The mental health of children and adolescents’ is a debated topic and constitutes a large part of social work in Sweden. The purpose of this study was to investigate how social workers perceive the importance of children and adolescents’ social networks in relation to their mental health and what role social work has in this. The qualitative method used was semi-structured interviews, that was processed through a thematic analysis. The results of this inductive study show that various aspects of the social network are important for the mental wellbeing of children and adolescents’ and that there are differences in how the social workers perceive their role in the child's social network. There are differences in what previous research believes is important for the child and how the social workers' working methods are designed. This study contributes to a deeper understanding of the importance of children and adolescents’ social networks. / Barn och ungas psykiska hälsa är ett omdiskuterat ämne och utgör en stor del av det sociala arbetet i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare uppfattar betydelsen av barn och ungas sociala nätverk i relation till deras psykiska hälsa samt vilken roll det sociala arbetet har i detta. Den kvalitativa metoden som har använts var semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas innehåll bearbetades sedan genom en tematisk analys. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Resultatet visar att det finns olika aspekter av det sociala nätverket som har betydelse för barn och ungas psykiska mående samt att det finns skillnader i hur socialsekreterarna uppfattar sin roll i barnets sociala nätverk. Studien visar att det finns skillnader i vad tidigare forskning menar är viktigt för barnet och hur socialsekreterarnas arbetssätt är utformade. Denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för betydelsen av barn och ungas sociala nätverk.

I denna kvalitativa studie har enkäter insamlats från barn och unga som deltagit i stödgruppsverksamhet för barn och unga med en avliden nära anhörig i Dalarnas län. Syftet med studien har varit att beskriva deltagarnas erfarenheter av stödgrupperna. Genom kvalitativ innehållsanalys har tre kategorier identifierats; bearbetning, gemenskap och strukturens betydelse. Studien visar främst på betydelsen av att få träffa andra barn och unga i liknande situation samt indikerar till att deltagarnas KASAM (känsla av sammanhang) förhöjts genom deltagandet i stödgruppen. / In this qualitative study, questionnaires were collected from children and adolescents who had participated in a support group in Dalarnas län for children and adolescents with a deceased close relative. The purpose of this study was to enhance knowledge of children and adolescents’ experiences of participating in support groups through their descriptions in qualitative questionnaires. Qualitative content analysis was conducted and three categories were identified; kinship, processing and the significance of structure. The result highlights the importance of having the opportunity to meet other children and adolescents in similar situations, and indicates that the participants Sense of coherence enhanced through the participation in the support group.

No description available.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.</p><p><strong>Metod:</strong> En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.</p><p><strong>Resultat:</strong> Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse. Resultatet visar även att förhållningssättet till kommunikation till stor del överensstämmer med hur kommunikation traditionellt sett brukar uppfattas inom organisationer. På frågan om hur kommunikationen ansetts fungera mellan de samverkande var det svårt att få fram en enhetlig bild. I utvärderingen går det att läsa att det skett få eller inga förbättringar alls, medan det utifrån analysen av dokumentet i sin helhet finns uttalanden som talar både för och emot.</p>

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat. Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen. Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna. Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse. Resultatet visar även att förhållningssättet till kommunikation till stor del överensstämmer med hur kommunikation traditionellt sett brukar uppfattas inom organisationer. På frågan om hur kommunikationen ansetts fungera mellan de samverkande var det svårt att få fram en enhetlig bild. I utvärderingen går det att läsa att det skett få eller inga förbättringar alls, medan det utifrån analysen av dokumentet i sin helhet finns uttalanden som talar både för och emot.

Syftet med studien har varit att beskriva och förstå socialsekreterares erfarenheter av etiska dilemman som de upplevde i arbetet med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 samt hur socialsekreterare hanterade dessa. Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt har sju socialsekreterare från Västmanlands län som arbetade med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 deltagit i studien. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorin om coping, normativ etik och även tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att socialsekreterare inom socialtjänsten ställdes inför en mängd svårigheter men som inte var renodlade etiska dilemman, utan hade karaktärer i form av etiska svårigheter och problem. Dessa etiska svårigheter har uppstått på flera arenor, i samverkan med Migrationsverket, ur en politiskt styrd organisation med riktlinjer och ekonomiska restriktioner samt i mötet med barn och ungdomar. Resultatet visar även att socialsekreterarna påverkats och berörts både privat som professionellt. Fem av sju socialsekreterare har varit sjukskrivna under perioden och flera har haft svårt att hantera etiska svårigheter. Socialsekreterarna har hanterat dessa etiska svårigheter genom att använda olika copingstrategier. / The purpose of this study has been to describe and understand social workers’ experiences of dealing with ethical dilemmas that arose in the work with unaccompanied children and young people during 2015/2016, and how social workers’ handled these dilemmas. The study has had a qualitative research method with semi-structured interviews. In total, seven social workers from the county of Västmanland, Sweden, who worked with unaccompanied children and young people during 2015/2016, participated in the study. The results of the study have been analysed and interpreted based on the theory of coping, normative ethics and also previous research in the field. The results of the study show that social workers faced a lot of difficulties, but were not purely ethical dilemmas, but had characters in the form of ethical difficulties and problems. These ethical difficulties have arisen in several arenas, in collaboration with the Swedish Migration Board, from a politically-driven organization with guidelines and economic constraints as well as in the meeting with children and young people. The result also shows that the social wokers have been affected both privately and professionally. Five out of seven social workers have been sick-listed during the period, and several have had difficulty coping with ethical difficulties. The social workers have dealt with these ethical difficulties using different coping strategies.

Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland elever i grundskolan, samt vilka resurser de anser är nödvändiga för att elever i den svenska grundskolan ska ges rätt förutsättningar till en god psykisk hälsa. De arbetsvillkor skolkuratorerna arbetar utifrån belyses, och likaså vilka utmaningar och dilemman kuratorerna kan ställas inför i det dagliga arbetet. I vår studie uppmärksammas även vilka resurser kuratorerna har att tillgå för att kunna utföra sitt arbete, samt hur genomförandet av arbetsuppgifter kan skilja sig åt mellan olika skolor. Det resultat och den analys som presenteras i uppsatsens senare del grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer inom den svenska kommunala grundskolan. Det som väckte vårt intresse och föranledde vårt val av ämne var den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga i det svenska samhället. Den bild av skolkuratorernas ansvarsområden och arbetsbelastning som framträder i studien anser vi är något som inte kan förbises, utan bör tas på allvar för att främja såväl kuratorernas möjligheter till ett gott arbete som elevers möjlighet till en god psykisk hälsa. / The purpose of our paper is to pay attention to the experiences of school counselors´ work with mental illness among pupils in elementary school, and what resources they consider necessary for pupils in the Swedish elementary school to be given the right prerequisites for a good mental health. The working conditions of the school counselor on the basis of the illumination, as well as the challenges and dilemmas the school counselor can face in their daily work. In our study, we also note the resources available to the school counselor in order to carry out their work, and how the implementation of tasks can differ between schools. The result and analysis presented in the later part of the essay is based on six semistructured interviews with school counselors in the Swedish municipal elementary school.

The purpose of this essay was to examine how mental illness among children and adolescents is conveyed in a few of the Swedish daily and evening newspapers in an attempt to create an understanding of the depiction. This was examined by analyzing 14 articles in three Swedish daily and evening newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet during the period 2015–2019. To answer the study's purpose and research question, a qualitative text analysis was used, which was supplemented with the social constructivist perspective and the framing theory. The conclusion of the study showed that these three Swedish daily and evening newspapers tended not to present a holistic perspective on the phenomenon of children and adolescents' mental illness. The depiction was mainly about research and experts that were allowed to speak on the subject, which resulted in the description of children and adolescents' mental illness being primarily from a scientific perspective. The articles did not address the affected children and adolescents to the extent required, which meant that their perspectives were not communicated. Based on the framing theory and social constructivism, this can be interpreted as part of the maintenance of social constructions and norms around mental illness.

No description available.

I spåren av covid-19 har många svenska verksamheter ställt om och vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen mellan människor. Människors situation och livsvillkor har under en kort period förändrats och det är något oklart hur detta påverkar den psykosociala hälsan över längre tid. Socialtjänstens verksamheter har också behövt ställa om i sitt sätt att möta barn och unga för att fortsatt kunna skydda dem från att fara illa. Denna studie har undersökt hur socialsekreterare uppfattar barn och ungas delaktighet i digitala möten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare som har erfarenhet av att arbeta med barn och unga, därefter har en tematisk analys använts på intervjumaterialet. Den teoretiska utgångspunkt som använts innefattar Molins (2004) modell av delaktighetens domäner samt Shiers (2001) modell av ”vägen till ökad delaktighet”. Resultatet visar att socialsekreterare har övervägande positiva erfarenheter av digitala möten med barn och unga. Digitala möten är främst ett komplement till det fysiska mötet och möjliggör ökad delaktighet genom att barn och unga får fler alternativ att uttrycka åsikter genom att det bidrar till ökad tillgänglighet och känsla av trygghet. Barn och ungas delaktighet kan förstärkas genom att verksamheter skapar rutiner och ökar kompetensen hos medarbetare gällande digital teknik och digitala möten. / In the wake of the covid-19, many Swedish businesses have changed and taken measures to reduce the spread of infection between people. People's situation and living conditions have changed over a short period of time and it is somewhat unclear how this affects psychosocial health over a longer period of time. The activities of the social services have also had to change in their way of meeting children and young people in order to continue to be able to protect them from getting hurt. This study has examined how social workers perceive the participation of children and young people in digital meetings. The study was conducted on the basis of a qualitative approach through semi-structured interviews with seven social secretaries who have experience of working with children and young people, after which a thematic analysis was used on the interview material. The theoretical references used include Molin's (2004) model of the domains of participation and Shiers' (2001) model of "the path to increased participation". The results show that social workers have predominantly positive experiences of digital meetings with children and young people. Digital meetings are primarily a complement to the physical meeting and enable increased participation by giving children and young people more options to express opinions by contributing to increased accessibility and a sense of security. The participation of children and young people can be strengthened by activities creating routines and increasing the competence of employees regarding digital technology and digital meetings.