Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt könsstereotypa föreställningar kan påverka arbetet inom biståndshandläggning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sju biståndshandläggare i en gemensam nämnd. Intervjumaterialet analyserades utifrån feministisk teori samt intersektionellt förhållningssätt. Resultatet för studien visar att biståndshandläggare inte själva anser att könsstereotypa föreställningar generellt påverkar handläggningsförfarandet. Majoriteten av respondenterna menade dock att ett genusperspektiv är viktigt att ha med sig inom arbetet för biståndshandläggning och att det kan komma att bli mer aktuellt i framtiden. På arbetsplatsen talar man däremot inte om genus, stereotyper och dess praktiska inverkan vilket ändå enligt feministisk teori kan ses som en bidragande faktor till att dessa stereotyper bibehålls. Samtliga respondenter menade dock att de har en god kommunikation samt arbetar för individens bästa med behoven i fokus vilket kan ses som en god grund för att föra en mer öppen diskussion kring genus i framtiden. / The purpose of this study is to investigate if and if so in which way gender stereotyped conceptions can influence assessment work. To investigate this, qualitative interviews with seven assessment workers were conducted. The content of the interviews were analyzed based on feminist theory and intersectionality. The result of the study shows that assessment workers do not consider that gender stereotypes generally influence their work. The majority of the respondents, however, mentioned that a gender perspective is important to include in their practice. In the workplace, on the other hand, there is no mention of gender, stereotypes and their practical impact, which according to feminist theory nevertheless can be seen as a contributing factor in maintaining these stereotypes. However, all respondents believed that they have good communication and that they are focusing on the individual's needs, which we believe provides a good basis for having a more open discussion about gender in the future.

Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan socialtjänst och region när personer äldre än 65 år skrivs ut från sjukhus. Metoden som används är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Fem biståndshandläggare som arbetar med handläggning av personer äldre än 65 år har intervjuats. De teoretiska tolkningsramar som används är förklaringsmodeller av samverkan samt organisationsteorin om situationsanpassning. Studien är relevant för socialt arbete eftersom personer över 65 år många gånger har komplexa behov och därmed ofta har behov av biståndsbedömda insatser efter sjukhusvistelse. Resultatet av studien visar att biståndshandläggare upplever att ramar, lagar, bristande ledning och misstro organisationerna emellan ses som svårigheter i samverkan. Vidare visar resultatet att det finns framgångsfaktorer som möjliggör samverkan och dessa är kommunikation, relationer och ledarskap / The purpose of the study is to investigate social workers experiences of collaboration between social services and health care systems when people older than 65 years are discharged from hospital. The study is relevant for social work because people over the age of 65 often have complex needs and thus often need assistance-assessed interventions after hospitalization. The method used is of qualitative design with semi-structured interviews. Five social workers who work with management of persons older than 65 years has been interviewed. The theoretical frameworks used is explanatory models of collaboration and organizational theory situation adaptation. The result of the study shows that social workers experience that frameworks, laws, lack of management and mistrust between the organizations seen as difficulties in collaboration. Furthermore, the result shows that there are success factors that enable collaboration and these are communication, relationships and leadership.

There is a lack of studies about elderly with mental illness. Previous studies show that care managers tend to construct needs together with the client based on a standardized range of aid (Olaison, 2009; Jönson & Harnett, 2015; Dunér & Nordström, 2005). Further the social needs tend to disappear during the need investigation. This study is based on semi-structured interviews with care managers that work according to the Swedish Social Services Act towards elderly people in Sweden. The purpose of the study is to understand what strategies care managers have and use in the work alongside elderly with mental illness. The interviewed care managers come from different municipalities in the southern and middle Sweden. The interviews are analysed through the theoretical model of street-level bureaucracy (Lipsky, 2010; Johansson, 2007) and Agevall’s (2000) types of autonomy. The study indicates that care managers experience that they work a lot towards elder clients with mental illness of various kinds. The description of the profession however doesn’t say much about how to work with this clientele. Further the organization doesn't have guidelines specified for mental illness in older people, therefore the care managers need to create their own strategies in order to meet the mental needs in clients. The study shows that the care managers have different strategies in their work. For example, some of them describe how they go beyond the aid guidelines to meet mental needs in their clients.

BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Författare: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalens Högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020     Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggarnas handlingsutrymme och uppmärksamma dilemman som kan uppstå under biståndshandläggningen med äldre som har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna uppfattar sitt handlingsutrymme. Författarna till studien önskade även belysa självbestämmanderättens roll under handläggningsprocessen mellan en biståndshandläggare och en äldre som har en demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde sig författarna av en kvalitativ metod och genomförde sex semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes bland fyra kommuner med sammanlagt sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen som arbetar eller tidigare har arbetat med det. Författarna valde dessa informanter via ett målinriktat urval och använde de teoretiska perspektiven gräsrotsbyråkrati och konsekvensetik/utilitarismen. Resultatet visar att biståndshandläggare har skilda uppfattningar angående sitt handlingsutrymme och inställningar gentemot självbestämmanderätten. Olika dilemman kan uppstå i relation till den enskildes självbestämmanderätt och biståndshandläggarens handlingsutrymme, som biståndshandläggarna förhåller sig till på olika sätt. Vissa förhållningssätt riskerar att förbise den enskildes självbestämmanderätt mer än andra, i vilket anhöriga kan användas som stöd under biståndshandläggningen. / BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Authors: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020     Abstract The aim of this study has been to describe care managers’ discretion and pay attention to dilemmas that can arise during the need assessment with an elderly who has dementia and how the care managers perceive their discretion. The authors of the study wished to illustrate the role of right to self-determination during the need’s assessment between a care manager and an elderly who has dementia. To answer the aim of this study as well as the research questions, a qualitative method with six semi-structured interviews has been carried out. The semi-structured interviews were held with seven care managers from elderly care who work or have previously worked with it, from four different municipalities. The authors chose the interviewees through a target selection and has used the theoretical perspectives of street-level-bureaucracy and consequence ethics/utilitarianism. The result indicates that the care manager has different perceptions regarding their discretion and attitudes towards the right to self-determination. Different dilemmas can arise in relation to the individuals´ right to self-determination and the care managers´ discretion, which the care managers´ relate to in different ways. Certain approaches risks disregarding the individual’s right to self-determination more than others, in which the individual’s relatives can be utilized as support during the need’s assessment.

Sauer and Ahnlund (2021) believe that the care manager who works in social work is described as complex because the role involves having an approach to various individual needs that the individuals have. The difficulty is to assemble politics, profession and organizational choices as they, based on this, must take a stand in situations of ethical sensitivity. Previous research shows that guidelines, knowledge and interaction affect the care managers room for maneuver, where it is described that these can provide security and benefits. However, it appears that difficulties may arise in these parts of the decision-making process that the care managers as a profession has the task of implementing (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). The purpose of the study is to investigate how the care managers in elderly care describe their role and how guidelines, knowledge and interaction affect the care managers in their decision-making. Semistructured interviews were conducted with seven care managers in elderly care. The study is alalyzed based on Lipsky´s (2010) theory of grassroots bureaucrats. The results show that the care managers are based on the individual´s needs at the center. However, the study shows that they describe guidelines, knowledge and interaction in different ways in relation to the decision-making process because they create different spaces for action. Our study shows that the role of care managers is contradictory which means that the elderly's need for help is treated in different ways, depending on which care manager they meet. / Sauer och Ahnlund (2021) menar att biståndshandläggare som arbetar inom det sociala arbetet beskrivs som en komplex roll då rollen innebär att ha ett förhållningssätt till olika individuella behov som individer har. Svårigheten är att knyta samman politik, profession samt organisatoriska val då de utifrån detta skall ta ställning kring situationer av etisk känslighet. Tidigare forskning visar att riktlinjer, kunskap och interaktion påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme då det beskrivs att dessa kan ge trygghet och fördelar. Dock framkommer det att svårigheter kan uppstå inom dessa delar i beslutsprocessen som biståndshandläggare som profession har som uppgift att genomföra (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beskriver sin roll samt hur riktlinjer, kunskap och interaktion med klienterna och klienternas anhöriga påverkar biståndshandläggare i deras beslutsfattande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Studien analyseras utifrån Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att biståndshandläggarna utgår från den enskildes behov i centrum. Dock visar studien att de beskriver riktlinjer, kunskap och interaktion på olika sätt i förhållande till beslutsprocessen på grund av att de skapar olika handlingsutrymmen. Vår studie visar att rollen som biståndshandläggare är motstridig och innebär att äldres hjälpbehov behandlas på olika sätt, beroende på vilken biståndshandläggare de möter.

