Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå. Resultatet visade även att respondenterna ansåg sig ha ansvar för att identifiera elever med psykisk ohälsa samt ansvar för att de hänvisas till lämplig hjälp och behandling. Majoriteten av respondenterna ansåg att det inte fanns tillräckliga resurser på deras skola för att stödja elever som lider av psykisk ohälsa och eftersökte kurator och skolsköterska på heltid. Slutsats: Författaren till föreliggande studie rekommenderar starkt att utbildning i dessa frågor (hur psykisk ohälsa hos unga kan uppmärksammas och identifieras samt vilka resurser som finns tillgängliga) ges till lärare och övrig skolpersonal. Genom ökade kunskaper kring psykisk ohälsa kan negativa attityder mot dem som är drabbade reduceras samt att antalet unga som är drabbade av psykisk ohälsa kan minska genom bland annat tidigare upptäckter. Ytterligare forskning inom ämnet bör utformas för att få en tydligare bild av hur situationen ser ut i skolan idag, vilka resurser som bör satsas på samt hur den psykiska ohälsan hos unga skall bekämpas.

Lewis Carrolls Alice i Underlandet (1865) är en berättelse från en tid då könsnormer såg mycket annorlunda ut. Trots sin ålder är boken fortfarande mycket omtyckt. Studien avser att ta reda på vilka dessa könsnormer är och hur de speglas genom bokens protagonist. Studien utgår från en narrativ funktionsanalys som den kopplar till ett genusperspektiv. Analysen visar att Alice till ytan framstår som normbrytande men de underliggande strukturerna visar att Alice egentligen har en mer traditionell könsroll.

I en rapport från Örebro kommun framkommer det att barn som är bosatta i bostadsområdenaBaronbackarna och Oxhagen i Örebro känner sig otrygga i stor utsträckning. Att barn och unga harmöjlighet att röra sig fritt i sitt bostadsområde och utforska den naturliga och byggda miljön samtidigtsom de kan möta andra barn, unga och vuxna är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Det är ocksåcentrala aspekter av den sociala dimensionen av hållbar utveckling.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan på områdesnivå kan bidra till att ökatryggheten bland barn och unga i den offentliga miljön i ett bostadsområde. Vidare ämnar uppsatsenundersöka hur barns delaktighet kan ökas på områdesnivå. Utvalt område är bostadsområdetBaronbackarna i Örebro med fokus på Partnerskap Örebro.Studien baseras på kvalitativ metod där tre kvalitativa intervjuer samt kvalitativ textanalys av tre utvaldadokument har genomförts. Analys av insamlad empiri har genomförts med hjälp av en för studienkonstruerad analysmodell som bygger på tidigare forskning kring barn och ungas trygghet ochupplevelser av offentliga miljöer, barns självständiga mobilitet, föräldrars riskbedömning ochsamverkan på områdesnivå.Resultatet visar att barn och unga i dagsläget huvudsakligen är delaktiga i trygghetsarbetet genomkultur- och fritidscentret 52:an. I uppsatsen har det framkommit att barn och unga på olika sätt begränsaspå grund av att de känner sig otrygga i Baronbackarna. Analysen har visat att det kan finnas fleratänkbara sätt att öka barn och ungas trygghet och delaktighet i bostadsområdet. Det har framkommit attvissa specifika platser i Baronbackarna är särskilt omnämnda ur ett otrygghetsperspektiv varför ettfysiskt planeringsperspektiv i partnerskapet skulle kunna vara ett sätt att ytterligare arbeta med barn ochungas trygghet. Analysen har visat att partnerskapets roll som sammanbindande länk kan vara en nyckeltill att involvera en bredd av professioner och kompetenser. Partnerskapet kan på så vis skapa samverkanmellan ytterligare kommunala förvaltningar och aktörer för att bidra till det holistiska angreppssätt somförespråkas inom forskningen för att skapa barnvänliga miljöer.

