The purpose of this qualitative interview study was to examine which approach experienced pre-school teachers have on children that seek negative attention. The study contains five informants in a city in the middle of Sweden and they all have at least 10 years of experience after their diploma from a pre-school teachers’ program. The questions I aimed to answer were the following: How did the pre-school teachers define the expression ”negative attention”? What approach did they have on children that seek negative attention? What effects do the childrens’ seeking of negative attention generate on their self-esteem and sense of security? How possible do the pre-school teachers feel it is to achieve the goals of the pre-schools’ curricula that every child should get their needs respected and met, when they work with children that seek negative attention? The results showed that the teachers think of them as resources in the group and that they need to think of the environment around these children both at home and at the pre-school to better meet their needs. The results also showed that there are limits to achieve the goals of the pre-school curricula, since the capacity of their working situations are limited.

Ibakgrunden framkommer det att allt fler sjuksköterskor mår allt sämre i sin profession vilket kan leda till förlamande trötthet och känslomässig utmattning.Syftetvar att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vilka faktorer som kan bidra till att finna kraft i vårdandet.Metoden som användes var en induktiv kvalitativ innehållsanalys där data utgjordes av intervjuer från sju deltagande sjuksköterskestudenter.Resultatet presenteras i kategorierna (1) Att kunna göra skillnad för patienten (2) Tidens möjligheter och begränsningar (3)Arbetsgruppens betydelse, med respektive underkategorier (1)Vara medlidsam och bekräftelse i mötet med patienten (2)Tid för patienten viktigt, tid för reflektion behövs och tid för återhämtning krävs (3)Känna stöd i arbetsgruppen och gemenskap i arbetsgruppen. Slutsatsen är att olika faktorer samverkar för att bidra till att finna kraft i vårdandet. Själva kraften i vårdandet verkar ligga i det utbyte av bekräftelse som uppstår i den förtroendeingivande relation i mötet med patienten. Den förtroendeingivande relationen är beroende av att sjuksköterskan innehar ett medlidsamt förhållningssätt och drivs av en vilja att kunna göra skillnad för varje enskild patient. Yttre miljöfaktorer, som tidens möjligheter och begränsningar samt arbetsgruppens betydelse är lika viktiga samverkande faktorer som bidrar till att finna kraft i vårdandet.

Landstinget i Östergötland har problem med ständigt växande informationsmängder i patienters journaler. Anledningen till att detta är ett problem är att journalen blir svår att överblicka vilket gör det svårt för exempelvis läkare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och därmed svår att söka i. Det tar lång tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmässigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie är dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem. Syftet med denna studie är att undersöka varför problemet uppstår, dvs. orsaken till dubbeldokumentation. Både observation och intervju har använts som datainsamlingsmetod. Data har sedan analyserats med tematisk analys. Studien resulterade i sex olika teman; The Efficiency-Thoroughness Trade-Off Principle (ETTO), Strategier, Uppdatering och Bekräftelse, Dubbeldokumentation, Störningar, Artefakter.

No description available.

Abstract Förskolans läroplan (2018) betonar att alla barn ska ges möjlighet att delta, utifrån egna förmågor och förutsättningar, i gemensamma lekar. Arbetslaget i förskolan ska vara närvarande för att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Arbetslaget ska även hjälpa barn i deras kommunikation, för att på så sätt hantera och förebygga konflikter samt utveckla ett arbetssätt där lek främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om situationer där exkludering förekommer och hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts och transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för min analys av studiens empiri är Nel Noddings omsorgsetiska perspektiv. Under studiens gång har jag använt mig av omsorgsetikens teoretiska begrepp uppmärksamhet, dialog, ömsesidighet och bekräftelse för att analysera och tolka den sammanställda empirin. Studiens resultat visar att förskollärarna som deltog i studien har en enstämmig definition av begreppet exkludering och vad det kan innebära-, och hur det kan se ut i förhållande till förskolan. Förskollärarna har redogjort, genom intervjuerna, för olika situationer där exkludering kan förekomma och varierande orsaker som kan resultera till en exkludering i förskolan. Genom analys av studiens resultat tolkar jag det som att förskollärarnas förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer grundar sig inom omsorgsetiken.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

