Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta. Metod: Tio informanter intervjuades kring sina uppfattningar av att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Analysen genomfördes utifrån fenomenografisk metod i fyra steg där informanternas uppfattningar presenterades i ett utfallsrum av beskrivningskategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet visade att bekräftelse uppkommer i ett samspel av faktorer, vilka kan påverka bekräftelsen både positivt och negativt. Vårdarnas bekräftelse skedde med utgångspunkt i vårdarens föreställningar via sekundära värden, mot övergripande värden, i en kontext av omgivningsfaktorer och utifrån ett kommunikativt feedbacksystem. Vårdarna hade såväl underlättande som hindrande förställningar vilka kopplades till tid och organisatoriska förutsättningar, till vårdtagarens förmågor, kommunikation och uttryck. Reflektion och klinisk implikation: Studien ger kunskap om hur vårdpersonal tänker kring värdighet och välbefinnande.  Skillnader i vårdens utförande kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och kan användas som underlag för utbildning, handledning och reflektion. / In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

Ledarskap har en inverkan på medarbetarnas hälsa och påverkar arbetsprestationen. Utifrån detta erbjuder man i Mora kommun sina chefer att genomgå en ledarskapsutbildning. Syftet med vår kvalitativa intervjustudie är att undersöka ledares förväntningar och upplevelse av utbildningen samt syn på och upplevelse av självstöd. Fem chefer, två kvinnor och tre män i åldern 40 - 60 år intervjuade före och efter ledarskapsutbildningen. Intervjuerna var semistrukturerade. Samtalen bandades och transkriberades. Därefter kodades materialet, dels genom en manuell reducering, dels genom kodning/synteser med stöd av Open Code. Ur detta har teman extraherats. Resultatet visar att ledarna var positiva till innehållet och upplägget i utbildningen. Förväntan om att få redskap för praktiskt bruk och inre redskap infriades. Bekräftelse och självinsikt har varit viktigt och att diskutera och spegla sig för reflektion. Synen på självstöd menar ledarna handlar om förmågan att vänta in, backa, att lyssna klart och ta stöd utifrån samt att våga tro på sig själv. Två av ledarna säger sig ha utvecklat sitt självstöd under utbildningen. Utbildningen har bidragit till att man känner sig säkrare och litar mer på sig själv. Tre ledare tycker inte att självstödet utvecklats. Att processen fortsätter efter avslutad utbildning och att detta sanktioneras uppifrån anses avgörande. / Leadership has an impact on employee health and supports better work performance. For this reason, Mora municipality managers offer a leadership program. The purpose of our qualitative interview study was to investigate leaders' expectations and experience of a leadership program, as well as their perspective on self-support. Five leaders, two women and three men aged 40-60 years were interviewed before and after the program. The interviews were semi structured. The talks were electronically recorded and transcribed. The material was encoded, partly by manual reduction, partly by coding / syntheses supported by Open Code. From this the themes have been extracted. The result shows that the leaders were positive about the content and layout of the leadership program. The expectation of getting tools for practical use and internal readiness was fulfilled. Affirmation and self-awareness have been important to discuss as a subject for reflection. The leaders define self-support as the ability to wait, hold back, to listen clearly and to take support from outside, and to believe in oneself. Two of the leaders express that they have evolved their self-support during the program. The program has contributed to feel more safe and to have trust in themselves. Three leaders do not experience that self-support has evolved. That the process continues after completed the program and sanctioned from above is considered crucial.

