiens empiriska material baserade sig på åtta intervjudeltagare, två från respektive myndighet, med någon form av erfarenhet i arbetet med SSPF. Den teoretiska utgångspunkten för studien var samverkansteori och kompletteras med ytterligare teorier och begrepp som gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Samverkansteorin synliggör för hur samverkan mellan myndigheterna fungerar medan gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme visar hur respektive individ förhåller sig till sitt arbete. Resultatet synliggör att det finns tydliga skillnader mellan hur samverkan föreställs i teorin och hur det sätts i praktiken samt att det föreligger både hinder och möjligheter i samverkansarbetet. Vidare visar resultatet att det finns inte en enskild faktor som möjliggör för en god samverkan utan faktorer som gemensamma perspektiv, helhetssyn och relationsskapande har varit nödvändiga för att möjliggöra för en god samverkan. Studiens huvudsakliga slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan hur SSPF-samverkan framställs fungera i teorin hur det förverkligas i praktiken. Mer specifikt handlar det om att samverkan är ett komplext fenomen som inbegriper en mängd olika faktorer på strukturell, organisatorisk samt individuell nivå. / When it comes to children and young at risk, collaboration plays a significant role in being able to prevent the young person from ending up in different criminal paths. In order to catch and prevent young people from ending up in different criminal paths, a strong collaboration between authorities is needed. The study deals with collaboration between school, social services, police, and recreation centres - SSPF. The overall purpose of the study was to conduct a case study on SSPF collaboration in Uppsala municipality and shed light on how collaboration works in theory and in practice. More specifically, it was about examining the collaboration parties' experiences of what SSPF collaboration means for their work and in the work with children and young people at risk. The empirical data for the study was based on eight interview participants, two from each authority, with some form of experience in working with SSPF. The theory for the study is collaboration theory, street-level bureaucracy, discretionary power, and discretion. The collaboration theory shows how collaboration between authorities works while street-level bureaucracy, discretionary power and discretion shows how each individual relates to their work. The results highlights the differences between how collaboration is represented in theory and how it is put into practice, and that there are both difficulties and opportunities in the collaboration work. Furthermore, the results show that there is not a single factor that enables good collaboration, but factors such as a common perspective, holistic view and relationship building have been necessary to enable good collaboration. The main conclusion of the study is that there are both similarities and differences between how SSPF is presented in theory and how it is realized in practice. More specifically, it is about collaboration being a complex phenomenon that involves many factors at the structural, organizational, and individual level.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera verksammas syn inom socialtjänsten, på barns risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att belysa eventuella utvecklingsområden som finns i arbetet med barn och unga. Denna studie baseras på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma från socialtjänsten. Samverkan, aktuella lagar och BBIC har varit de teoretiska utgångspunkterna som har använts i denna analys. Resultatet av denna studie indikerar på att det finns många risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa, samt brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan som arbetar med barn och unga, trots att det tillkommit nya bestämmelser med syfte att beakta barnen i högre utsträckning. Slutsatsen av denna studie visar vikten av att öka kunskapen om de risker för utsatthet för barn och unga som råder. Det bör även ske en förbättring med implementering av de nya bestämmelserna för ett större fokus på att beakta barnen och stärka samverkan för att fånga upp barnen i tid.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om socionomkonsulters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Empirin baseras på socionomkonsulters egna erfarenheter och upplevelser av sin roll och påverkan på barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Datainsamlingen har skett via tio semistrukturerade intervjuer av socionomkonsulter verksamma med barnavårdsutredningar inom Barn och unga. Tidigare forskning har till stor del gjorts utifrån chefer och ordinaries socialsekreterares perspektiv. Den forskning jag funnit intressant och relevant för syftet med min studie är bland annat den som genomförts av Mattsson (2019), Järkestig-Berggren m.fl. (2021) och Högström 2022. Enligt Järkestig m.fl. är det anmärkningsvärt att den ökade användningen av socionomkonsulter inom barnavårdsutredningar inte diskuterats utifrån ett klientens perspektiv. Högströms studie visar att cheferna inom socialtjänsten anser att konsulter inom barnavården riskerar arbetskvaliteten på flera punkter men att de även är nödvändiga för verksamhetens överlevnad. De teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin är gräsrotsbyråkrater som bygger på Lipsky (2010) Street-level bureaucracy. Gällande forskning om privatiseringen inom socialt arbete har jag till största del avgränsat till den forskning som berör socionomkonsulters roll i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten i Sverige. Genom respondenternas