De senaste åren har det blivit allt vanligare att höra om barn och unga som begår, misstänks eller faller offer för kriminalitet. Det sociala arbetet står inför utmaningar i det förebyggande arbetet till följd av utvecklingen av barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. De senaste åren har det sociala och förebyggande arbetet i civilsamhället lyfts fram allt mer. Dock saknas kunskap om hur civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet ser ut och vilka förutsättningarna är för att kunna förebygga kriminalitet bland barn och unga. Denna scoping review syftar till att undersöka hur delar av civilsamhället arbetar förebyggande med barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. Genom en litteraturgranskning fokuserar studien på att kartlägga delar av civilsamhällets förebyggande insatser samt hur dessa tar hänsyn till risk- och skyddsfaktorer för barn och unga i riskzonen. Resultatet visar att delar av civilsamhället erbjuder flera insatser som kan fungera förebyggande när rätt förutsättningar ges. Det visar även på att viss hänsyn tas till olika risk- och skyddsfaktorer i insatserna som erbjuds. / In recent years, it has become increasingly common to hear about children and young people who commit, are suspected of or fall victim to crime. Social work faces challenges in preventive work as a result of the development of youth at-risk for delinquency. In recent years, the social and preventive work in civil society has been highlighted more and more. However, there is a lack of knowledge about what the role of civil society in preventive work looks like and what the conditions are for being able to prevent crime among youth. This scoping review aims to investigate how parts of civil society work preventively with youth at-risk. Through a literature review, the study focuses on mapping parts of civil society's preventive efforts and how these take into account risk and protective factors for youth at-risk. The results show that parts of civil society offer several interventions that can function preventively when the right conditions are given. It also shows that some consideration is given to various risk and protection factors in the interventions offered.

Sweden is often seen as a welfare state where children can grow up in safe circumstances. However, social support for children who are at risk of social exclusion has been shown to be lacking. Animal-assisted therapy (AAT) is an alternative intervention within the field of social work, though it is still in its infancy. Existing research evidence suggests that AAT can generate positive results, especially for individuals who have low engagement in other types of treatment. This study examines how AAT is used within the field of social work with children and young people. Seven professionals who employ AAT in their work with children and young people were interviewed. The interviews were interpreted through Antonovsky’s theory Sense of Coherence (SOC). Results show that the animal is seen to increase motivation for the child to partake in the treatment. The therapeutic alliance that is created through the presence of the animal can be helpful in increasing the child’s SOC and the surrounding environment can also play a significant part.

Bland barn och unga är det endast två av tio som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, skillnader i fysisk aktivitet utgörs främst av socioekonomisk status. Barn och unga med låg socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva och är likaså underrepresenterade i idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och skildras vara tillgänglig för alla som vill delta. Kostnader för idrottsdeltagande har däremot ökat senaste åren och beskrivs vara en av faktorerna till att barn och ungas deltagande skiljer sig åt. Gemenskap och tillhörighet i föreningsidrotten skapar Känsla av sammanhang (KASAM). Med denna bakgrund syftade studien till att undersöka företrädare för barn- och ungdomsidrotts upplevelser av föreningens arbete för jämlik inkludering utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Studien har använt en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes utifrån ett målstyrturval med kriterierna att ha en styrelseposition inom en idrottsförening i Västmanland. Insamlad data transkriberades och därefter analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som i studiens resultat mynnade ut i två kategorier; Möjliggöra ett jämlikt deltagande och Idrottsföreningars strukturella förutsättningar. Resultatet synliggjorde idrottsföreningars aktiva arbete med att möjliggöra ett varaktigt deltagande för både befintliga och nya medlemmar. Samt hur föreningars arbete förhåller sig till riktlinjer för beviljat bidrag för verksamheten och betydelsefulla resurser för ett utvecklat arbete med jämlikhet. Arbetet med att möjliggöra deltagande utifrån ett socioekonomiskt perspektiv varierar bland föreningarna, däremot tydliggörs svårigheter med att nå ut till de socioekonomiskt svaga grupperna. Föreningarna försöker möta medlemmarnas förutsättningar och hitta alternativa lösningar för att möjliggöra medlemskap. / Among children and adolescents, only two out of ten achieve the recommendations for physical activity, differences in physical activity are mainly related to socioeconomic status. Children and adolescents of low socioeconomic status are less physically active and are also underrepresented in sports associations. The sports movement is the largest social movement in Sweden and is described as available to everyone who want to participate. However, the cost of sports participation has increased in recent years and described as one of the factors why children and adolescents’ participation differs. Fellowship and solidarity in sports associations create Sense of coherence (SOC). With this background, the study aimed to investigate the experiences of representatives of children's and adolescents' sports with regard to the association's work for equal inclusion from a socio-economic perspective. