När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.

This is a study of how young flutists experience playing their instrument and having music lessons, especially what they think is most enjoyable. 27 flutists between the ages of 8 and 19 years old, from three different municipal schools of music in central Sweden, were interviewed during spring 2000. Some of the conclusions are that enjoyment coincides with meaningful when you are in a musical context, and when your progress is confirmed by the teacher. The study is to be seen as some examples of different things that young flutists find enjoyable. It is not an enumeration of recommended items in teaching, rather some thoughts about the positive experiences of playing the flute, and how teachers may relate to that.

Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år. I studiens resultat framkom att bekräftelse innebär att synliggöra elever. Lärarna arbetar aktivt med bekräftelse som ett verktyg för att bland annat lyfta elever, för att stärka tilltron till den egna förmågan och för att ge eleverna svar på vad som kan vara rätt och fel. Bekräftelse kan uttryckas verbalt, skriftligt och med kroppsspråk. Resultatet visar även att de motiv lärarna uppger sig ha för att bekräfta elever leder till att elevernas självbilder stärks. Slutsatsen är att lärare har en betydande roll i elevens utveckling. När lärare ger positiv bekräftelse, påverkas elevens självbild vilket i sin tur främjar elevens personlighetsutveckling. / We require reflection and affirmation from others to develop. Both litterature and previous researches within socialpsyhology and pedagogy makes clear, that we get sight of ourselves by seeing ourselves through the eyes of others. The way we are reflected or are affirmed has an effect on which image we have of ourselves. The purpose of this study was to examine what teachers consider affirmation is and also their experience of what impact affirmation has on a pupils' self-image. This study has a qualitative approach and the material of the study is the result of four individual interviews. The interviewees are teachers working in classes with pupils between the age of six and thirteen. This study's result showed that giving affirmation is to take notice to the pupils. The teachers are actively working with affirmation as a tool. The teachers use affirmation for exampel to raise pupils, to reinforce confidence in pupils' own ability and to give pupils answers of what can be right and wrong. Affirmation is expressed verbally, written or by bodylanguage. The result of this study also shows that the reasons the teachers are giving on why they affirm pupils, do lead to strengthening the pupils' self-image. The conclusion of this study is that teachers' role are of great importance in pupils development. When teachers affirm pupils, the pupil’s self-image are effected, which means that pupils personalitydevelopment is promoted.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.

<p>Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år. I studiens resultat framkom att bekräftelse innebär att synliggöra elever. Lärarna arbetar aktivt med bekräftelse som ett verktyg för att bland annat lyfta elever, för att stärka tilltron till den egna förmågan och för att ge eleverna svar på vad som kan vara rätt och fel. Bekräftelse kan uttryckas verbalt, skriftligt och med kroppsspråk. Resultatet visar även att de motiv lärarna uppger sig ha för att bekräfta elever leder till att elevernas självbilder stärks. Slutsatsen är att lärare har en betydande roll i elevens utveckling. När lärare ger positiv bekräftelse, påverkas elevens självbild vilket i sin tur främjar elevens personlighetsutveckling.</p> / <p>We require reflection and affirmation from others to develop. Both litterature and previous researches within socialpsyhology and pedagogy makes clear, that we get sight of ourselves by seeing ourselves through the eyes of others. The way we are reflected or are affirmed has an effect on which image we have of ourselves. The purpose of this study was to examine what teachers consider affirmation is and also their experience of what impact affirmation has on a pupils' self-image. This study has a qualitative approach and the material of the study is the result of four individual interviews. The interviewees are teachers working in classes with pupils between the age of six and thirteen. This study's result showed that giving affirmation is to take notice to the pupils. The teachers are actively working with affirmation as a tool. The teachers use affirmation for exampel to raise pupils, to reinforce confidence in pupils' own ability and to give pupils answers of what can be right and wrong. Affirmation is expressed verbally, written or by bodylanguage. The result of this study also shows that the reasons the teachers are giving on why they affirm pupils, do lead to strengthening the pupils' self-image. The conclusion of this study is that teachers' role are of great importance in pupils development. When teachers affirm pupils, the pupil’s self-image are effected, which means that pupils personalitydevelopment is promoted.</p>

Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous researchhas shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. / Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.

En dramatisk ökning kan ses av antalet barn som insjuknar i diabetes typ 1 i Sverige. Diabetes typ 1 är en allvarlig livslång sjukdom, insjuknandet sker plötsligt och sjukdomen inträder oftast i unga åldrar. Syftet var att belysa föräldrarnas omvårdnadsbehov i samband med att deras barn diagnostiserades med diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturstudie och det gjordes systematiska sökningar av vetenskapliga artiklar i utvalda databaser. Nio artiklar valdes ut till resultatet vilka speglade föräldrars perspektiv. En dataanalys gjordes som mynnade ut i två teman: Föräldrars behov av bekräftelse och föräldrars behov av kunskap. I resultatet framkom att föräldrar uppskattade sjuksköterskors närvaro under sjukhusvistelsen vilket gav föräldrarna trygghet. De hade ett behov av samtal och uttryckte även ett behov av kunskap, anpassad information och att praktiskt få träna på omvårdnadsmoment. Det behöver göras mer forskning inom omvårdnad i samband med att barn diagnostiserats med diabetes typ 1 för att kunna utforma en ändamålsenlig omvårdnad för hela familjen. Denna studie kan användas i utbildning av blivande sjuksköterskor och även för att sprida kunskap bland dem som är i klinisk verksamhet. / A dramatic increase can be seen in the number of children who come down with type 1 diabetes in Sweden. Type 1 diabetes is a severe life-long disease, onset occurs suddenly, and the disease often occurs at a young age. The aim was to highlight parents' nursing needs associated with their child’s diagnosed with diabetes type 1. The method chosen was a literature study and it was made through systematic searches of research articles in selected databases. Nine articles were selected to the result which reflected the parents' perspective. A data analysis was done which culminated in two themes: Parents need of confirmation and parents need of knowledge. The result showed that parents appreciated the nurses' presence during hospitalization giving the parents some peace of mind. They had a need to talk and also expressed a need for knowledge, tailored information and to practically get to train in nursing. There needs to be more research to devise an appropriate care for the whole family. This study can be used in the training of future nurses and also to spread knowledge among those in clinical practice.

