Omsorg är ett brett och innehållsrikt begrepp som vi vill titta närmare på i praktiken på förskolor. Denna studie kommer att vila på Nel Noddings omsorgsetik och är en kvalitativ studie där empirin består av intervjuer och observationer. Syftet med studien är att se på relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare, förekomsten av naturlig och etisk omsorg och hur omsorgsrelationen kan påverka barn till att bli omsorgsgivare. I resultatet kan man se hur nära naturlig och etisk omsorg är varandra och hur små detaljer och handlanden kan skapa skiftet från naturlig till etisk omsorg. Två begrepp som genomsyrade all empiri är ömsesidighet och bekräftelse vilka är grundläggande för att en omsorgssituation ska kunna uppstå och fungera. Ytterligare två begrepp är modellering och praktik som är pedagogernas huvudsakliga verktyg i deras arbete för att utveckla barnen till omsorgsgivare. Ett annat verktyg pedagogerna använde sig av var dialogen, vilken hjälpte dem att upprätthålla omsorgsrelationen.

Ute på våra förskolor får omsorgen om barnen stå tillbaka alltmer, efter att förskolan fick en egen läroplan och bytte från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Detta har resulterat i att det istället är lärandet som betonas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barns känslor i förskolan. Vilka dilemman står förskollärarna inför och vilka möjligheter och hinder finns för barnen att uttrycka sina känslor?Noddings omsorgsetik har varit vår teoretiska utgångspunkt i vår studie, vilken sedan har legat som grund till vidare analys. Vi genomförde vår empiri genom en kvalitativ metod, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med hjälp av sex förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna känner sig otillräckliga på grund av tidsbristen, då de vill kunna räcka till för varje enskilt barn, vilket medför att barnens olika känslor inte alltid blir uppmärksammade eller bekräftade. Barnen blir även avledda från framför allt känslor som upplevs obekväma för förskollärarna.

Bakgrund: Motivation är något som finns hos alla människor, den kan bestå av både inre och yttre motivation. Inre motivation är något en människa får när hen gör något intressant och meningsfullt. En yttre motivation nås när något ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av många hinder i form av hög arbetsbelastning, låga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor väljer att lämna vården. Å andra sidan väljer ändå en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande känner motivation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig litteratur om vilka faktorer som är motiverande för sjuksköterskan att stanna kvar i sitt yrke. Metod: En litteraturstudie med vetenskaplig litteratur från databaserna CINAHL och PubMed. Inklusionskriterierna var kvalitativa studier med grundutbildade sjuksköterskor, studier som handlade om motivation samt att studierna skulle vara från år 2004-2014. Studierna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall. Totalt tio studier inkluderades i litteraturstudien. Resultat: Fyra stycken teman för sjuksköterskans motivationsfaktorer till att stanna kvar i vården identifierades: Patientens inflytande, vikten av feedback i arbetsgruppen, utveckling och yttre faktorer. Slutsats: Den största motivationsfaktorn för sjuksköterskan till att stanna i vården var möjligheten till att få göra en bättre skillnad för patienten och få känna sig in i patientens situation. Det är viktigt att sjuksköterskan får den tiden som behövs till patientarbetet. Andra motivationsfaktorer som spelade in på sjuksköterskans val till att stanna var positiv feedback från kollegor och ett bra teamwork i arbetsgruppen. Möjligheten till vidareutbildning var viktig för att ha chansen att utvecklas i sitt yrke men yttre faktorer som lön var inte en stor motivationsfaktor, då det endast var en del studiers deltagare som nämnde den. / Background: Motivation is something that exists in all people, it can consist of both intrinsic and extrinsic motivation. The intrinsic motivation is something that comes when a person does something that she or he feels is interesting and meaningful. Extrinsic motivation is reached when something is given back after a performed act. Nurses in healthcare today face many obstacles such as heavy workloads, low wages and stressful environments, which lead to that many nurses choose to leave healthcare. On the other hand a large part of nurses still choose to remain because they can still feel motivation for their work. Aim: The aim of this literature study was to compile scientific literature of those factors that are motivating for the nurses to stay in their profession. Method: A literature review of scientific literature from databases CINAHL and PubMed. The criterias for those studies that were included in this study were qualitative studies, bachelorette nurses, studies with motivation as topic and studies that were made 2004-2014. The studies were reviewed for quality by the SBU review assessment template. A total of ten studies were included in the literature review. Result: Four themes for nurse’s motivators to remain in their profession were identified: Patient influence, the importance of feedback in teams, development and external factors. Conclusion: The major motivation factor for the nurse to remain in her or his profession was the opportunity to get to make a difference to the better for the patient and get an insight of the patients’ situation. It is important that the nurse gets the time required for patient care. Other motivational factors that played into the nurse’s choice to stay were positive feedback from colleagues and a good teamwork. The opportunity for further education was important so the nurses could develop the professional skills, but external factors as salary was not a big motivating factor, where there were only some studies’ participants who mentioned it.

Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anställda att leva upp till varumärkeslöftet är ostrukturerad. Forskare använder olika nämnare för att beskriva vad som motiverar anställda men det saknas forskning som sammanställer och ger en strukturerad bild av ämnet. Därför är det nödvändigt att systematisera nämnarna för att strukturera den befintliga forskningen. Syfte Syftet med studien är att systematisera de nämnare som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Forskningsfråga Hur kan nämnarna som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet systematiseras? Metod Studien består av en tvärsnittsstudie av anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod där kvantifierbar data samlades in med hjälp av enkäter. Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nämnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna självständighet, delaktighet, ledarskap och bekräftelse. Det är dessa fyra faktorer som systematiserar de nämnare som leder till anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet.

