The aim of this study is to contribute to an understanding of the need for collaboration in creating education plans and school placements for children and youth placed in out-of-home care. By interviewing nine representatives from social services, the municipal education department and primary and secondary schools, this study addresses tensions that arise in school planning in the critical phases for this target group: prior to placement in out-of-home-care and upon return home.Previous studies have found that children and youth placed in out-of-home care receive insufficient support for their education, and that collaboration functions better when the collaboration is well-anchored in organizational management, but worse, at an operational level, when there is less understanding of the collaborating partners’ competences and guidelines. This study has used the theory of institutional logics as a framework to highlight the material practices (routines and role descriptions) and symbolic constructions (intentions and values) that constitute each institution’s motive for organizational collaboration in providing schooling for children and youth in out-of-home-care. Through qualitative semi-structured interviews inspired by narrative method, it has emerged that social services are driven by an urgent logic, the education department by a judicial logic and the schools by both a pragmatic and a holistic logic. By creating procedures based on the interviewees' statements regarding prioritized tasks, the framework of institutional logics has clarified the tensions that arise when contrasting logics compete in the critical phases of child and youth placement. These tensions consist of a dichotomy between care and education, neither party seeing the entirety of the needs of the clients/students and shortcomings in communication. This study has also highlighted the presence of institutional voids in the collaboration process. There are elements in collaboration that the parties cannot influence, such as laws and guidelines on confidentiality, approaches to guardians of children and youth in placement as well as difficulties in collaborating with other municipalities as each one has different routines and expectations. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan kring planering av skolgång och skolbyte för placerade barn och unga. Genom intervjuer med nio representanter från socialtjänst, utbildningsförvaltning och skola har denna studie kunnat presentera de spänningar som uppstår i planerandet av skolgång i de särskilt kritiska faserna inför en placering och när placerade flyttar hem igen.  Tidigare studier har funnit att placerade barn och unga inte får de förutsättningar de behöver för att klara skolan och att samverkan fungerar bättre när det är väl förankrat i ledningen men sämre på verksamhetsnivå där det finns mindre kunskap om samverkansparternas befogenheter och riktlinjer. Studien har använt teorin om institutionella logiker som teoretiskt ramverk för att synliggöra de materiella praxis (rutiner och rollbeskrivningar) och symboliska konstruktioner (intentioner och ingångsvärden) som utgör var samverkansparts rationalitet och motiv till samverkan inom det organisatoriska fält som är planering av skolgång för placerade barn och unga. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ metod och tematisk analys har det framkommit att socialtjänsten drivs av en akut logik, utbildningsförvaltningen av en rättslig logik och skolan av både en pragmatisk och en holistisk logik. Genom att skapa gångordningar utifrån intervjupersonernas utsagor om prioriterade arbetsuppgifter i samverkan har logikerna kunnat synliggöra de spänningar som uppstår när logikerna möts i de kritiska faserna. Dessa spänningarna består av en dikotomi mellan behandling och utbildning, att ingen av parterna ser helheten i placerades ärenden och att det brister när det kommer till överlämning av information till varandra. Genom det teoretiska begreppet institutionella vakuum har studien synliggjort att det finns element inom samverkan som parterna inte kan påverka. Det gäller till exempel frågor om lagar och riktlinjer kring sekretess, förhållningssätt till vårdnadshavare samt svårigheten att samverka med externa kommuner när alla kommuner har olika rutiner och förväntningar.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

