Bakgrund: Idag uppmuntras pappor att vara närvarande och aktiva under graviditet och förlossning, något som påverkar hela familjen positivt. Delaktighet kan upplevas och uttryckas på olika sätt. Studier har visat att pappor inte varit så delaktiga som de önskat och haft svårt att hitta sin roll. Syfte: Identifiera och beskriva förstagångspappors erfarenheter av delaktighet under normal förlossning och BB-vistelse. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Fjorton intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Fynd: Två huvudteman och sju underteman identifierades. Första huvudtemat var aktivt agerande med undertemana praktisk och verbalt agerande, rollen som ställföreträdare, involveras till handling. Andra huvudtemat var aktiv närvaro med undertemana finnas med, känslomässigt deltagande, deltagande i en livshändelse, bli sedd och bekräftad. Papporna vill vara delaktiga och upplever det positivt att bli involverade av barnmorskan till att delta aktivt. Delaktigheten stärks av att papporna blir sedda och bekräftade av barnmorskorna som blivande och nyblivna pappor. Delaktigheten riskerar att utebli om papporna inte får den information de behöver eller då de inte själva efterfrågar den. Konklusion: Förstagångspappors erfarenheter av delaktighet kan innebära både ett aktivt agerande och en aktiv närvaro.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost. Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost. Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval. Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167). Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre. / Background There are studies suggesting that midwives’ knowledge of nutrition could be insufficient, that midwives perceive having limited knowledge of vegetarian diets, and that they felt unprepared to offer dietary advice to pregnant vegetarians. There are today no studies investigating how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife. Aim To investigate how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife and if they perceive it differently than pregnant women eating a mixed diet. Method A web-based quantitative cross-sectional study using a convenience sample Results Pregnant women eating a vegan diet perceived the midwife had less knowledge of their diet than the women eating a mixed diet did (p<0,001). They also felt less secure talking about their diet with the midwife (p<0,001) and perceived the attitude toward their diet as more negative than the pregnant women eating a mixed diet did (p=0,011). There was no difference between the groups in how they perceived the midwife utilized their own knowledge and experiences regarding diet (p=0,192), the general satisfaction with the encounter with the midwife (p=0,108) and if they perceived their chosen diet influenced how the midwife received them (p=0,167). Conclusion The pregnant women eating a vegan diet and the pregnant women eating a mixed diet perceived the encounter regarding diet with the midwife differently. An increased knowledge about vegan diet among midwives might help pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet as more satisfying.

Barnmorskans främsta uppgift genom tiderna har varit att stå vid den gravida kvinnans sida genom graviditet och förlossning samt att förmedla trygghet i svåra situationer. En av de rutinmässiga åtgärder som barnmorskan utför inom mödrahälsovården är att avlyssna barnets hjärtljud, så kallad auskultation. Varje år drabbas omkring 440 blivande mödrar av att deras barn dör innan barnet lämnat livmodern, så kallad intrauterin fosterdöd, en händelse som även påverkar barnmorskan. Tidigare forskning finns kring hur barnmorskan upplever och bearbetar intrauterin fosterdöd i samband med förlossning men begränsad kunskap finns om hur barnmorskor verksamma inom barnmorskemottagningar bearbetar upplevelsen av intrauterin fosterdöd. Studiens syfte var att belysa barnmorskan upplevelse av att upptäcka intrauterin fosterdöd hos den gravida kvinnan på barnmorskemottagningen. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex barnmorskor med erfarenhet av att möta kvinnor inom mödravården där fosterljud inte gått att auskultera intervjuades. I resultatet framkom fyra kategorier: en föraning, känslor, tankar och handlande, behov av stöd och vikten av ett uppföljande samtal med kvinnan. Slutsatsen av den genomförda studien är att barnmorskorna som intervjuades kände att de genom sin erfarenhet fick en föraning om att något var fel. De ikläder sig sin yrkesroll på ett starkare sätt i den akuta situationen när hjärtljud inte går att avlyssna. Stödet från kollegor och arbetsledning är helt nödvändigt för att barnmorskan skall kunna bearbeta händelsen och utvecklas i sin yrkesroll. Barnmorskorna kände en oro över att ha brustit i sin vård till den gravida kvinnan och kände ett behov av att få ett uppföljande samtal med kvinnan både för sin egen skull men också för att hjälpa kvinnan i sorgeprocessen. En viktig slutsats av studien är att rutiner för hur svåra situationer skall hanteras på barnmorskemottagningen kan bli tydligare och därigenom säkerställa en hållbar arbetssituation för barnmorskan.

