Die Untersuchung über Diedrich Becker versucht einen Brückenschlag zwischen musikhistorischer und soziokultureller Betrachtung eines sogenannten "Kleinmeisters": Diedrich Becker (1623-1679), der als Komponist von Sonaten- und Suitensammlungen eine gewisse musikhistorische Bedeutung hat, dessen Biographie aber etliche Lücken aufweist, wird daher im sozialen wie auch kulturellen Kontext seiner Zeit dargestellt. Eine eingehende Betrachtung der Lebensstationen wie die Zeit als Mitglied der Celler Hofkapelle, aber auch sein Wirken als Ratsmusikant in Hamburg lassen auf zahlreiche Verbindungen zu anderen Künstlern seiner Zeit schließen. Beckers Wirken als Komponist zeigt sich in Sonaten und Suiten für Streicherensembles sowie in geistlichen Werken; vor allem die Überlieferungsgeschichte weist wiederum auf das dichte Beziehungsgeflecht hin, innerhalb dessen sich Becker bewegte. Im Anhang finden sich das Werkverzeichnis, Dokumente zur Biographie Beckers sowie alle erhaltenen Kompositionen. / The study of Diedrich Becker tries to bridge the gap between music history and socio-cultural consideration of a so-called "small master": Diedrich Becker (1623-1679), the composer of sonatas and suites collections has some music historical significance, but whose biography has many gaps, is therefore shown in both social and cultural context of his time. An in-depth look at the life stages as time as a member of the Celle court orchestra, but also his work as a "Ratsmusikant" in Hamburg to make numerous connections to other artists of his time close. Becker's work as a composer is evident in sonatas and suites for string ensembles, as well as sacred music, especially the tradition history again indicates the dense network of relationships within which Becker moved. The appendix contains the catalogue of works, documents of Becker's biography and all conserved compositions.

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

<p>Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott.</p><p>Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna.</p><p>Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.</p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

This dissertation examines rhetorics of heroism and immortality as they are negotiated through a variety of (new) media contexts. The dissertation demonstrates that media technologies in general, and videogames in particular, serve an existential or “death denying” function, which insulates individuals from the terror of mortality. The dissertation also discusses the hero as a rhetorical trope, and suggests that its relationship with immortality makes it a particularly powerful persuasive device. Chapter one provides a historical overview of the hero figure and its relationship with immortality, particularly within the context of ancient Greece. Chapter two examines the material means by which media technologies serve a death denying function, via “symbolic immortality” (inscription), and the McLuhanian concept of extension. Chapter three examines the prevalence of the hero and villain figures in propaganda, with particular attention paid to the use of visual propaganda in the twentieth and twenty-first centuries. Chapter four situates the videogame as an inherently heroic, death denying medium; videogames can extend the player’s sense of self, provide quantifiable victory criteria, and allow players to participate in “heroic” events. Chapter five examines the soldier-as-hero motif as it appears in two popular genres, the First Person Shooter, and Role-Playing Game. Particular attention is paid to the Call of Duty series and The Elder Scrolls V: Skyrim. Chapter six outlines an “epistemological exercise,” which attempts to empirically test the claims made in the previous chapters via Terror Management Theory, an experimental paradigm which examines the relationship between mortality, self-esteem, and ideology. The conclusion discusses how videogames can contest prevailing views of the heroic, and calls for a departure from contemporary game design practices.