Min studie handlar om hur personal på HVB–hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i sin behandling under placeringstiden. Syftet med studien var att fånga upp personalens upplevelser och perspektiv av hur man arbetar med motivation och delaktighet för de placerade barnen. Till min studie har jag genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB–hem som jag därefter bearbetade med metoden tematisk analys. Till min analys har jag använt mig av teorierna empowerment och självbestämmande teorin. Resultatet visar att personal har olika tolkningar gällande arbetet med motivation och delaktighet och att man kopplar detta till olika praktiska moment som att påverka sin vardag genom husmöte och i sitt veckoschema. Vidare visar resultatet att motivation och delaktighet hör ihop och att båda behövs för att ungdomarna ska kunna göra en förändring och att behandlarnas verktyg för motivationsarbetet är belöningssystem. Resultatet visar att det finns flera hinder i arbetet som till exempel ifall ungdomen är SoL eller LVU- placerad och att personalen upplever sig begränsade utifrån de lagar som HVB–hemmen styrs utav. Ett annat hinder i arbetet som framkommer i resultatet är att ungdomar riskerar att utveckla fler riskbeteenden när de placeras tillsammans med andra ungdomar på HVB–hem. Gemensamt för alla informanter är att alla har utbildning och kompetens för arbetet men att personalen behöver fortsatt vägledning kring arbetet med öka barnens motivation och delaktighet i sin behandling. / My study is about how staff at out of care homes work with motivation to increase children and young people´s participation in their treatment during the placement period. The aim of study was to capture the staff´s experiences and perspectives of how to work with motivation and participation for the placed children. For my study, I have conducted six semi-structured interviews with staff who work at out of care homes whick I then processed using the thematic analysis method. For my analysis, I have used the theories of empowerment and self-determination theory. The results show that staff have different interpretations of the work with motivation and participation and that this is linked to different practical ascpects in order to influence their everyday life through house meetings and in their weekly schedule. Furthermore, the results show that motivation an participation are associated and that bot hare needed for the young people to be able to make a change. The motivational tools for the staff is a reward system. The results show that there are several obstacles in the work, such as if the young person is SoL or LVU – placed and that the staff feel limited based on the laws that the out of care homes are obligated by. Another obstacle in the work that the results show is that young people are at risk of developing more risky behaviors when they are placed togheter with other young people. Common to all informants is that they all are educated and have competence for the work, but that the staff needs guidance reagarding the work for increasing the children´s motivation and participation in their treatment.

Social policy challenges in terms of structural social changes, consisting of economic, political and social conditions, shed light on integration policy difficulties in the Swedish welfare state. The aim and purpose of this qualitative study was to analyze, based on organizational isomorphism, how representatives from a selected football organization in Sweden understand football as an integrative tool and how they work with integration of children and adolescents through their certified academy. Also, in which ways the organization obtains legitimacy for their integrational work.  The results and analysis of the study shows that inclusion and exclusion through football academies is a complex and comprehensive task. It is presented mainly through the understanding of football as a logic, where football is presented as a promoter of integration and as a force for good, even though the main focus of the organization and thereby academy is to produce successful football players.

The aim of this study was to explore perceptions of social workers in the prevention of juvenile crime. The theoretical framework guiding the study consisted of resilience, risk and prevention factors as well as preventions levels of preventive social work. These concepts were applied to analyze the empirical data. Qualitative group interviews were conducted with social workers from three different counties. Results showed that preventative social work is both complex and challenging. Futhermore it requires collaborations between various actors from different sectors of society. Identifying children at risk as well as the establishment of early contact by social services is imperative for the interventions to work effectively. The allocation of social service resources as well as earlier onset of criminality among minors prove to be future challenges in the field. Social workers preventative work was done primarily on an “indicated and selected level”. Risk and prevention factors identified in the study were found primarily in the local community, within the family as well as the interrelationship among peer groups. / Studien syftade till att undersöka fältassistenters erfarenheter av att arbeta förebyggande med barn och unga upp till 18 år som riskerar att hamna i kriminalitet. Studiens teoretiska ram bestod av resiliens, risk- och skyddsfaktorer samt de olika preventionsnivåer för socialt förebyggande arbete, dessa begrepp tillämpades för att analysera det empiriska materialet. Tre kvalitativa gruppintervjuer genomfördes med fältassistenter från tre olika kommuner. Resultatet visade att det förebyggande arbetet är komplext och utmanande, bedrivs i nära samverkan med aktörer från olika delar av samhället. Identifiering av barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet likväl som etablering av kontakt i ett tidigt skede framkom som en förutsättning för att insatserna ska fungera förebyggande. Politiska beslut gällande resursfördelning för fältverksamhet och att allt yngre barn debuterar i kriminalitet är framtida utmaningar.Respondenterna beskrev att deras förebyggande arbete framförallt sker på indikerad och selektiv nivå. Dem risk- och skyddsfaktorer de identifierar i sitt arbete visade sig framförallt ligga på närsamhället, inom familjen och kamratgrupper.

