<p>Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.</p>

<p>Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.</p><p>Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång.</p><p>I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.</p>

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal. Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång. I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande. Bemötandet av patienten kan göra att patienten känner sig antingen sedd eller osedd vilket i sin tur speglar patientens upplevelser inom dagkirurgin. Förutsättningen för ett fungerande perioperativt arbetssätt är att det finns en vilja inom organisationen för en sådan modell. Det är viktigt att kunna se patientens livsvärldsperspektiv och att operationssjuksköterskan involveras i uppläggningen av den dagkirurgiska verksamheten.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta. Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet.  Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker.  Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård. Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse. Om patienten upplever en känsla av misstrohet från vårdpersonalen kan svårigheter uppstå i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal vilket kan resultera i att patienten inte får adekvat smärtlindring. Då smärtan är en subjektiv upplevelse kan patienten uppleva svårigheter att förmedla sin smärtsituation vilket ställer krav på sjuksköterskans lyhördhet.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ”på sekunder” och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation. Jag har analyserat ämnet med hjälp av Johan Asplunds teori som utgår från att människan är sällskaplig och hon söker respons för att bekräfta sin identitet som på detta sätt kan få henne att må bra. Detta är medfött behov som driver människan att söka sig efter respons. I min studie analyseras bloggande som ett sätt att få respons som kan få kvinnor i Sverige att må bra. Jag har använt mig utav semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Efter analysen med hjälp av teori samt tidigare forskning, kommer jag fram ett resultat om bloggande i sig kan vara ett sätt att få respons som medför större gemenskap med vår omgivning och må bra. I studien analyseras både de positiva och negativa aspekter inom bloggandet.

No description available.

In this study, five qualitative interviews were conducted, four of those with pupils and one with a teacher, in grade 9. Humans - a gregarious creature written in the context of status and hierarchy, aims to study how these students in grade 9 are grouped and how you look at each other in and between these groups and also in terms of status between and within the group. Using the concepts of identity, adaption, exclusion and the meaning of emotions with the chosen theoretical concepts by Goffman and, Elias and Scotson the purpose of this study has been answered. The results showed that the students were quite flexible between the groups in their class; most of them were part of a small group that consisted of their “close” friends. The groupings were made after interest but also by how long they had known each other and emphasize the importance of “time”. It distinguishes between two types of status, of the group and of the individual. In the group it was shown to be “time” that gave status, for how long they have been a group and for the individual it was to “be yourself”, genuine and real, that showed to be status rewarding.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda på vilka uppfattningar lärare i tidiga grundskolan har av lärarbekräftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lärares möte med elever i skolsituationer. Syfte: Vårt syfte med denna studie var att upptäcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer. Metod: Genom att undersöka någons uppfattningar av ett fenomen så blev en kvalitativ metod med intervjuer av lärare utgångspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lärares uppfattningar. Vår empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet. Resultat: Utifrån vår empiriska undersökning då det gällde att sätta sig in i hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer så kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet. Fenomenet uppfattas utifrån att det finns komplexitet och begräsning i skolsituationer som försvårar lärares möjligheter att bekräfta alla elever. Lärarbekräftelse uppfattas vara ett behov som elever behöver få tillgodosett i sina skolsituationer för att ett lärande ska ske. Lärare bör vara medvetna om att lärarbekräftelse är värdeladdat vilket kan skapa positiva såväl negativa konsekvenser av elevers känslor, självbild, lärande, motivation och beteende. Betydelse för läraryrket: Genom att lärare börjar lyfta blicken mot bekräftelse som en del av ett pedagogiskt möte så öppnas en medvetenhet som gör det lättare för lärare att veta hur de ska agera i mötet med elever. Lärare bör bli medvetna om att deras sätt att agera och förhålla sig till elever är en ständig bekräftelse.  Lärarbekräftelse bör inte enbart uppfattas som en bedömning utan det måste finnas en balans mellan att värdera elevers kompetenser och att visa intresse till att vilja vet hur elever tänker och vad elever gör. Lärarbekräftelse har betydelse för att stärka elevers självbild och elevers förmåga att värdera sina egna kompetenser.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ. Bekräftad blev patienten bland annat genom att sjuksköterskan verkligen var närvarande i mötet samt lyhörd för patientens behov. Sjuksköterskan förväntades kunna ge adekvat och tydlig information för att patienten skulle få förståelse för och känna sig trygg med vården. Hon förväntades också stå för patientens känslomässiga stöd samt visa empati för att skapa förtroende hos patienten. Engagemang från sjuksköterskans sida var en positiv faktor i mötet, medan brist på engagemang skapade en känsla hos patienterna av att vara till besvär. Att sjuksköterskan var personlig i mötet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. För att det skulle kunna bli ett vårdande möte så krävdes att sjuksköterskan tog sig tid. Det visade sig att i många fall upplevde patienterna att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med tid för dem. Därtill var sjuksköterskan i mötet ofta mer uppgiftsorienterad än patientcentrerad.