Bakgrund: Graviditeter som avslutas innan vecka 22 definieras som missfall och drabbar cirka en tredjedel. Tecken på missfall yttrar sig genom blödning och/eller smärta. I mötet med dessa patienter är det sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Lidandet är en unik och individuell upplevelse och behandlas därefter. Ur ett manligt perspektiv kan förlusten av ett barn genom missfall generera en förlorad självkänsla och identiteten som förälder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Denna litteraturöversikt grundade sig i tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och Medline. Nio av artiklarna var kvalitativa och en var av mixad metod. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet innefattade tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första temat var emotionell påverkan med subteman sorg, sorgeprocess, trauma och chock samt skuld och exkludering. Det andra huvudtemat var erfarenheter av sjukvården med subteman information, empati och miljö samt stöd. Det sista temat var stöd från sociala nätverket där det framkom att kvinnor hade ett stort behov av stöd från närstående. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor respektive svagheter diskuteras i relation till den valda metoden. Resultatdiskussionen diskuterades mot Katie Erikssons teori om den lidande människan. Kvinnornas behov av att ha en minnesplats eller ceremoni diskuterades samt hur detta kunde tillgodoses från vårdpersonalens sida, detta i relation till ett historiskt perspektiv. Även partnerns roll och vad som förväntades av denne diskuterades. Författarna resonerade även kring sjuksköterskans roll i mötet med kvinnor som drabbats av missfall. / Background: Pregnancy that ends before week 22 is defined as miscarriage and affects about one-third. Signs of miscarriage appear through bleeding and/or pain. When meeting these patients, it is the nurse’s responsibility to promote health, prevent disease, restore health, and relieve suffering. Suffering is a unique and individual experience and is thereafter treated that way. From a male perspective of losing a child through miscarriage, loss of identity as a parent and self-esteem was experienced. Aim: The aim was to describe women's experiences associated with miscarriage. Method: This literature review was based on ten scientific articles, obtained from the databases Cinahl Complete and Medline. Nine of the articles were qualitative and one was of mixed method. The articles were analyzed according to Friberg’s method. Results: The result included three main themes and associated subthemes. The first theme was emotional impact with subtheme grief, grief process, trauma and shock as well as guilt and exclusion. The other main theme was experiences of healthcare with subthemes of information, empathy and the environment as well as support. The last theme was support from social network, where it emerged that women had a great need for support from relatives. Discussion: The strengths and weaknesses of the thesis are discussed in relation to the chosen method. The result discussion was discussed in relation to Katie Eriksson's theory of the suffering human. The women's need to have a memorial or ceremony was discussed as well as how this could be catered for by the health care staff, in relation to a historical perspective. The role of the partner and what was expected of him was also discussed. The authors also reasoned about the nurse's role in the encounter with women affected by miscarriage.

Bakgrund: En del sjuksköterskor som arbetar inom palliativa vård möter dagligen lidande och sorg hos patienter som de vårdar. Trots en utsatthet för andras lidande kan dessa sjuksköterskor hitta kraft för att fortsätta vårda. I tidigare forskning framkommer compassion fatigue som en risk vid vårdandet av extrema situationer medan compassion satisfaction är mindre beforskat och sällan som ensamt fenomen. Syftet var att beskriva vad som ger sjuksköterskan en upplevelse av compassion satisfaction i vårdandet av patienter inom palliativ vård. Metod; En induktiv manifest kvalitativ innehållsanalys utifrån sju intervjuer . Resultat; Två kategorier framkom i analysen:  inre och yttre resurser inverkan. Dessa har underkategorier som är (1) Att vara patienter behjälpliga, (2) Att ha självförtroende, (3) Ett optimistiskt förhållningssätt, (1) Att visas uppskattning, (2) Att få stöd från organisationen och (3) Att ha meningsfulla möten. Slutsatsen är att dessa olika upplevelser samverkar och tillsammans bidrar till upplevelsen av compassion satisfaction. Huvudsakligen kan sjuksköterskan påverkas av den positiva relationen som finns till patienter och bygger på den empatin som finns mellan sjuksköterskan, patienter, närstående och kollegor. Även organisatoriskt stöd i form av tid är viktigt för att kunna uppleva compassion satisfaction. / The Background: Nurses who work with palliative care can face pain and suffering from their patients on a daily basis. Despite that exposure for others pain these nurses still finds the strength to keep on with their work. Earlier research shows compassion fatigue as a risk when caring for patients in extreme situations while compassion satisfaction is a less researched phenomenon and seldom by itself. The aim was to describe what gives nurses the experience of compassion satisfaction in care for palliative patients. The method used was an inductive qualitative content analysis where data came from interviews. The result is presented in two categories; impact of internal recourses and impact of external recourses. These have three subcategories each; (1) to help the patients, (2) to have confidence, (3) an optimistic attitude, (1) to be shown appreciation, (2) to have support from the organization, and (3) having meaningful meetings. The conclusion is that these various factors work together to contribute to the experience of compassion satisfaction. Some nurses are mainly influenced by the positive relationship that exist between them and the patients. These relationships are based on empathy that exists between the nurse, the patients, relatives to the patients and colleagues. Organizational support in the form of time is also important in order to experience compassion satisfaction.