The digitalization and emergence of the Internet have given rise to new platforms providing marketing, distribution and revenues to happen in the same place, a significant difference from the past. New platforms have become new places for artists to compete for, for instance, positions on toplists. This is the fundamental background to the occurrence of manipulated streams in the music industry. The purpose of this study has been to examine and create a deeper understanding of manipulated streams and its role in the music industry, from a marketing perspective. Thus, the study aims to provide knowledge on the meaning of having high streaming numbers, why streams are being manipulated and how they are used in marketing.  The empirical data is based on six interviews with people from different parts of the music business. The results indicate that manipulated streams affect expectations of the artist and provide an opportunity for the artist to stand out in today's information overload. The artists have gained more power and influence as they are now being compared with influencers, and can influence the way the audience listens to music. Moreover, the findings also indicate that actors and platforms of the music industry need adjustments to encounter the phenomenon of manipulated streams.  Lastly, we suggest that future research should focus on how to prevent the occurrence of manipulated streams, in addition to social media's effect on cognitive behaviours of the users in relation to high streaming numbers.

Syftet med studien var att beskriva och förklara betydelsen och korrelationen mellan olika motivationsfaktorer vid distansarbete. En enkät utformad i Microsoft Forms användes för att mäta fyra motivationsfaktorer “bekräftelse”, “prestation”, “personlig utveckling” och“ arbetsuppgift” baserade på Hertzbergs motivationsteori. Populationen bestod av anställda som arbetade antingen på distans eller under hybridförutsättningar. Enkäten distribuerades via olika sociala medie-forum avsedda för anställda på distans. Totalt deltog 227 personer i studien och 160 uppfyllde kriterierna för populationen. Dataanalysen gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där en beskrivande analys och en korrelationsanalys med Spearman´s korrelationskoefficient genomfördes. Resultatet visade att anställda på distans ansåg feedback vara den viktigaste formen av bekräftelse. Det fanns också en positiv korrelation mellan feedback och viljan att lära sig nya saker hos dessa anställda. Däremot kunde vi inte hitta korrelation mellan trivsel under hög tidspress och självständighet hos anställda på distans. Resultaten indikerade att lära sig nya saker var den viktigaste faktorn för personlig utveckling hos anställda på distans. Dessutom fanns det en positiv korrelation mellan passion och självständighet. / The aim of the study was to describe and explain the significance and correlation between different motivational factors in remote work. A survey was used to measure four motivational factors - "recognition," "performance," "personal development," and "task" -based on Hertzberg's motivation theory. The population consisted of employees working either remotely or in hybrid conditions. To reach the population, the researchers join edvarious social media communities dedicated to remote workers and distributed the survey. A total of 227 individuals participated in the study and 160 met the criteria for the study. Dataanalysis was conducted using the statistical program SPSS including descriptive analysis and correlation analysis using Spearman's correlation coefficient. The results showed that remoteworkers considered feedback to be the most important form of recognition. There was also a positive correlation between feedback and the willingness to learn things among these employees. However, no correlation was found between job satisfaction under high timepressure and independence among remote employees. The results indicated that learning new things was the most crucial factor for personal development among remote employees. Additionally, there was a positive correlation between passion and independence.

Fallstudien undersöker vad som får sjuksköterskor på akutmottagningen i Kalmar att fortsätta arbeta under den rådande covid-19 pandemin. Studien utgår från en induktiv ansats för att skapa en förståelse för det som undersökts. För att samla in empirisk data som grund för studien har fem kvalitativa intervjuer genomförts och tolkats. Under studien har det framkommit att det som får sjuksköterskorna att fortsätta arbeta har att göra med attribut som tillskrivs professionen. Gemenskapen i arbetsgruppen har varit central såväl som allmänhetens bekräftelse för professionen och dess betydelse. Dessutom har det varit av betydelse att kunna stänga av sina känslor för att orka fortsätta arbeta. / This case study examines the driving forces to work during the on-going covid-19 pandemic. The study proceeds from an inductive approach to create an understanding for the examined case. Five qualitative interviews have been made to collect empirical data to analyze. During the study it has emerged that attributes according to the profession are contributing to proceed the work. The connections in the workgroup have been significant as well as the acknowledgement of the public according to the profession. It has also been of major importance to disconnect the feelings to be able to proceed to work.