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment. The methodology underlying this approach is qualitative in nature, with interviews and informant-research of four former supporters of white power. Our empirical data shows that young people enter this movement, when feeling alienated, neglected and abused by social institutions. For young people who seeks belonging in life, the belonging is easier to find in an environment of a divergent nature. Especially if the adolescence lacks of safeness and belonging. Furthermore, most of these youths have a deviant behavior, where they replace their primary emotions with secondary in the form of threats and violence to achieve power and control over as many as possible. However what really comes to show, is that those whom recruited, find themselves in an alienation with deviant tendencies. / Vi har studerat unga som rekryterats till vit maktrörelsen. Med hjälp av teoretiska begrepp som Outsider samt Stigma har vi utarbetat studiens syfte. Vi ville huvudsakligen ta reda på vilka faktorer som bidrar till att unga söker sig till vit makt, samt vad vit makt organisationer erbjuder som lockar ungdomar till rekrytering. Vi har även haft för avsikt att söka svar på om det föreligger en önskan om gemenskap bakom ungdomars beslut att gå med i dessa rörelser, och hur gemenskapen väl upprätthålls inom gruppen. För att utöka vår kunskap inom området vit makt, har vi tagit del av en mängd litteratur som behandlar området, samt tidigare forskning som behandlar fenomen som subkultur, gemenskap och rekrytering. Metoden som ligger till grund för denna ansats är av kvalitativ karaktär med samtalsintervjuer och informantundersökning av fyra personer som varit anhängare av vit makt. Vår empiri och datamaterial har resulterat i att unga söker sig till denna rörelse i skeden av livet då de unga befinner sig i ett utanförskap och upplever sig åsidosatta samt kränkta av samhälleliga institutioner. Unga som befinner sig i ett sökande stadium i livet, dras lättare in i en miljö med avvikande karaktär om denne saknar trygghet samt tillhörighet. Vidare har de flesta individer ett avvikande beteende och ersätter sina primära känslor med sekundära i form av hot och våld i syftet att uppnå makt och kontroll över så många som möjligt. Det som verkligen föreligger är att de som söker sig eller blir rekryterade till vit makt befinner sig i ett utanförskap med avvikande tendenser.

This dissertation contains three essays. The first and second essays examine intergenerational mobility in earnings in Brazil using a data set spanning three generations. I use data from PNAD{a nationally representative household survey in Brazil. I build a three-generations data set consisting of 5,125 grandfather-father- son triplets by restricting the sample to households with adult sons. The first essay estimates some relationships between a child's earnings and family background implied by the Becker-Tomes model. I find that the estimates contradict some of its predictions, like the negative relationship between child's earnings and grandparent's earnings when controlling for parent's earnings. I propose a modified version of the Becker-Tomes model and find that the estimates are consistent with its predictions. I find that family background explains 34.9% of the variation in earnings among young males who live with their parents. If it were possible to eliminate the differences in investment in the children's human capital, the variation in earnings would fall by no more than 21.1%. Additionally, if there were no differences in endowments among children, the variation in earnings would fall by no less than 26%. The second essay examines the evolution of the intergenerational elasticity across generations and im- plications of marriage, education and fertility on mobility. I find that the estimate of the intergenerational elasticity in earnings is 0.847. The elasticity of earnings between son-in-law and father-in-law, 0.89, is approximately the same as the elasticity between son and father, 0.9. Additionally, controlling for fathers' percentile in the earnings distribution, each additional sibling decreases the sons' percentile by 1.77 percentiles. The third essay estimates an indicator of the optimal investment in electricity generation in Texas, and the associated efficiency gains. The essay presents a method to estimate the optimal investment in each technology available to generate electricity. The estimation considers the expected entry and exit of generation plants, future fuel prices, different demand elasticities and a potential carbon allowance mar- kets. Considering a carbon allowance price equal to two times the level in Europe, the optimal investment in electricity generation in Texas is zero.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister. Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna. Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den.

This dissertation examines rhetorics of heroism and immortality as they are negotiated through a variety of (new) media contexts. The dissertation demonstrates that media technologies in general, and videogames in particular, serve an existential or “death denying” function, which insulates individuals from the terror of mortality. The dissertation also discusses the hero as a rhetorical trope, and suggests that its relationship with immortality makes it a particularly powerful persuasive device. Chapter one provides a historical overview of the hero figure and its relationship with immortality, particularly within the context of ancient Greece. Chapter two examines the material means by which media technologies serve a death denying function, via “symbolic immortality” (inscription), and the McLuhanian concept of extension. Chapter three examines the prevalence of the hero and villain figures in propaganda, with particular attention paid to the use of visual propaganda in the twentieth and twenty-first centuries. Chapter four situates the videogame as an inherently heroic, death denying medium; videogames can extend the player’s sense of self, provide quantifiable victory criteria, and allow players to participate in “heroic” events. Chapter five examines the soldier-as-hero motif as it appears in two popular genres, the First Person Shooter, and Role-Playing Game. Particular attention is paid to the Call of Duty series and The Elder Scrolls V: Skyrim. Chapter six outlines an “epistemological exercise,” which attempts to empirically test the claims made in the previous chapters via Terror Management Theory, an experimental paradigm which examines the relationship between mortality, self-esteem, and ideology. The conclusion discusses how videogames can contest prevailing views of the heroic, and calls for a departure from contemporary game design practices.