Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.

Våldtäkt förklaras vara ett stort samhällsproblem som ökar i Sverige. Definitionen av ett sexualbrott är att genom misshandel eller tvång utföra en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Det är all hälso- och sjukvårdpersonals skyldighet att veta var, när och hur patienten kan få bästa möjliga hjälp och stöd. Trots detta får många kvinnor ännu inte tillräckligt med medicinsk behandling och stöd efter en våldtäkt. Synen på våldtäkt har genom tiden förändrats. Förr var kvinnans nej till samlag något som inte alltid respekterades, men efter årtionden av diskussioner kring ämnet, har kvinnojourer uppstått och lagändringar om sexualbrott har skett. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse efter en våldtäkt, för att sedan diskutera sjuksköterskans bemötande och agerande i mötet med den utsatta kvinnan. En litteraturstudie med innehållsöversikt av åtta kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts enligt Friberg (2012, s. 100). Resultatet bygger på två teman: Kvinnors upplevelse av sig själva och kvinnors upplevelse av att vilja söka hjälp. Studiens resultat visar att våldtäkt påverkar kvinnors självbild och självkänsla negativt, vilket gör att de i efterhand har svårigheter att stå ut med sin egen kropp. Efter våldtäkten upplevde kvinnorna skamkänslor och skuldbelade oftast sig själva för händelsen. Alla problem medförde att även sexlivet påverkades negativt för många kvinnor. En och annan uttryckte även en önskan att ibland vilja skada eller till och med döda gärningsmannen på grund av ilska.  Något som yttrade sig i kvinnornas vardag var en känsla av oro. Det kunde även förekomma inslag av depression och posttraumatiskt stressyndrom. Många valde att inte anmäla eller söka hjälp efter övergreppet. Detta kunde bero på en rädsla, osäkerhet eller en misstro till samhällets förmåga att ge hjälp. Genom att sjuksköterskan ger information, tar hänsyn till patientens livsvärld, integritet och autonomi kan den utsatta kvinnan uppleva trygghet och en minskad psykisk påfrestning. Sjuksköterskan bör vara medveten om sitt bemötande och agerande, något som kan bidra till ett minskat vårdlidande.