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews. The informants were selected based on a purposive sampling with the criteria of having a board position in a sports association in Västmanland. Collected data was transcribed and then analyzed using a manifest qualitative content analysis which contributed to the study´s results with two categories; Enabling equal participation and structural conditions of sports associations. The results show the active work of sports associations to enable lasting participation for both existing and new members. As well as how associations' work relates to guidelines for approved grants for activities and significant resources for developing work with equality.  The work to enable participation from a socioeconomic perspective varies among the sports associations, although it clarified that it is difficult to reach out to the socioeconomically weak groups. The associations try to meet the conditions of their members and find alternative solutions to enable membership.

For many years, it has been reported that the turnover rate among staff in the child and youth services units of social services has been very high. Increased documentation requirements and an imbalance between time and resources create stress and anxiety, which has resulted in many social workers taking sick leave or choosing to resign from their positions. The persistence of these issues within the organization is confirmed by requests from professionals in southern Sweden, indicating that this topic requires further study. By understanding and identifying the positive and negative factors affecting staff turnover in child and youth services units, the current study aims to provide insights that can guide development and contribute to a more attractive work environment. The study was conducted using a qualitative research method, and nine semi-structured interviews with social workers from four municipalities in southern Sweden provided the empirical material upon which the results are based. Three main themes were identified and analyzed using Herzberg's two-factor theory and Hochschild's emotion theory. The results indicate that organizational factors, such as reorganizations, often lead to an imbalance between demands and resources, which can lead to social workers choosing to leave their position. Interpersonal interactions are another significant factor affecting social workers' job-related well-being. This includes both the motivation they derive from interacting with clients and the collegial support needed to perform an emotionally demanding job. The individual emotional labor performed by social workers is essential for maintaining a desired distance between work and personal life. It is obvious that these individuals have chosen to dedicate their professional lives to supporting and helping other people. However, the study's findings show that professional experience, mental resilience, and collegial support are necessary to prevent the cost from becoming too high. / Under många år har det rapporterats om att personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter varit mycket hög. Ökade dokumentationskrav samt obalans mellan tid och resurser skapar stress och oro, vilket i sin tur resulterat i att många socialsekreterare blivit sjukskrivna eller valt att avsluta sin tjänst. Att problematiken inom organisationen kvarstår bekräftas genom det önskemål som inkommit från verksamhetsfältet i södra Sverige om att ämnet bör studeras ytterligare. Genom att skapa förståelse för-och identifiera vilka positiva och negativa faktorer som påverkar personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, syftar den aktuella studien till att bidra med insikter som kan vägleda utvecklingen och bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod, och nio stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra kommuner i södra Sverige har gett det empiriska material som resultatet bygger på. Tre huvudteman har identifierats och analyserats med grund i Herzbergs tvåfaktorsteori och Hochschilds emotionsteori. Resultatet visar på att organisatoriska faktorer som omorganiseringar ofta leder till obalans mellan krav och resurser, vilket i förlängningen kan få socialsekreterarna att avsluta sin tjänst. De mellanmänskliga mötena har visat sig ha stor betydelse för socialsekreterarnas yrkesrelaterade välbefinnande. Det handlar både om den drivkraft som de finner i mötet med klienter men även det betydande kollegiala stöd som krävs för att utföra ett emotionellt krävande yrke. Att socialsekreterarna dessutom utför ett individuellt emotionellt arbete är av stor vikt för att hålla önskvärd distans mellan arbete och privatliv. Det är tydligt att det här är människor som har valt att viga sina yrkesliv åt att stötta och hjälpa andra, dock visar studiens resultat att det krävs yrkeserfarenhet, mental styrka och kollegialt stöd för att  priset inte ska bli för högt.