Den offentliga sektorn har länge kännetecknats av styrning och kontroll, där de använt den affärsliknande styrmodellen New Public Management med syftet att öka effektiviteten. Modellen var kritiserad, som en variant tillsatte därför regeringen 2016 en Tillitsdelegation med syftet att implementera en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Avsikten var att främja verksamhetsutveckling inom offentligt styrda verksamheter. Faktorerna tillit och autonomi har visat sig skapa betydelse vid arbetssättet TBSL i organisationer. Närvaro av tillit ökar sannolikheten att medarbetare accepterar autonomi i högre grad på arbetsplatsen. Det som kan bidra till en relation bestående av tillit är en ökad grad av autonomi. Då fler arbetsplatser inom offentlig sektor planerar att implementera arbetssättet, och forskningen om dess effekter är bristfällig. Ämnar denna studie öka förståelsen inom ämnet genom att bidra med kunskap för vilka förutsättningarna för att tillitsbaserad styrning och ledning ska ha inflytande, samt vilka positiva och negativa effekter arbetssättet kan leda till. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har genomförts inom en svensk kommun. Studiens resultat överensstämmer delvis med teorin. Förutsättningar för att tillitsbaserad styrning och ledning ska fungera involverar hela processen, uppföljning samt återkoppling, vilket överensstämmer med teorin. Fem av tio undersökta faktorer var statistiskt signifikanta med tillit och autonomi. Därmed fann studien att den tillitsskapande processen och autonomi bidrar till ett organisatoriskt engagemang, återkoppling, relaterbarhet, arbetstillfredsställelse samt bekräftelse på arbetsplatsen. Arbetsglädje om utmaningar ges samt ett högre engagemang är effekter som tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till. Studien visar även att arbetssättet främjar återkoppling och bekräftelsebehovet på arbetsplatsen. Medan autonomi är positivt korrelerad med både arbetstillfredsställelse och relaterbarhet. Detta indikerar att den höga möjligheten till anpassning som arbetssättet medför påverkar arbetstillfredsställelsen positivt, samt att upplevd relaterbarhet har en positiv koppling till autonomi. De utmaningar som studien fann att tillitsbaserad styrning och ledning huvudsakligen medför var processen, arbetssätt samt arbetsförhållanden. / The public sector has long been characterized by governance and control, where the New Public Management governance model has been used with the aim of increasing efficiency. This model was criticized, as a variant the Swedish government therefore appointed Tillitsdelegationen in 2016, with the aim of implementing a more trust-based management. The intention was to promote business development within publicly managed businesses. Factors such as trust and autonomy have been shown to create statistical significance in the way trust-based management works in organizations. The presence of trust increases the likelihood that employees will accept autonomy to a greater degree in the place of work. What can contribute to a relationship consisting of trust is an increased degree of autonomy. As more workplaces within the public sector plan to implement the way of working, and the research on its effects is lacking. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding within the subject by contributing knowledge of the conditions for trust-based management to have influence, as well as the positive and negative effects the working method can lead to. A combined qualitative and quantitative method has been implemented within a public municipality in Sweden. The study's results partially agree with the theory. Prerequisites for trust-based management to work involve the entire process, follow-up, and feedback, which is consistent with the theory. Five out of ten investigated factors were statistically significant with trust and autonomy. Thus, the study found that the trust-building process and autonomy contribute to organizational commitment, feedback, relatability, job satisfaction and confirmation in the workplace. Job satisfaction if challenges is given to a sufficient extent, and a higher degree of commitment are effects that trust-based management contribute to. The study also shows that the working method promotes feedback and the need for confirmation in the workplace. While autonomy is positively correlated with both job satisfaction and relatability. This indicates that the high possibility of adaptation that the working method brings has a positive effect on job satisfaction, and that perceived relatability has a positive connection to autonomy. The challenges that the study found that trust-based management mainly contribute to the process, working methods and working conditions.