In a parallel with the potential reestablishment of new production of swedish shelters, an awareness of a great potential of modernisation on swedish shelters has occurred. Sweden is in the process of a new potential production of modern swedish shelters, but there is a long process before all the technical details has been updated. This is a bachelor thesis for a degree in mechanical engineering at Karlstad university. The object of this report is to show how a shelter can be best supplied with light during a period when normal power fail. The recommendation of the report is to use wall mounted LED units that are supplied from an electric generator, operated manually by hand. This model has been developed based on swedish regulations for shelters and includes recommendations from these regulations. The concept could also be considered as a necessity for protectetive cautions during realistic crise circumstances. This project was initially a construction developing-oriented project for a specific product that aimed for higher security and functionality in shelters, but resulted in a koncept for light. The method has therefore followed processes for product developing.

Through Shadow and Stone är ett projekt där textil och ljus samspelar i en textil utsmyckningsbelysning för att skapa en stämning på en offentlig plats och där en personlig upplevelse har varit utgångspunkten. Fokus i arbetet ligger på hur skuggbilder kan bidra till stämningen i rummet och hur man med hjälp av trikåteknik kan ta fram strukturer som kan framkalla dessa. För att nå resultatet har arbete med färg och form även varit ett viktigt element. / Program: Textildesignutbildningen

<p>Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.</p><p> </p><p>För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.</p>

<p>Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.</p><p>Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment <em>Inredning och dekoration.</em></p><p>Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd.</p><p>Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.</p>

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.   För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

Varför ser både din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum är ett återkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelägenhet förflera år sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frågeställningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2. Vilken funktion har belysningen i provrum sett ur butikspersonalens ochkundernas perspektiv?3. Anser kunden att upplevelsen av sig själv i provrummet påverkar köpbeslutet?Inledningsvis genomfördes en förstudie med observation av befintliga provrumoch intervjuer med belysningsplanerare. Efter det intervjuades butikschefer frånfem olika butiker i Jönköping. Studiens två metoder, enkätundersökning ochljusmätning, användes på butikerna. 70 enkätsvar ställdes i relation tillprovrummens fysiska förutsättningar som dokumenterats genom ljusmätningar iprovrummen.Resultatet visar att korrekt visuell färgupplevelse följt av rättvis bild av kroppenoch ansiktet är belysningens viktigaste funktioner i provrum. Överraskandeförekommer det provrum där belysningen medvetet gjorts bristfällig för attmanipulera kunden till att gå ur provrummet. Detta ger butikspersonalen ökadechanser att skapa en relation med kunden för att påverka köpbeslutet, ettförhållningssätt vi inte skulle vilja rekommendera.God provrumsbelysning karakteriseras av belysningstekniska val som välharmonierar med provrummets övriga utformning för att ge en rättvis bild avbåde färger, detaljer och kroppens form. Belysningen ska dessutom samspela medbutikens övriga belysning.I enkätundersökningen frågade vi kunderna i hur hög grad fyra olika faktorerpåverkat deras beslut att köpa eller inte köpa klädesplagget som provats. Denfaktor som mest påverkar kundens beslut till köp är kundservicen (vid köp) ochpriset (vid uteblivet köp), efter dessa kommer upplevelsen av sig själv iprovrummet (vid båda). Detta resultat stämmer väl överens med hur bådebelysningsplanerare och butikspersonal resonerar kring frågan vad som avgör omkunden köper eller inte.Vår slutsats är att belysningen i provrum ska ge en rättvis bild av kropp, färg ochkläder. Rekommendationer för provrum skulle underlätta planering, men någonoptimal lösning går inte att redogöra för då alla människor är olika ljuskänsliga ochhar skilda behov i provrummet. Upplevelsen av provrummet går att koppla tillköpbeslutet. / Why do both your body and the shirt look different in the fitting room comparedto how they did in the store area? The continuing problem with lighting in fittingrooms is a fact. The lighting industry should have resolved this matter severalyears ago through the development process. This study investigates the problemfrom the viewpoint of three different stakeholders in order to presentrecommendations for lighting in fitting room. The following concerns are raised:1. What criteria’s defines good lighting in the fitting room?2. Seen from the store staff and customers perspective, what function does lightingin the fitting room have?3. Does the customers’ perception of themselves in the fitting room affect theirdecision to buy?Initially there was a pilot study with an observation of existing fitting rooms, andinterviews with lighting designers. After these, additional interviews with storemanager from five different stores in Jönköping were undertaken. Our two studymethods, survey and measuring of light, were used in these stores. The 70 surveyresponses were compared directly with the fitting rooms physical attributes thatwere documented by light measurements in the fitting rooms.The most important features with regard to lighting in fitting rooms are anaccurate visual color experience and a fair image of the body and face.Surprisingly, there are fitting rooms where lighting is deliberately weakened inorder to manipulate the customer to exit the fitting room. This will allow the storestaff to increase the chances of creating a relationship with the customer toinfluence purchasing decisions; an approach we would not like to recommend.Good lighting in fitting rooms is characterized by technical lighting choices thatharmonize with other features in the fitting room to create an unbiased image ofcolors, details and body shape. The lighting must also interact with all otherlighting in the store.In the survey we asked customers to what extent the four different factors listedabove influenced their decision of buying the tested garment. The factor that mostaffects the customer decision of purchase is the customer service (purchase doesoccur) and the price (purchase does not occur), thereafter the experience ofthemselves in the fitting rooms (for both). This result is congruent with well withlighting designers and store staff’s reasoning about what affects the customerspurchasing decision.Our conclusion is that the lighting in fitting rooms should give a fair picture ofbody, color and clothing. Recommendations for lighting in the fitting room wouldease the planning, but an optimal solution cannot account for the reality that allpeople have different sensitivity to light and diverse needs in the fitting rooms.The experience of the fitting room and specifically the lighting within can belinked to the decision of purchases.

Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö. Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment Inredning och dekoration. Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd. Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>