utsagor ville jag få fram förståelse och öka kunskapen hur de ser på sitt handlingsutrymme i det dagliga arbete som socionomkonsult och hur anställningsformen socionomkonsult eventuellt skiljer sig åt från att vara ordinarie socialsekreterare inom kommunen. Resultatet visar att valet att bli konsult ofta är sprunget ur ett missnöje med socialtjänsten som arbetsgivare och ur en längtan efter ökad flexibel med sin tid. Gemensamt för alla respondenterna som deltar i forskningen är en önskan om att använda sin arbetstid till socialt arbete i form av barnavårdsutredningar och de barn och familjer som berörs, inte till administration, APT (arbetsplatsträff) och planeringsmöten. Lönen förs fram som en bonus av jobbet men endast en respondent anger det som huvudanledning till övergången till konsultrollen. Resultaten visar att socionomkonsulter handlingsutrymme innebär möjligheter och begränsningar och ser olika ut beroende på kommun. Socionomkonsulter i studien uppger att det är ett djupgående problem att behovet av deras tjänster i socialtjänsten är så stort. Deras gemensamma övertygelse är att det behövs en grundläggande, långsiktig förändring i socialtjänsten för att bygga upp personalgruppen och ta vara på kompetensen. / The purpose of the study is to, through a qualitative study, increase knowledge about social work consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social services. The study is based on the social work consultants experiences, knowledge and impact on working with childcare investigations. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews. All consultants had experiences both working as social work consultants and as regular full-time employees. Previous research has largely been done from the perspective of social work managers and full-time employees within Swedish Social Services Units. The research I have found that was interesting and relevant for the purpose of my study was carried out by Mattsson (2019), Järkestig-Berggren et al. (2021) and Högström (2022). According to Järkestig et al. it is remarkable that the increased use of consultant social in childcare investigations has not been discussed from a clients perspective. Högström's study shows that managers in social services believe that consultants in childcare risk the quality of work on several points, but that they are also necessary for the survival of the organization. The theoretical framework I used to analyze the results is “Grassroots bureaucracy” based on Lipsky (2010). Street-level bureaucracy. Regarding research on the privatization of social work, I have for the most part limited it to the research that concerns consultants in childcare investigations within the social services in Sweden. Through the respondents story, I wanted to understand and increase knowledge of how the consultants see their space of action in their daily work and how it may differ from regular full time employment. And also, how the work differs between municipalities. The results show that the choice to become a consultant often arrives from dissatisfaction with social services as an employer and from a desire to be more flexible with their time. Common to all respondents participating in the research is the desire to use their working time for social work directed to children and families affected, not for administration, planning and internal meetings. The salary is presented as a bonus of the job, but only one respondent states it as the main reason for the transition to the consultant role. The results show that a social work consultant has room for action that involves opportunities but also limitations, it is different depending on the municipality they are working for. Consultants in the study state that it is a profound problem that the need for their services in social services is so great. Their common belief is that a fundamental, long-term change is needed to build up the staff group and take care of the competence.

Barn och unga på landsbygden tenderar att bli mer stillasittande än barn som växer upp i staden. Landsbygden besitter särskilda utmaningar som gör det svårt att få barn och unga att öka sina aktivitetsnivåer. I denna studie används intervjuer och dokumentanalys för att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga som växer upp på landsbygden. Utifrån den socio-ekologiska modellen skapas en förståelse för hur påverkansfaktorer för fysiska aktivitetsnivåer hänger samman med synen kring hur utmaningarna ska hanteras. Resultatet från studien visar att Uppsala kommun tar itu med utmaningarna på ett holistiskt sätt, med en övergripande syn på hela kommunen. Landsbygdens utmaningar tenderar således att hamna mellan stolarna där ansvaret att hantera dem förs över mellan olika aktörer. / Children and adolescents in rural areas tend to be more sedentary than children who grow up in the city. Rural areas have specific challenges that make it difficult to get children and adolescents to increase their physical activity. In this study, interviews and document analysis are used to investigate how the municipality of Uppsala works to increase physical activity among children and adolescents who grow up in rural areas. Based on the socio-ecological model, an understanding is created of how influencing factors for physical activity levels are connected with the view of how challenges should be handled. The results from the study show that the municipality of Uppsala works with the challenges from a municipal perspective, which creates problems when the countryside has its own challenges. The challenges of the countryside thus tend to fall through the cracks where the responsibility for handling them is shifted between different actors.