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet. / Introduction: The development of mental illness among children and adolescents is a serious public health problem today. Evidence shows that spiritual health is important for mental health and well-being. Snacka om livet (SOL) is a project designed to promote the existential health of children and adolescents. Continued work on the project depends on creating the conditions for the area’s implementation and on policymakers prioritizing the area. Purpose: To investigate the experience of existential health within Skåne's municipal and regional cross-sectoral public health work in the promotion of children and young people's mental health. Methods: The study had a qualitative approach with ten participants with senior positions within the municipality and region. The informants were selected based on a strategic selection. The interviews were conducted with a semi-structured method and with thorough ethical considerations. The empirics were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results showed that the area is new, important and of current interest in relation to mental illness among children and adolescents. The concept was to some extent perceived as complex and taboo but was also described as having great benefits for individuals and society. Spiritual health was perceived to strengthen and equip children and adolescents. A prerequisite for the area’s implementation was meant, among other things, to include the concept in public health work. Conclusion: The study has been able to contribute additional evidence and knowledge to this relatively new and unexplored area. Spiritual health is a resource in both prevention and promotion of public health work. The study has identified that health literacy can be an important tool for the area's integration into public health. The concept needs to be clarified, made aware and given space in the public health perspective.

Background: In Sweden, health outcomes for children placed in care have been disappointing. ‘Placed in care’ refers to social out of home care (OHC). Hälsofam is a medical home model for healthcare of children in OHC currently delivered in Uppsala. Aim: To explore how social workers perceive and experience the Hälsofam model. Methodology: A qualitative explorative study with ten semi-structured individual telephone interviews. The criteria for inclusion in the study sample were employees within the social service, working in a specialised case unit and having experience of referring children and/or adolescents to Hälsofam. Results: Working with Hälsofam has offered social workers a way into the health care sector, which is something that previously has been limited. The Hälsofam model has offered the social workers an active collaborative working situation, where focus has been given to organised work across the ‘silos’ of care services for these children. However, the findings raised the question of whether or not all children and adolescents have the same possibility to receive care from Hälsofam. Conclusion: The Hälsofam model appears to have had a positive impact on the interrelations between the social service and the health care sector. Social workers perceive it to facilitate necessary support for children and adolescents in OHC. Yet, findings show that personal views of the social worker and the societal situation in which they operate create limitations for providing care for every child and adolescent. / Bakgrund: I Sverige har hälsoutfallen för barn och ungdomar inom socialtjänstens placeringar utanför det egna hemmet varit bristande. Hälsofam är en organisatorisk modell inom hälso- och sjukvård för barn i placeringar utanför det egna hemmet i Uppsala. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur anställda inom Socialtjänsten har upplevt och erfarit Hälsofam-modellen. Metod: En kvalitativ explorativ studie med tio semi-strukturerade individuella telefonintervjuer användes. Kriterier för inkludering i studieurvalet var att personen skulle vara anställd inom Socialtjänsten, arbeta med denna typ av fall samt ha erfarenhet av att remittera barn och unga till Hälsofam. Resultat: Arbetet med Hälsofam har erbjudit anställa inom socialtjänsten en väg in till hälso- och sjukvården, vilket tidigare upplevts begränsat. Hälsofam har erbjudit anställda inom socialtjänsten ett aktivt samarbete, där fokus har lagts på organiserat interprofessionellt arbete. Frågan har också rests, huruvida alla barn och ungdomar har samma möjlighet till vård inom Hälsofam. Slutsats: Hälsofam-modellen har haft en positiv inverkan på det inbördes förhållandet mellan Socialtjänst och hälso- och sjukvårdssektorn. Anställda inom socialtjänsten upplever även att arbetet med att stödja de barn och unga som får vård utanför hemmet, har blivit lättare i och med Hälsofam. Resultatet visar dock att det personliga perspektivet hos den anställda samt den samhälleliga situationen där de arbetar, skapar begräsningar för att erbjuda vård till alla barn och unga.