Background: Today, most of the sex education takes place in school. Studies shows shortcomings in this education and that students experience shortage of the knowledge wanted regarding this subject. Research has also shown that young people prefer to accomplish sex education with someone who feels comfortable and has good knowledge of the subject. The main subject of midwifery is sexual and reproductive health and rights. However, there is a limited amount of studies conducted regarding midwives involvement in sex education in schools. Purpose: The aim of this study was to highlight the role of the midwife in health-promoting public health work with sex education for adolescents in school. Method: Semi-structured telephone interviews were conducted with four teachers who taught sex education at high school and five midwives with experience of sex education. The collected material was analyzed according to Malterud's systematic text condensation. Result: The result showed that the midwife's health promotion work in school was conducted in a few different ways. Partly through lectures and partly by students visiting the youth health center (ungdomsmottagning). The way in which the work was done was due partly to the school's demand and partly to the availability of the midwife. The average time that the midwife was teaching students were between 30-120 minutes, which were distributed on one and the same occasion. The midwife's role in school was described as being proficient, competent and comfortable talking about sex. The fact that the midwife was unacquainted meant that the students felt comfortable and it was easier to ask questions about sensitive subjects. Conclusion: The conclusion of the study is that there is a need for midwifery skills at school and that, in spite of this, there is no clear and obvious role of the midwife in school education. Clinical applicability: This study can be used to support the midwife's work in sexual education in school. The study can also be used as a basis for establishing cooperation between midwife and school. / Bakgrund: Idag sker den övervägande delen av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och undersökningar visar på brister i denna undervisning samt att elever inte upplever sig få de kunskaper de önskar inom ämnet från skolan. Forskning har också visat att ungdomar föredrar att prata om sex och samlevnad med någon som känner sig bekväm och besitter goda kunskaper i ämnet. Barnmorskans huvudämne är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det finns dock begränsat med studier gjorda på hur barnmorskan involveras i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Syfte: Syftet med den här studien var att belysa barnmorskans roll i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet med sex och samlevnadsundervisning för ungdomar i skolan. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med fyra lärare som undervisade i sex och samlevnad på högstadiet och fem barnmorskor med erfarenhet av sex och samlevnadsundervisning. Det insamlade materialet analyserades enligt Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Resultatet visade att barnmorskans hälsofrämjande arbete i skolan genomfördes på lite olika sätt. Dels genom föreläsningar och dels genom att elever kom på besök till ungdomsmottagningen. Hur arbetet var upplagt berodde dels på skolans efterfrågan och dels på hur tillgången till barnmorskan såg ut. Tiden som barnmorskan lade på att undervisa elever var i genomsnitt mellan 30-120 minuter som låg fördelat på ett och samma tillfälle. Barnmorskan beskrevs som kunnig och hade spetskompetens inom sitt område samt kände sig bekväm att prata om sex och samlevnad. Att barnmorskan var utomstående gjorde att eleverna också kände sig bekväma och hade lättare att ställa frågor angående känsliga ämnen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det finns ett behov av barnmorskans kompetens i skolan men att det inte finns någon tydlig och självklar roll för barnmorskan i skolans sexualundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan användas som stöd för att främja barnmorskans insatser i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Studien kan också användas som underlag vid upprättande av samarbetsformer mellan barnmorska och skola.

Bakgrund: Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) är ett viktigt folkhälsoarbete och barnmorskan har en central roll när det kommer till att nå ungdomarna med kunskap och information. Det förefaller finnas få studier om barnmorskors uppfattningar om vad ungdomar behöver veta mer om när det kommer till deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors uppfattningar om vad ungdomar behöver veta mer om inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Metod: Kvalitativ intervjustudie med åtta semistrukturerade intervjuer med barnmorskor. Datamaterial analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna uppfattade att ungdomarna hade behov av att veta mer om kroppsutveckling. Även mer om sexuellt överförbara infektioner (STI) och preventivmedel samt att killarna behövde veta mer om deras reproduktiva ansvar. Ungdomarna behövde också veta mer om sexuella relationer och rättigheter, innefattande bland annat lagar och homosexualitet. Barnmorskorna ser idag en ökning av sexuella problem bland ungdomarna och barnmorskorna hade en gemensam uppfattning om att det beror på pornografikonsumtion. Slutsats: Barnmorskor har insikt i vad ungdomar behöver veta mer om inom SRHR. Det finns fortfarande brister i undervisning och utbildning till ungdomar inom SRHR och det är angeläget att fokusera och investera i arbeten för att stärka och främja ungdomars SRHR. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie lyfter barnmorskors uppfattningar om vad ungdomar behöver veta mer om inom ämnet SRHR. Studien kan användas i klinisk verksamhet till förbättringsarbeten för olika yrkeskategorier som arbetar med ungdomar gällande SRHR. / Background: The sexual and reproductive health and rights (SRHR) of young people is an important public health work and the midwife has a central role in reaching the young people with knowledge and information. There seem to be few studies on midwives' perceptions about what young people need to know more about when it comes to their sexual and reproductive health and rights. Purpose: The purpose of this study was to describe the views of midwives about what young people need to know more about in the area of sexual and reproductive health and rights. Method: Qualitative interview study with eight semi-structured interviews with midwives. The data material was analyzed with a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The midwives perceived that the young people needed to know more about body development. In addition, more about sexually transmitted infections (STIs) and contraceptives and that the young men needed to know more about their reproductive responsibilities. The youth also needed to know more about sexual relations and rights, including, among other things, laws and homosexuality. The midwives today see an increase in sexual problems among young people and the midwives had a common view that this is due to pornography consumption. Conclusion: Midwives have insight into what young people need to know more about in SRHR. There are still shortcomings in education for young people within SRHR, and it is important to focus and invest in work to strengthen and promote young people's SRHR. Clinical application: This study highlights the views of midwives on what young people need to know more about in the subject of SRHR. The study can be used in clinical activities for improvement work for various occupational categories that work with young people regarding SRHR.