Syftet med studien var att beskriva vad som krävs för närvaro i den vårdande relationen, utifrån vårdares och vårdtagares erfarenheter. Att se på vad som ger en närvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vårdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrån denna uppsats syfte beskriva innehållet. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela människan, Själslig och kroppsligberöring, Vägen till att knyta an samt Vårdarens tillgångar. Resultatet visar att bekräftelse, vårdarens bemötande, fysisk och mental närvaro samt kommunikationen är väsentligt för hur närvaro upplevs av människor. Närvaro kan skapa en beröring som sker mellan vårdare och vårdtagare i den vårdande relationen. För att kunna mötas behövs avsatt tid samt kroppslig och mental närvaro. Beröring påverkar människan och därmed vårdandet. Att se på det osynliga som sker i närvarons sken kan ge kunskap till vårdare, som kan användas i det dagliga omvårdnadsarbetet, i mötet med vårdtagare. / The aim of this study was to describe what is required for presence in the caring relationship, based on caregivers and care receivers experience. To look at what gives a presence that touch, gives an interaction and soothes suffering. Twelve scientific articles with qualitative methodology approaches were analyzed, with the aim to describe the content from this paper´s point of view. The content analysis resulted in four categories: Seeing the whole person, Spiritual and physical touch, The path to connection and The assets of the caregiver. The result shows that confirmation of the care receiver, caregivers attitude, physical and mental presence and communication is essential for how people experienced presence. Presence can create an interface that takes place between caregivers and care receivers in the caring relationship. In order to meet, time, physical and mental presence is required. Touch affects humans and thus caring. To look at the invisible that is happening in the light of presence, can provide insight to caregivers, which can be used in daily nursing care, in meetings with the care receivers.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte. Att undersöka hur kvinnor med endometrios påverkas av sin sjukdom. Metod. I denna studie användes litteraturöversikt som metod. Fjorton originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter har studerats. Resultat. Endometrios påverkar kvinnors vardagliga liv negativt, på ett socialt, psykiskt och fysiskt plan. Ett av de stora problemen kvinnorna har är smärta, som kommer till följd av sjukdomen. Smärtan påverkar många aspekter negativt så som arbetet, vardagslivet och det sociala livet. De upplever att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen och sjukvårdspersonal har bristande kunskap och förståelse. Diskussion. Bristen på kunskap om sjukdomen bland sjukvårdspersonal bidrar till att kvinnor inte blir sedda och rätt behandlade. Att kvinnor negligeras kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Slutsats. En ökad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal skulle bidra till bättre omvårdnad, behandling och omhändertagande av kvinnorna, vilket kan öka deras välbefinnande. Mer forskning behövs om sjukdomens etiologi och omvårdnad. / Introduction. Endometriosis is an inflammatory, chronic estrogen dependent disorder of the endometrium. Symptoms can include pain, dyspareunia, infertility and decreased performance due to fatigue. It’s difficult to diagnose as endometriosis can be difficult to detect because of nonspecific symptoms. Purpose. To investigate how women with endometriosis are affected by their disease. Method. In this study a literature review were used as method. Fourteen original articles published in scientific journals were studied. Results. Endometriosis affects women's daily lives negatively, socially, psychologically and physically. One of the major problem women had were pain, which comes as a result of the disease. The pain affects work, family life and social life negatively. They felt that the illness wasn’t taken seriously by the environment and health care professionals had a lack of knowledge and understanding. Discussion. The lack of knowledge about the disease among health care professionals does not contribute to let women be seen and treated correctly. That women are neglected can lead to social isolation and mental illness. Conclusion. Increased knowledge and understanding among the medical staff would contribute to better treatment, care and well-being among the women. More research is needed on the disease etiology.

Abstract The aim of the present study was to investigate what kind of factors contributed to motivate a group of nurses at a nursing home in western Sweden to to perform their work. Furthermore, the authors wanted to investigate whether the staff nurses felt that the leader helped to increase or reduce the perceived motivation to perform such work, and the way in which staff nurses perceived their relationship to the leader. The study is based on Herzberg's (1959) two-factor theory, Hackman and Oldham's (1980) work designs theory and Leader-member exchange (LMX) theory, and those theories are the basis of the study's structure. The study was of a qualitative property, interviews were conducted with seven nurses and was structured, the questions concerned their subjective experience of motivating factors in their everyday work. The results of this study demonstrated that respondents experienced confirmation, the meaningfulness of the work, work colleagues, beneficiaries of care and residents' families as contributing factors to motivate them in their daily work. It was also found in the results of the study that respondents considered the leader as a factor reducing the motivation to carry out their daily work, as the respondents also felt the relationship with the leader to be very limited. The analysis also identified a new category that the authors have chosen to call "resistance".