Bakgrund: Den psykiska hälsan hos barn och unga har försämrats vilket är oroande. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete och barn och unga är en prioriterad grupp. Att arbeta för en stärkt psykisk hälsa skapar goda förutsättningar för en stark hälsa genom hela livet. Hälsofrämjande arbete fokuserar på att främja, stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa skolbaserade hälsofrämjande interventioner och faktorer relaterade till barns psykiska hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie där totalt nio artiklar inkluderats utifrån sökningar i databaserna CINAHL with fulltext och Web of Science. Artiklarna publicerades i databaserna mellan 2020–2024. Dessa inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom att granska innehållet och sammanställa effekterna av interventionerna. Två kategorier utvecklades utifrån analysen: sociala och emotionella färdigheter samt kunskapseffekter och könsskillnader. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att skolbaserade hälsofrämjande interventioner som fokuserar på att öka den kognitiva förståelsen för psykisk hälsa, kognitivbeteende terapi, odling i vatten, mindfulness, stresshantering samt synliggörandet av samarbetet mellan elever, lärare, familjer och skolledningen är de som har signifikanta effekter på den psykiska hälsan hos barn. Resultatet visar att sociala och emotionella aspekter samt kunskap är positivt för den psykiska hälsan. Information och kunskap leder till en högre tilltro till den egna förmågan samt ökar motivationen att genomföra hälsosamma interventioner. Resultatet visar även att anpassningar gällande hälsofrämjande interventioner bör göras mellan grupper och individer för att nå en mer jämställd hälsa. Slutsats: Alla barn och unga behöver socialt stöd, förmågan att förstå sina känslor samt ökad kunskap inom ämnet psykisk hälsa. Detta stärker och främjar barn och ungas psykiska mående samt att det långsiktigt skapar goda förutsättningar för en god hälsa. Denna litteraturstudie belyser att interventioner som stärker den psykiska hälsan bör ha ett utrymme i skolans främjande arbete för att stävja de oroande rapporterna som kommer om psykisk ohälsa. / Background: The mental health of children and adolescent has deteriorated, which is worrying. School is an important arena for health promotion work and children and young people are a priority group. Working for a strengthened mental health creates good conditions for strong health throughout life. Health promotion work focuses on promoting, strengthening or maintaining people's physical, mental and social well-being. The aim of this literature review was to compile school-based health promotion interventions and factors related to children's mental health. Method: A systematic literature study where a total of nine articles were included based on searches in the databases CINAHL with full text and Web of Science. The articles were published in the databases between 2019–2024. These included articles were quality reviewed and analyzed by reviewing the content and summarizing the effects of the interventions. Two categories were developed based on the analysis: social and emotional skills and knowledge effects and gender differences. Results: Results of this literature study shows that school-based health promotion interventions that focus on increasing the cognitive understanding of mental health, cognitive behavioral therapy, cultivation in water, mindfulness, stress management and the visibility of the collaboration between students, teachers, families and school management are those that have significant effects on the mental health of children. The results show that social and emotional aspects as well as knowledge are positive for mental health. Information and knowledge lead to a higher confidence in one's own ability and increase the motivation to carry out healthy interventions. The results also show that adaptations regarding health-promoting interventions should be made between groups and individuals to achieve more equal health. Conclusion: All children and young people need social support, the ability to understand their feelings and increased knowledge in the field of mental health. This strengthens and promotes the mental well-being of children and adolescent, and that it creates good conditions for good health in the long term. This literature study highlights that interventions that strengthen mental health should have a place in the school's promotion work. To curb the disturbing reports coming in about mental illness.

I denna kvalitativa studie har enkäter insamlats från barn och unga som deltagit i stödgruppsverksamhet för barn och unga med en avliden nära anhörig i Dalarnas län. Syftet med studien har varit att beskriva deltagarnas erfarenheter av stödgrupperna. Genom kvalitativ innehållsanalys har tre kategorier identifierats; bearbetning, gemenskap och strukturens betydelse. Studien visar främst på betydelsen av att få träffa andra barn och unga i liknande situation samt indikerar till att deltagarnas KASAM (känsla av sammanhang) förhöjts genom deltagandet i stödgruppen. / In this qualitative study, questionnaires were collected from children and adolescents who had participated in a support group in Dalarnas län for children and adolescents with a deceased close relative. The purpose of this study was to enhance knowledge of children and adolescents’ experiences of participating in support groups through their descriptions in qualitative questionnaires. Qualitative content analysis was conducted and three categories were identified; kinship, processing and the significance of structure. The result highlights the importance of having the opportunity to meet other children and adolescents in similar situations, and indicates that the participants Sense of coherence enhanced through the participation in the support group.