Sverige står inför en reform inom det straffrättsliga påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Regeringen har meddelat att sluten ungdomsvård som påföljd ska tas bort ur det svenska påföljdssystemet och ersättas med ungdomsfängelser med Kriminalvården som verkställande myndighet. Syftet med studien var att, utifrån ett barnperspektiv, studera de motiveringar som återfinns i regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård respektive ungdomsfängelser i Sverige. Studien är en dokumentstudie där riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Materialet som analyserats består av regeringsdokument från Statens offentliga utredningar samt propositioner, som behandlar införandet av sluten ungdomsvård respektive förslag på införandet av ungdomsfängelse. Två teoretiska binära begrepp "det farliga barnet" och "barn i fara" med hemvist i Donzelots (1979) teori, samt barnkonventionen och nyliberalism utgör teoretiska ramverk i denna uppsats. Studien identifierar sex huvudsakliga teman bestående av motiveringar för införandet av ungdomsfängelser. Dessa sex teman utgör också utgångspunkten för analys av regeringsdokumenten som föranlett sluten ungdomsvård. De teman som identifierats är följande: Samhällsskydd, särskiljande mellan vård och straff, flexibilitet kring åldersstruktur, tillräckligt ingripande reaktioner, SiS förutsättningar samt Kriminalvårdens förutsättningar. Denna uppsats illustrerar hur perspektivet “barn i fara” i högre grad genomsyrar de regeringsdokument som föranlett sluten ungdomsvård medan “det farliga barnet” framträder mer i motiveringarna för införandet av ungdomsfängelser. Utvecklingen kan förstås i relation till nyliberalism genom det ökade fokuset på barns individuella ansvar för sina handlingar. Barnkonventionen får en omfattande plats i regeringsdokumentet med förslag om att införa ungdomsfängelser till skillnad från de regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård där barnkonventionen får mer begränsad plats. Baserat på utredningsförslaget om ungdomsfängelser visar vår studie på områden där barnkonventionen inte kommer att kunna efterlevas.

In October 2010 started the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! The project was conducted under Utveckling Barn & Unga, which is collaboration between the Musik i Syd and the city of Kristi- anstad, in order to strengthen the children ́s and adolescents culture in the region. Slättängsskolan in Kristianstad was chosen as a pilot school and all students in grades 6 and 7 have participated in the project. The project ended with two concerts, one at the school and one at the Kristianstad Concert Hall.This thesis presents a contextualized evaluation of the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! anchored in three contexts:• Theory• Politics• MethodologyThese theoretical approaches include theories that are relevant to the evaluation of the project, Vi slår på trummor inte på varann! The pedagogical theories are related to learning processes regarding Art Education. Curriculum goals and values are also the basis for the evaluation. Methodologically I have used the method triangulation, a combination of methods, to evaluate the project in order to get a ”toolbox” of theoretical approaches for my future work as a cultural producer for children and young people.The results of the evaluation indicate that the majority of the students experienced the project as something good and something that they want to continue. Most positive were the students in 6:th grade. The students who thought it felt good to play drums were also more positive about the project as a whole. The most favorable of the project, according to the students, was the concerts. Concerts and media attention have revised the image of the school. Through the project, the school thus had something positive to gather around, which was one of the goals of the project. Based on evaluation results, I finally examined if the project, Vi slår på trummor inte på varann! can be regarded as a sign of a shift of paradigm in the perception of culture for children and young people in Sweden today.