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Hiv innebär idag på många sätt ett helt vanligt liv. Jobb, sex, relationer och att skaffa barn- allt fungerar om du medicinerar din hiv. Då är den inte längre dödlig, utan en kronisk sjukdom. Trots de medicinska framgångarna, som kan leda till en hävd informationsplikt, vilken bidrar till att hiv idag innebär ett “normal” liv, når kunskapen inte ut i samhället och rädslan för de sexuella kontakterna med en hivdiagnostiserad person lever vidare. Den bristfälliga kunskapen leder till att fördomar och rädsla om hiv fortfarande existerar i samhället. Detta i sin tur påverkar livskvalitén och självbilden hos personer som lever med hiv. Den försämrade livskvalitén och självbilden skapar en begränsning i sexlivet, och kan även leda till social isolering och depression. Genom att ur en professionell synvinkel undersöka hur hiv-diagnosen påverkar hälsa och välbefinnande inom de sexuella situationerna, hos personer som diagnostiserats med hiv, har resultatet visat ett samband mellan bristfällig kunskap och stigmatisering. Den bristfälliga kunskapen bidrar till att diskriminering och fördomar fortfarande existerar kring personer med hiv, vilket skapar en stigmatisering. Rädslan för denna stigmatisering applicerar personer med hiv på sig själva vilket leder till en självstigmatisering. Självstigmatiseringen har visat sig leda till ett begränsat sexliv eftersom rädslan för att bli avvisad eller dåligt bemött på grund av sin hiv är så hög att de väljer att inte utsätta sig för situationer där deras hiv kan bli uppmärksammad. Rädslan av att bli stigmatiserad är många gånger svårare att hantera än att faktiskt bli det. Att leva med en partner skapar förutsättningar för en god livskvalitet samt en bra självbild eftersom personen med hiv i relationen kan dela sin hemlighet och fortfarande känna acceptans samt trygghet, och även ha ett sexliv utan oro för att bli avvisad. / Today one can live an ordinary life with HIV – work, sex, relationships and the ability to have children are all possible if the disease is treated. A medicated HIV is no longer lethal, but a chronic disease. Due to medical successes, those infected are no longer obligated to inform others of their disease, contributing to the possibility of a ‘normal’ life. Even still, society lacks consciousness regarding the medical advances of HIV, and the fear of sexual relations with an HIV-diagnosed person continues. This lack of knowledge, perpetuates the prejudice and fear of HIV. Those diagnosed with the disease are apt to have a low quality of life and self-image. Their deteriorated self-respect creates a limitation in their sex life, and can also leads to social isolation and depression. In this study researching, from a professional point of view, how those diagnosed with HIV are affected in their health and well-being in sexual situations, the result showed a connection between inadequate knowledge and stigmatization. The lack of societal knowledge contributes to discrimination and prejudices of people with HIV, leading to stigmatization. People with HIV apply these judgments on themselves, which leads to self-stigma. Self-stigmatization leads to a limited sex life, because the fear of being rejected or ill-treated is so high that they choose not to expose themselves in sexual situations. The fear of being stigmatized is often harder to deal with than the reality of being stigmatized. Living with a partner can create a condition for a good quality of life and self-image. Relationships make it possible for those with HIV to share their diagnosis with someone and still feel accepted and secure, in addition to enjoying a sex life without the fear of rejection.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka de känslomässiga och relationella upplevelserna av tillfälliga sexuella relationer (TSR) hos kvinnor i vuxenblivande. Studien syftade även till att undersöka upplevelser av förväntningar inom TSR, hur deltagarna förhåller sig till sina upplevelser och vilka faktorer som påverkar den känslomässiga upplevelsen. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som analysverktyg. Resultatet utgjordes av tre övergripande teman; Förväntningar i och kännetecken på TSR, Individens förhållningssätt till och påverkan av förväntningar i TSR samt Primära faktorer som påverkar den känslomässiga upplevelsen. Resultatet visade på att det generellt finns en förväntan om att TSR ska vara en känslolös form av relation. Relationen karaktäriseras av en hög grad av ovisshet och otydlighet såväl som frihet. Olika affektregleringsstrategier genom vilka deltagarna förhöll sig till dessa förväntningar och karaktäristika framkom. Deltagarna beskrev även förhållningssätt som antas förstärkas som resultat av rådande könsnormer, däribland en ambivalens mellan olika förväntningar och att ta ett stort socialt- och känslomässigt ansvar. Slutligen beskrevs överensstämmelse mellan vill och får, medvetenhet kring egna upplevelser, autentiskt relaterande och respekt för gränser vara de primära faktorerna som påverkar deltagarnas känslomässiga upplevelse av TSR. / The aim of this qualitative study was to examine the emotional and relational experiences of casual sex relationships (CSR) among women in emerging adulthood. Furthermore, the purpose of this study was to examine expectations within CSR, how the participants cope with their experiences and which factors that affect the emotional experience. Six semi-structured interviews were conducted and analyzed according to Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) as a method. The analysis resulted in three main themes: Expectations in and characteristics of CSR, The individual´s approach to and influence of CSR and The primary factors affecting the emotional experience. The results showed that there generally is an expectation of CSR to be an emotionless kind of relationship. The relationship is characterized by a high degree of uncertainty and ambiguity as well as freedom. Different strategies used by the participants to cope with these expectations and characteristics emerged. The participants also described approaches which are believed to be a result of the prevailing gender norms, such as an ambivalence between different expectations and a tendency to take a large social- and emotional responsibility. Lastly, the primary factors affecting the participant´s emotional experience of CSR were described in terms of a congruence between want and get, awareness of ones own experiences, authentic relating and respect for boundaries.

Tanken med uppsatsen är alltså att belysa kön och ålders betydelse för hur man skildrar och betraktar sexuella relationer. Jag har därför valt att analysera fyra skönlitterära verk, där kvinnan respektive mannen är den äldre parten i relationen, och den skildras ur kvinnan respektive mannens perspektiv. På grund av fokuseringen på könsskillnader är det alltså främst heterosexuella relationer som behandlas, men även överträdelser från detta inom verken är av stor vikt. Jag kommer även analysera hur verken mottagits, vilka diskussioner som kommits att föras om dem inom kritiken. För att rättvisare kunna jämföra verken och mottagandet har jag valt att fokusera på enbart svenska verk och mottagandet i Sverige. Verken är tidsmässigt utspridda över 35 år, då jag även velat undersöka om man kan se någon förändring i attityden till dessa frågor över tid. En av romanerna som kommer att behandlas är Larssons ovan nämnda Autisterna, där det alltså rör sig om en äldre man och en flicka, ur mannens perspektiv. Detta kommer att sättas i relation till en roman som enligt Witt-Brattströms premisser ”ger flickan en röst”: Darling River (2010) av Sara Stridsberg (f.1972). Här får man bland annat följa den 13- till 30-åriga Lo, som frivilligt har sex med ett flertal betydligt äldre män. Vad gäller relationer där kvinnan är äldre kommer jag använda mig av Liknelseboken (2013) av Per-Olov Enquist (f.1934), där den 15 åriga Per-Olov har frivilligt sex med den 51-åriga Ellen, och Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig (2000) av Kerstin Thorvall (1925–2010), där den 40- till 50-åriga Kerstin har samlag med ett flertal villiga män i 20-års åldern. Uppsatsen kommer alltså att behandla sexuella relationer med betydande åldersskillnader i bred bemärkelse, inte enbart vad som vanligtvis skulle diskuteras i samband med pedofili. Detta för att kunna problematisera vad kring vad kön och ålder har för betydelse för uppfattningarna om sexuella relationer: vem som ses som ett barn, vem som uppfattas som ett subjekt, och vad som anses vara sjukligt eller ett övergrepp. I alla verk är det dock minst 20 år mellan parterna, och den yngre parten beskrivs upprepade gånger som ett barn.

