Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga. Dessa faktorer är trivsel, missnöje, ansvar, självförverkligande, delaktighet och påverkan, kommunikation och feedback. Faktorerna som tagits ur vår teoretiska referensram kommer i sin tur knytas samman med det resultat vi har fått fram i vår studie.Sammanlagt har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med förskolechefer inom Borås och Skövde kommun, samtliga av dessa intervjuer utfördes på chefernas arbetsplats och några via telefon. Våra intervjuer hölls inom en viss struktur, men hade som avsikt att ge respondenterna en frihet då de svarade på våra frågor.Resultatet på vår studie visar att dialog och bekräftelse är två faktorer som är väldigt viktiga i chefers arbete för att motivera sina medarbetare. Dialog och bekräftelse handlar om att se och höra medarbetarna, vilket respondenterna tror skapar motivation och arbetstillfredsställelse.Studien är gjord på svenska.

Bakgrund: I dagens sjukvård är det mer regel än undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försämras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvårdnad till patienter är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, får bekräftelse, känner trygghet, blir stärkta i sin yrkesroll och får ökad självkänsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnås om sjuksköterskorna får tillfälle att delta i grupphandledning, men även handledningens förutsättningar och begreppet handledning som process. Syftet är att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor. Metoden för examensarbetet är en litteraturbaserad studie med analys av studier med kvalitativ ansats. Resultatet beskriver handledning utifrån tre teman, en förändrad självbild, en förändrad relation och en förändrad arbetssituation som sedan presenteras mer ingående med positiva och negativa effekter. I diskussionen sker reflektion över metoden och resultatets teman. Slutsatsen är att handledningen ger fördelar för den som deltar och att förebyggande av psykisk ohälsa är viktigt för att kunna ge god vård till patienter samt att handledning ger möjlighet till ökad arbetsglädje.

I denna uppsats undersöks unga kvinnors förhållningssätt till ideal, utseendepresentation och bekräftelse på Instagram, ett socialt medium för fotodelning. Undersökningen har utförts genom fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 16–24 år som har öppna Instagramprofiler där de regelbundet publicerar bilder eller videor föreställande dem själva. Uppsatsen har en abduktiv ansats, som låter forskningen utvecklas med hjälp av såväl teoretisk ram som analys av empirisk data och där respondenternas meningsskapande är centralt. Analysen bygger således på tematisering av intervjusvar, som stärks av Giddens (1999) teori om identiteten som ett reflexivt projekt, Gills (2007), Bartkys (2003) och Ambjörnssons (2003) teorier om kvinnan och det samhälleliga idealet, samt Swanns (1987) teori om individers självbilder och bekräftelsebehov.    Hur respondenterna i undersökningen väljer att presentera sina utseenden påverkas i flera fall av huruvida de får gilla-markeringar och kommentarer från andra Instagramanvändare, något som de själva ofta väljer att tolka som en slags bekräftelse. I analysen framkommer att Instagram är en plattform som likt resten av samhället genomsyras av den femininitet som har högst status, men att det på Instagram också skapas nya utseendetrender som kan påverka samhällets kvinnoideal. Många unga kvinnor använder sig av disciplineringspraktiker på Instagram för att uppnå det samhälleliga kvinnoidealet, som emellertid för de flesta är ouppnåeligt. Detta leder till att många unga kvinnor mår dåligt över sina egna kroppar och utseenden.

Studien har syftat till att undersöka om det fanns ett samband mellan individers självkänsla och sociala medier i relation till ålder. Studien sökte även besvara om individer sökte bekräftelse genom sociala medier. Dessutom undersöktes om det fanns en korrelation mellan aktivitet och ålder på sociala medier. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Instagram och Facebook. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Självkänsla mättes genom Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Insamlad data hanterades i SPSS och analyserades genom korrelationer och mellangrupps-ANOVA. Det fanns en signifikant skillnad i självkänsla mellan grupperna yngre och äldre. Det påvisades inget signifikant samband mellan självkänsla och aktivitet på sociala medier. Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan ålder och behovet av bekräftelse. En slutsats från denna uppsats är att unga tycks söka bekräftelse via sociala medier men att de inte tycks erhålla någon högre självkänsla genom sin närvaro i sociala medier. / The study aims to investigate whether there was a connection between individuals' self-esteem and social media in relation to age. The study also sought to answer whether individuals sought confirmation through social media. In addition, it was examined whether there was a correlation between activity and age on social media. Social media was defined in connection with this study for Instagram and Facebook. Data was collected through a quantitative survey. Self-esteem was measured by Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Collected data was handled in SPSS and analyzed by correlations and intergroup ANOVA. There was a significant difference in self-esteem between the groups younger and older. There was no significant correlation between self-esteem and activity on social media. There was a significant negative correlation between age and need for confirmation. One conclusion from this study is that young people seem to seek confirmation via social media but that they do not seem to receive any higher self-esteem through their presence in social media.

<p>När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.</p>

<p>Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.</p>

<p>This is a study of how young flutists experience playing their instrument and having music lessons, especially what they think is most enjoyable. 27 flutists between the ages of 8 and 19 years old, from three different municipal schools of music in central Sweden, were interviewed during spring 2000.</p><p>Some of the conclusions are that enjoyment coincides with meaningful when you are in a musical context, and when your progress is confirmed by the teacher.</p><p>The study is to be seen as some examples of different things that young flutists find enjoyable. It is not an enumeration of recommended items in teaching, rather some thoughts about the positive experiences of playing the flute, and how teachers may relate to that.</p>

<p>The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.</p>

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning.

The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.