Psykisk ohälsa är ett snabbt växande samhällsproblem som sjunker lägre ned i åldrarna. Detta ställer högre krav på att hitta nya metoder för att hjälpa och nå fram till barnen. Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala tjänstehundar kan påverka arbetet för yrkesverksamma inom socialt arbete i kampen mot psykisk ohälsa bland barn och unga. Data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av Bowlbys anknytningsteori, Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang samt Maslows behovstrappa. Vidare användes en tematisk analys för att med hjälp av teman och koder hitta samband och mönster i de olika intervjuerna. Resultatet visade på att hundar hade stor påverkan på arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. Dels möjliggör hunden att barnet vågar delta i samtal vilket ibland är en förutsättning för att behandling ska kunna ges, dels för att locka ut barn och unga som varit instängda eller isolerade på annat sätt under längre tid. Det visade sig även vara en effektiv metod för att ta sig an svåra samtal och underlätta fokusförskjutning. Studien visade att hundar öppnade fönster för att bilda en allians med barn och unga samt stärka barnperspektivet. Detta är en liten studie som trots det ger en indikation på att hundar öppnar upp stora möjligheter för personer i behandlande professioner att bekämpa psykisk ohälsa.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att höra om barn och unga som begår, misstänks eller faller offer för kriminalitet. Det sociala arbetet står inför utmaningar i det förebyggande arbetet till följd av utvecklingen av barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. De senaste åren har det sociala och förebyggande arbetet i civilsamhället lyfts fram allt mer. Dock saknas kunskap om hur civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet ser ut och vilka förutsättningarna är för att kunna förebygga kriminalitet bland barn och unga. Denna scoping review syftar till att undersöka hur delar av civilsamhället arbetar förebyggande med barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. Genom en litteraturgranskning fokuserar studien på att kartlägga delar av civilsamhällets förebyggande insatser samt hur dessa tar hänsyn till risk- och skyddsfaktorer för barn och unga i riskzonen. Resultatet visar att delar av civilsamhället erbjuder flera insatser som kan fungera förebyggande när rätt förutsättningar ges. Det visar även på att viss hänsyn tas till olika risk- och skyddsfaktorer i insatserna som erbjuds. / In recent years, it has become increasingly common to hear about children and young people who commit, are suspected of or fall victim to crime. Social work faces challenges in preventive work as a result of the development of youth at-risk for delinquency. In recent years, the social and preventive work in civil society has been highlighted more and more. However, there is a lack of knowledge about what the role of civil society in preventive work looks like and what the conditions are for being able to prevent crime among youth. This scoping review aims to investigate how parts of civil society work preventively with youth at-risk. Through a literature review, the study focuses on mapping parts of civil society's preventive efforts and how these take into account risk and protective factors for youth at-risk. The results show that parts of civil society offer several interventions that can function preventively when the right conditions are given. It also shows that some consideration is given to various risk and protection factors in the interventions offered.

Sweden is often seen as a welfare state where children can grow up in safe circumstances. However, social support for children who are at risk of social exclusion has been shown to be lacking. Animal-assisted therapy (AAT) is an alternative intervention within the field of social work, though it is still in its infancy. Existing research evidence suggests that AAT can generate positive results, especially for individuals who have low engagement in other types of treatment. This study examines how AAT is used within the field of social work with children and young people. Seven professionals who employ AAT in their work with children and young people were interviewed. The interviews were interpreted through Antonovsky’s theory Sense of Coherence (SOC). Results show that the animal is seen to increase motivation for the child to partake in the treatment. The therapeutic alliance that is created through the presence of the animal can be helpful in increasing the child’s SOC and the surrounding environment can also play a significant part.