Syftet med studien är att lyfta fram professionellas erfarenheter och upplevelser i arbetet med ungdomar som har eller har haft ett riskfyllt sexuellt beteende, samt belysa fenomenet sex som självskadebteende. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat vårt resultat med hjälp av motivationsteori från Jenner (2004). Vårt huvudsakliga resultat är att de professionella vi intervjuat tror att ungdomar som har ett riskfyllt sexuellt beteende så väl som sex som självskadebeteende, använder det som affektreglering och ett sätt att minska sin ångest. För att försöka minska den här typen av problematik så är relationen mellan professionell och ungdom oerhört viktig, genom tillitsfulla relationer bygger de professionella upp ungdomars självkänsla och självförtroende. En av våra slutsatser är att studien förhoppningsvis kommer att tillföra ytterligare kunskap om sex som självskadebeteende och hur man bygger förtroende med ungdomarna - till professionella inom socialt arbete. Samt en ökad förståelse om hur man närmar sig och pratar öppet om den här problematiken med den här gruppen av människor.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa innebörden i interaktionen mellan personer med demens och så kallat störande beteende och deras vårdare. I delstudierna I och II deltog en kvinna med frontallobsdemens och störande beteende (Ruth) respektive en kvinna med schizofreni, demens och störande beteende (Alice) och deras vårdare. Fjorton respektive 30 deltagande observationer samt sex respektive sju reflekterande samtal med vårdare genomfördes. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III gjordes narrativa intervjuer med sex vårdare och i delstudie IV genomfördes 10 informella samtal med tre personer med demens och störande beteende. Dessa texter tolkades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Innebörden i interaktionen mellan personerna med demens och störande beteende och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: att känna sig hemlös och hemma och att ”vara herre ”och ”vara slav”. Vårdarna upplever konflikter mellan att göra gott för individen och/eller kollektivet samt mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande. Såväl personerna med demens och störande beteende som deras vårdare pendlar mellan att känna sig hemlösa och hemma. Ruth lever i en fragmenterad värld där hon slåss för att skydda sitt revir. Hon kämpar också för att bli bekräftad samtidigt som hon bekräftar andra. Vårdarna bekräftar henne genom att möta henne i hennes värld. Alice lever i en tudelad värld där hon pendlar mellan ”himmel och helvete”. Hon misstror vårdarnas avsikter och slåss för sitt liv men hon visar också sin uppskattning och bekräftar vårdarnas ansträngningar. Även vårdarna upplever en tudelad värld. Innebörden i att leva med demens och störande beteende på institution handlar om att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också räknad med. Vårdarna befinner sig också i kaos och förstår inte vad det störande beteendet betyder. De upplever att de är fråntagna initiativet och känner sig utmattade och hjälplösa. Då och då upplever de att de har kontroll och känner sig dugliga och accepterade. Vårdarna pendlar mellan att ”vara herre” och ”vara slav”. Dialektiken mellan herre och slav handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse. När vårdaren möter den demensdrabbade i sin egen (vårdarens) värld reduceras personen med demens till ett objekt. Därmed objektifierar vårdaren också sig själv. När vårdaren möter personen med demens i hans eller hennes värld, betraktar vårdaren den demensdrabbade som en betydelsefull person vars existens är viktig att bekräfta. Därmed känner sig också vårdaren betydelsefull. I hemmastaddheten bekräftas både personen med demens och vårdaren och kampen mellan herre och slav övergår i en Jag- Du relation. Störande beteenden är beteenden som inte bekräftar den andre. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens vara störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna vara störande. Bekräftelse uppstår i interaktioner som präglas av hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i interaktioner som kännetecknas av hemlöshet.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet bild i f-3 är det i form av bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små bildaktiviteter. Funktioner som vi fick se har stor betydelse för elevernas utveckling såväl kunskapsmässigt som personligt.

Feedback är inom ledarskapsforskning ett välstuderat område, men en del av begreppet har inte fått lika stort utrymme och det gäller den feedback som går från medarbetare till chef, även kallad uppåtgående feedback. Denna studie har därför valt att undersöka hur chefer, inom olika typer av organisationer, ser på och arbetar med uppåtgående feedback samt vilka effekter denna typ av feedback kan ge för att utveckla såväl det egna ledarskapet som organisationen man arbetar på. För att nå en djupare förståelse för ämnet formulerades tre huvudsakliga frågeställningar, vilka fokuserade på inställningen till, intrycken av, och vilka positiva respektive negativa aspekter man kunde se gällande området. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Till analysarbetet användes en tematisk analys vilken sedan formade studiens teman. Studiens mest framträdande resultat var att tillgången av tid och vilken miljö man befann sig inom skapade olika förutsättningar för olika chefer att arbeta med feedback. Det visade sig att informanterna hade en relativt gemensam och positiv inställning till feedback där man såg feedback som något utvecklande, men det visade sig även att en viss okunskap om uppåtgående feedback förekom. Olika organisationer erbjuder olika möjligheter till utbildning inom området vilket speglade av sig i hur respondenterna resonerade under sina intervjuer. Det framkom att tre påverkansfaktorer spelade en särskild roll i chefers möjlighet att fullgöra sitt feedbackarbete på ett tillfredsställande sätt. Dessa var tid, miljö och förutsättningar.

<p>Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.</p><p>Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld.</p><p>Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll. Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld. Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".