Part of creating relationships in a new context includes trying to understand the sexual scripts in a given discourse. Because creating sexual relationships is a part of sexual health it is, therefore, important to explore how sexual relationships are a part of the sex education curriculum for unaccompanied children and young adults. Through a critical discourse analysis the authors conclude that RFSU’s sex education curriculum includes a specific construct of the concept ‘sexual relationship’ that reveals what RFSU sees as the needs of unaccompanied children and young adults. Sexual relationships are constructed in the sex education curriculum in line with four themes: norm criticism, mutuality/consent/respect, sexual rights, and risk-emphasized education. These themes illuminate the needs that are considered when educating unaccompanied children and young adults. Additionally, the study shows that in the sex education curriculum; The creation of relationships in new contexts is not prioritized. This study also highlights how practical information about sexual scripts, may paradoxically, conflict with the anti-discriminatory and inclusive aim of RFSU’s sex education. However, the authors also conclude that the absence of concrete examples about sexual scripts in the curriculum, might prevent participants from gaining useful tools navigating their sexual relationships.

Bakgrund Könsstympning är en flera tusen år gammal tradition som än idag utförs i stora delar av världen. Vid könsstympning skadas eller avlägsnas delar av könsorganet och i vissa fall sys de yttre blygdläpparna ihop. I Sverige är kvinnlig könsstympning en olaglig handling som strider mot mänskliga rättigheter. Syfte Syftet var att undersöka könsstympade kvinnors upplevelse kring sin egen sexualitet. Metod En allmän litteraturöversikt utfördes genom databassökning i CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades via Caldwells kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes genom en tematisk analys baserad på 16 kvalitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat Studien visar att majoriteten av kvinnorna upplever samlagssmärta, nedsatt känsel i underlivet samt avsaknad av sexlust. Vissa av kvinnorna beskriver dock att de kan uppleva njutning samt uppnå orgasm, men att det oftast kräver mer tid och stimulering. Flera av kvinnorna kan även känna njutning vid beröring av andra erogena delar på kroppen. Kvinnorna ser sex ur ett reproduktivt syfte och det anses vara deras plikt att tillfredsställa mannen sexuellt. Det är vanligt att skillnaderna i sexualdrift mellan parterna orsakar problem i relationen. Slutsats Kvinnlig könsstympning orsakar smärta vid samlag och begränsar kvinnans sexualitet. Den nedsatta sexualfunktionen påverkar partnerrelationen negativt och många kvinnor vill undvika sexuellt umgänge. Yttre faktorer påverkar inställningen till sex och upplevelsen av den egna sexualiteten, vilket visas hos kvinnor som migrerat till västländer. / Background Genital mutilation is a thousand-year-old tradition that is still carried out in large parts of the world today. In genital mutilation, parts of the genitals are damaged or removed, and in some cases the labia are sewn together. In Sweden, female genital mutilation is an illegal act that violates human rights. Aim The aim was to investigate the experience of female genital mutilation regarding their ownsexuality.  Method A general literature review was carried out by database search in CINAHL and PubMed. The articles were reviewed using Caldwell's quality framework and the data analysis was performed through a thematic analysis based on 16 qualitative articles that answered the aim of the study. Results The findings clarified that the majority of women experience intercourse pain, reduced sensation in the abdomen and a lack of sexual function. However, some of the women describe that they can experience pleasure and achieve orgasm, but that it usually requires more time and stimulation. Several of the women can also feel pleasure when touching other erogenous parts of the body. The women see sex from a reproductive purpose, and it is considered their duty to satisfy the man sexually. It is common that the differences in sexual drive between the parties to cause problems in the relationship. Conclusion Female genital mutilation causes pain during intercourse and limits the woman's sexuality. The reduced sexual function affects the partner relationship negatively and many women want to avoid sexual intercourse. External factors influence the attitude to sex and the experience of one's own sexuality, which shows in women who have migrated to Western countries.