The purpose of this study is to investigate the guidelines, methods and strategies of social workers supporting children and young people who live with honour-related problems – in order to deepen the knowledge of tensions between the guidelines of social work and its practices. The result of the study has emerged from qualitative interviews with six social workers working with children and young people and three local authority documents containing guidelines and routines. The social workers were asked questions about their experiences of guidelines and routines and their current work situation. To analyse and understand the results a thematic method was used along with theories on discretion. The result shows that social workers use different assessment manuals in order to assess that a child/young person is exposed to honour-related problems, but their experience is that the manuals are not complete and adapted to children and young people who live with honour-related problems. Therefore, many social workers have a discretion, where they can take available methods and adapt them to the honour-related cases. The social workers have several different voluntary and family-oriented interventions to offer, but in honour-related cases the interventions are not optimal. The social workers experience difficulties with working with the families of children and young people with honour-related problems because they are not receptive to change, which was the first tension that could be identified. The overall experience of the interviewed social workers regarding honour-related cases shows that their work is complex in relation to laws, guidelines and methods. Thereby another tension was discovered in the result and analysis between forced interventions relating to the laws and guidelines and principles of the child's best interests. The social worker experiences are that it is difficult to motivate forced interventions as it does not always improve the situation of the child.

The aim of this study was to examine how social services work with home-based solution which aim to replace residential care for children and youth. Furthermore, our intention was to see how social services argue for the interventions through policy documents and interviews. The data consisted of policy documents from eleven municipalities and two interviewees with three professionals. The result of the study was processed through a qualitative content analysis and was analysed in relation to previous research, systems theory and institutional theory. The study presented that social services strive to replace placements with other alternatives at home. Interventions, such as home-based solutions and qualified home-based care and family-oriented methods was central in the study. The analysis of the collected material resulted in three approaches to the case “alterative to placements”: home care, efficiency and eclecticism. Furthermore, it showed that home-based solutions develop in order to receive more financial gains. On the other hand, there is also an uncertainty in the way the interventions should be implemented since they are under process. One conclusion is that it is ambiguous whether home-based solutions aim to replace institutional care or if they apply as supplementary intervention for children and youth. Regardless, the municipalities described that they want to develop comprehensive home-based solutions that enable the child to grow up in his or her home environment, if not for the rights of the child and for the parents, for a sustainable social service. / Syftet med fallstudien var att undersöka hur socialtjänsten i Sveriges kommuner argumenterar för öppenvårdsinsatser som ett alternativ till placeringar av barn och unga. Vidare har intentionen varit att undersöka hur socialtjänsten genom måldokument och intervjuer argumenterar för sina insatser. Som datainsamlingsmetod användes elva måldokument följt av två intervjuer med tre informanter. Studiens resultat bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och analyserades i relation till tidigare forskning, systemteori samt institutionell teori. Resultatet utgörs av en fallbeskrivning bestående av tre förhållningssätt till ”alternativ till placering”: vård på hemmaplan, kostnadseffektivisering och eklektism. Studien visade att socialtjänsten har ett flertal insatser att tillgå för att minska placeringar men att insatserna varierar mellan kommunerna. Det framgick att kommuner framförallt vill tillämpa omfattande öppna insatser på hemmaplan för att ersätta placering utanför det egna hemmet. Begrepp som hemmaplanslösningar och kvalificerad vård på hemmaplan återfinns i måldokumenten där kommunerna skriver att de vill utveckla och implementera familjeorienterade metoder. Vidare beskriver kommunerna att utvecklingen av insatser på hemmaplan är kopplade till mindre kostnader för kommunerna. Dessutom framgick det att öppenvårdsinsatser är under en pågående process och att det finns en otydlighet kring hur insatserna ska genomföras. Slutsatsen är att det är tvetydigt om öppenvårdsinsatser används i syfte att ersätta institutionsvård eller om de tillämpas som kompletterande insatser till barn och unga. Oavsett fanns det i det insamlade materialet en beskrivning av att utveckla omfattande öppenvårdsinsatser som möjliggör att barnet kan växa upp i sin hemmiljö, om inte för barnets bästa, för att resurserna ska räcka till.