The aim of this bachelor thesis is to examine the methods used for reading promotion work at public libraries in Sweden for children and adolescents up to the age of 18 years. Part of the background is the results from international studies where the results show decreasing literacy skills among children. A low literacy might limit individuals opportunities to be a part of the society, and therefore the reading promotion work and ways of understanding how to imbibe and use knowledge and information are important. Semi-structured interviews were used as a method for collecting the data needed for answering the question of what kind of reading promotion work is done today for this lending- group. The number of interviews for this study are 10 and the number of informants are 12. All the informants are working with focus on children and adolescents reading. The study has a sociocultural perspective using three sociocultural concepts as a tool for analysing the results from the interviews; appropriation, instrument and social context. The conclusions possible to make from this study is that there is an aim from the librarians to do this reading promotion work both as projects and as regular activities. They want to tempt both young children with their parents and adolescents to visit the library and find ways into the literature. It turned out that there are more focus on the youngest children because when the children get older and become adolescents, the informants feel that it is difficult to reach them, since there are many other activities that compete with their time. The reading-promotion methods that the librarians used are all well-known and the librarians get positive feedback from participants in the activities, even if there still are challenges left to work with.

Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattning och närhet råder. Vidare benämns den höga personalomsättningen som kopplad till låga löner, hög arbetsbelastning och ständiga omorganisationer. Studien pekar på att socialsekreterarna stannar kvar i yrket på grund av bra arbetstider, egna upplägg på arbetsschema inom ramen för arbetstiden och bra kollegor. Studien illustrerar dock att det finns utrymme för fortsatt utveckling för att förbättra socialsekreteraresarbetsförhållanden, dels genom att öka tilliten mellan chef och anställda, dels genom att socialsekreterare visas mer uppskattning i form av till exempel löneökning.

I samband med tillströmningen av flyktingar till Sverige har det uppmärksammats att mottagningssystemet av ensamkommande barn och unga präglas av olika brister. Syftet med denna studie är att ur ett personalperspektiv undersöka hur socialtjänstens mottagande fungerar samt vilka förbättringar som önskas. Detta har studerats med hjälp av barnperspektivet som har utgångspunkt i barndomssociologin. Utifrån fyra intervjuer med socialarbetare framkommer att mottagningssystemet upplevts bristfälligt men att förbättringar på olika nivåer upplevs som genomförbara. Resultatet visar på en önskan om bättre samverkan mellan myndigheter och en förbättrad organisatorisk ledning. Vidare betonas ett behov av mer tid och resurser för att kunna utföra noggrannare utredningar som grundas på barnets bästa och där barnets rättigheter tillvaratas. En mer anpassad metod och tydligare riktlinjer efterfrågas där barnen ges likvärdiga möjligheter samtidigt som dess individuella behov beaktas. Inför framtiden önskas bättre beredskap och bredare kunskap för att möjliggöra ett kvalitetssäkert mottagande oberoende av yttre omständigheter. / In association with the influx of refugees into Sweden, it has been noticed that the reception system of unaccompanied children is characterized by various deficiencies. The purpose of this study is to examine, from a staff perspective, how the reception system within the Swedish social services works, and what improvements are requested. This has been studied and analysed through utilising a child-perspective theory that embodies a part of childhood sociology. Four interviews with social workers show perceptions of the reception system as generally underperforming, although improvements at various levels are perceived achievable. The result also highlights requests for a better interaction among authorities, alongside an enhanced top-management commitment. Moreover, the staff expressed the need of more time and resources in order to carry out thorough investigations based on the child's best interests, in which the child's rights are safeguarded. Besides, a more customised method and clearer guidelines were demanded, where the children are given equal opportunities while taking their individual needs into account. For the future, a request for a better preparation and broaden knowledge was highlighted, which would enable a higher quality of reception’s performance in spite of external circumstances.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning. Kunskapskällor som socialsekreterarna använde sig av var klienternas och kollegornas erfarenheter samt egna erfarenheter. Socialsekreterarna nämnde inte handlingsutrymme i arbetet utan poängterade enbart de begränsningar de hade vid utförandet av arbetet. Vår tolkning är att socialsekreterare beskriver begränsningar och diskussionerna i arbetet kan vara en anledning till att den inte vill ensamt ansvara i de svåra bedömningarna. / This is a qualitative interview study, of how social workers´ used their discretion and knowledge when they consider placements of children and youths in out-of-home-care. In our study we wanted to answer these questions. The first question we wanted to answer was how social workers´ describe their discretion in placement considerations. The second question was how social workers´ use knowledge in these judgments. The study's respondents were social workers´ who have worked or still working with children in out-of-home-care. Based on what our interviewees told, we came to the conclusion that social workers´ judgments’ are subject to several factors. These factors included lack of resources, legislation and supervision of management. However, the study revealed that social workers´ did not use research. Instead they used their own experiences, the clients´ actual situation and colleagues´ experiences as sources of knowledge. Social workers´ did not mention their discretion, but pointed out the limitations they had in performing the work. Their answers indicated that they did not want to be responsible in these difficult judgments and therefore they used their colleagues´ and the management.

Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen. Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början. / The purpose of this study was to figure out how foster parents view their task and the responsibilities that the task entails, what gives foster parents motivation to continue with the mission, as well as what kind of emotional attachment the foster parents experience they get to the placed children. This study consists of six interviews, of which five of them were individual and one pair interview. The gathered material was analyzed from content analysis. Three themes emerged in the results which were: The mission as a foster family, why foster family and the everyday of foster families. The results were then analyzed through previous research along with Antonovskys concept sense of coherence, SOC and Bowlbys attachment theory. The results showed that foster families have different views depending on how long they have been foster families, what kind of children they’ve had but above all, what motivated them to start a foster family.

Learning and social interaction, - Foster parents experiences of the Letterbox Club This paper focuses on education and learning for children in foster care, more specifically on the intervention Letterbox Club. The overall purpose of the study is to investigate how foster parents experience and describe how Letterbox Club influences the children’s learning, and the interaction between the children and the foster parents. This focus differs from previous studies of Letterbox Club. The data consist of eight qualitative interviews of foster home mothers who had a total of nine placed children. All study participants had been part of the Letterbox Club intervention during the fall of 2017. The interviews were analyzed using content analysis and three themes emerged: The family home as a learning environment, Letterbox Club as a learning tool and Letterbox Club as a tool for relationship.  The study concludes that the conditions for foster homes as a learning environment vary widely, depending on family constellations, habits, interests, backgrounds, etc. This can make different opportunities for using and utilizing the Letterbox Club packages. Additionally, most foster parents described how they benefited from Letterbox Club, and used it both as a learning tool and a relational tool, but there are also examples that certain content does not work for all foster parents, children and situations. / Fokus för denna uppsats är placerade barns utbildning och lärande med utgångspunkt i interventionen Letterbox Club. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och beskriver Letterbox Club, med fokus på barnets lärande och interaktionen mellan barn och familjehemsförälder. Denna inriktning skiljer sig från tidigare studier av Letterbox Club. Materialinsamlingen genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer av familjehemsmammor som sammanlagt haft nio placerade barn som deltagit i Letterbox Club under hösten 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och tre teman framkom: Familjehemmet som en lärandemiljö, Letterbox Club som ett lärandeverktyg och Letterbox Club som ett relationsverktyg.  Studiens slutsatser är att förutsättningarna för familjehemmen som lärandemiljö varierar stort, både gällande familjekonstellationer, vanor, intresse, bakgrund osv., vilket kan skapa olika möjligheter att använda och tillgodogöra sig materialet i Letterbox Club. Dessutom verkar Letterbox Club vara ett hjälpmedel för lärande och relationsskapande i många familjehem, men det finns också exempel på att visst innehåll inte passar alla familjehem, barn och situationer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare arbetar och upplever utredningsarbetet av barn som har varit utsatta för våld och om de anser att de kan leva upp till målet att skydda barnen. För att uppnå syftet svarar vi på de här frågeställningarna: Hur beskriver socialsekreterarna utredningsprocessen? Vilka utmaningar beskriver socialsekreterarna? Hur hanteras utmaningarna? En kvalitativ metod har tillämpats och sju socialsekreterare har intervjuats. Empiriskt material består av transkriberade intervjuer, analyserade utifrån en fenomenologisk metodansats för att fånga intervjupersonernas beskrivningar av det studerade. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever hög arbetsbelastning, stress, svåra möten med föräldrar, osäkerhet i bedömningar, att hantera sina känslor och att samverkan med polisen är utmanande. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier om coping och gräsrotsbyråkrater. Socialsekreterarna beskriver att utmaningarna kan hanteras genom bland annat kollegialt stöd och att lära känna sina triggers. Analysen visar att erfarenhet och personlighet påverkar de utmaningar som socialsekreterarna upplever och deras strategier för att hantera dessa. En slutsats vi drar är att det finns utmaningar som begränsar socialsekreterares handlingsutrymme, försvårar utredningsarbetet och möjligheten att skydda barn. För att hantera utmaningarna utvecklar och tillämpar socialsekreterare olika strategier.