Titel: Belöningar, autonom motivation och dess påverkan på turnover intentions - en studie på fastighetsmäklare i Stockholm Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lizette Lundh och Gabriel Nordenhaag Handledare: Jonas Kågström och Martin Ahlenius Datum: 2021 - Juni   Syfte Syftet med studie är att undersöka om autonom motivation spelar en medierad roll mellan monetära och icke monetära belöningar på turnover intention bland fastighetsmäklare i Stockholm.   Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod där en internetbaserad webbenkät har skickats ut via programmet Qualtrics. Enkäterna ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 142 användbara svar från fastighetsmäklare samlades in och av dessa gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en strukturell ekvationsmodell. Dessa analyser gjordes med hjälp av systemet Smart PLS. Därefter analyserades all data från resultatet mot relevanta teorier och tidigare studier.   Resultat & slutsats Resultatet av studien visar att monetära och icke-monetära belöningar ökar mängden autonom motivation en person upplever till sitt jobb. Den autonoma motivationen har sedan en negativ påverkan på turnover intention. Studien visade dock att monetära och icke-monetära belöningar har en starkare negativ påverkan på turnover intention när de inte medieras av autonom motivation. Därför har författarna dragit slutsatsen att autonom motivation inte har en mederande roll mellan belöningar och turnover intention.   Uppsatsens bidrag Det mest framhävande studien visade var att monetära belöningar visades ha störst total påverkan på både turnover intentions och autonom motivation. Det innebär att monetära belöningar är den faktor som har störs negativ påverkan på turnover intention hos fastighetsmäklare i Stockholm. Pengar påverkar således fastighetsmäklarnas inre motivation mest samt deras benägenhet till att vilja lämna arbetsplatsen. Resultatet visar även att icke monetära belöningar, kompetensutveckling, autonomistöd och bekräftelse, har en starkare egen påverkan på turnover intention än om det medieras av autonom motivation. Det innebär att icke-monetära belöningar inte medieras av autonom motivation. Studiens resultat påvisar tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Det förtydligar vikten för en organisation att förstå vad som verkligen motiverar deras anställda och prioritera humankapitalet. Inte förrän då går det att påverka deras anställdas turnover intentions och uppnå framgång.   Förslag till fortsatt forskning I resultatet framgår det att när alla motivationsfaktorerna som använts i studien drogs som en egen korrelation till turnover intention uppfylldes bara 0.512 för kvinnor och 0.580 för män. Dessa siffror visar hur stor del av turnover intention som blivit uppmätt genom studien. Det ger indikationer på att det finns fler faktorer som inte är med i den här studien men som har en betydande roll för turnover intention. Det vore därför intressant att undersöka vidare kring vilka dessa faktorer är och vilken påverkan de har på fastighetsmäklares avsikt att lämna arbetsplatsen.   Nyckelord Turnover intentions, autonom motivation, monetära belöningar, autonomistöd, bekräftelse, kompetensutveckling, fastighetsmäklare.

Korytkowska, A-C. Bemötande och kommunikation på lika villkor. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Utbildningsområde vårdvetenskap, 2013.Bakgrund: Fibromyalgi ingår i gruppen icke-inflammatoriska reumatiska sjukdomar och kännetecknas av diffus smärta i muskler, leder och skelettet. Då bakomliggande orsak inte är fastställt och tillståndet varit omdiskuterat i flera år har individerna som tillhör denna patientgrupp haft svårt med att bli tagna på allvar och blivit ifrågasatta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur fibromyalgipatienter upplever att de bemöts utifrån kommunikation och bekräftelse inom hälso- och sjukvården. Metod: Manifest innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL, Cochrane, Medline, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet visar att fibromyalgipatienter upplevt bemötandet av dem utifrån kommunikation och bekräftelse som positivt när de bemöttes med förståelse och inte blev ifrågasatta. Däremot visar resultatet att fibromyalgipatienter upplever bemötandet negativt då de blivit ifrågasatta, -inte tagna på allvar och förlöjligade. I resultatet framgår det att det negativa bemötandet upplevs bero på att vårdgivarna inte har kunskap om smärttillståndet. Slutsats: Slutsatsen är att fler studier borde göras på sjuksköterskors upplevelser av bemötandet av fibromyalgipatienter för att öka medvetenheten och -kunskapen om fibromyalgi syndromet hos vårdgivarna så att bemötandet av denna patientgrupp kan förbättras.Nyckelord: Bekräftelse, bemötande, fibromyalgipatienter, fibromyalgi syndrom, kommunikation, upplevelser. / Korytkowska, A-C. Treatment and communication on equal terms. A literature review. Degree project, 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013.Background:Fibromyalgia syndrome is part of non-inflammatory rheumatic diseases and is characterized by a diffuse pain in the muscles, joints and skeleton. Since the underlying reasons for pain haven´t been determined and the condition have been called into question for many years the individuals in this group of patients have had a hard time being taken seriously and have been called into question. Aim: The aim of this study was to examine how fibromyalgia patient experience the treatment of them from the point of acknowledgment and communication in their meetings with healthcare providers. Methods: Manifest content analysis of nine scientific articles collected from the databases CINAHL, Cochrane, Medline, PsycINFO and PubMED. Result: The results indicate that fibromyalgiapatients experience the treatment of them from the point of acknowledgement and communication as positive when they are treated with understanding and when they are not called into question. On the other hand the results also indicate that fibromyalgia patients experience the treatment negative when they are called into question, not taken seriously and when they feel they are being ridiculed. It appears from the results that the negative treatment is dependent of the lack of knowledge about fibromyalgia among healthcare providers. Conclusion: The conclusion is that more research is required from the point of nurses experiences of the treatment of fibromyalgia patients so that the awareness and knowledge about fibromyalgia syndrome among healthcare providers can improve and the treatment of this group of patient can change for the better.Keywords: Acknowledgement, communication, experience, fibromyalgia patients, fibromyalgia syndrome, treatment.