Denna kvalitativa studie tar sikte på hur biståndshandläggare hanterar äldre människor som har demenssjukdom. Studien syftar till att uppmärksamma dessa upplevelser och hur biståndshandläggare arbetar med äldre människor som har demenssjukdom. Studien använde en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer för att ta reda på vad studien ville utforska. Biståndshandläggarna som intervjuats har erfarenhet av att fatta beslut om åtgärder för äldre personer med demens. Det teoretiska konceptet "handlingsutrymme" har använts för att tolka materialet. Dessutom har teorier och idéer om gräsrotsbyråkrati samt professionsetik och professionalitet använts.Med hjälp av tematisk analys som använts i vår studie har vi kunnat identifiera tre olika huvudteman som handlar om strategier för att erhålla samtycke, samarbete med andra aktörer samt dilemman och svårigheter. Studiens resultat tyder på biståndshandläggarna ställs inför flera utmaningar relaterat till naturen av målgruppen som karaktäriseras av nedsatt kognitivförmåga. Det framkommer att biståndshandläggarnas agerande är baserat utifrån både professionellt ansvar samt personligt engagemang. Det framgår även att brukarens självbestämmande och delaktighet inte alltid garanteras.Vi vill påpeka att studiens rubrik är inspirerad av ett citat från en intervjuperson. Rubriken tyder på en strategi, ett lirkande sätt, som många av våra intervjupersoner har använt sig av för brukarens bästa. När den äldre personen har gått långt i sin demens och löper en stor risk att skada sig eller andra. När denna äldre inte ger sitt samtycke för att flytta till ett demensboende så måste biståndshandläggaren engagera sig och hitta på en strategi som lirkar den äldre i syfte att få henom flytta till en tryggare miljö, i enlighet med citatet från en av biståndshandläggarna: ”ett Café med gratis kaffeservering”

In Sweden, limited research has been carried out to examine how the combination of aging and gender affects the needs assessments for older clients in social work. This study aims to explore how conceptualizations of aging and gender is expressed by care managers in old age care, and how this affects their obligation to conduct individual needs assessments. The methods are focus group interviews with care managers and observations of staff meetings among care managers in three Swedish municipalities. The theoretical framework draws upon a combination of ageism, gender theory, the concepts of geras and elderhood, and the concepts of the third and fourth age. The results show that individual needs assessments can be affected in different ways, depending on factors such as context, the circumstances of the meeting with the client, as well as the care managers’ work conditions and the time available for reflection. In conclusion, the study highlights the need to increase care managers’ knowledge of how conceptualizations of aging and gender affect their approaches towards older clients’ needs, and to develop tools to manage these, in order to reduce the risk for biases in individual needs assessments.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgen står inför en utmaning då gruppen äldre kommer att öka, vilket innebär att allt fler kommer att vara i behov av äldreomsorg. Det är därmed av vikt att uppmärksamma biståndshandläggares arbetssituation för att synliggöra om tillräckliga förutsättningar finns för att utföra arbetet i framtiden. Syftet var att undersöka och få en förståelse för vad biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever som utmanande samt hur biståndshandläggare hanterar utmaningar i arbetet. I studien har en kvalitativ metod använts och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Sverige. En hermeneutisk ansats har använts i studien. Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater användes för att analysera biståndshandläggarnas roll som gräsrotsbyråkrater, deras handlingsutrymme samt resursbrist i arbetet. Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang användes för att analysera hur biståndshandläggarna hanterar motgångar i arbetet. I resultatet framkom att biståndshandläggarna upplever att det är utmanande att förhålla sig till organisatoriska ramar och samtidigt tillgodose äldres behov. Vidare visade resultatet att biståndshandläggarna upplever känslor och reaktioner i sitt arbete, bland annat stress på grund av hög arbetsbelastning. Ytterligare ett resultat var att biståndshandläggarna hanterar känslor och reaktioner på egen hand, genom handledning samt genom kollegialt stöd. Studien uppmärksammade att åtgärder behöver vidtas för att biståndshandläggare ska ha tillräckliga förutsättningar för att utföra arbetet i dag och i framtiden. / Care managers in elderly care are facing a great challenge. Due to the growing size of the elderly population, more and more people will be in need of care services. Therefore, it is important to bring attention to care managers’ work situation in order to make sure that their conditions are sufficient for their future work. The aim was to examine and understand care managers’ experiences of challenges in their work and how they cope with challenges. To answer the aim of the study, qualitative research has been conducted using semi-structured interviews with eight care managers working within Swedish elderly care. In this study, a hermeneutic approach has been used. Michael Lipsky´s theory about street-level bureaucracies was used to analyze care managers as street-level bureaucrats, their discretion, and the lack of resources. Aaron Antonovsky’s term Sense of coherence was used to analyze care managers’ conditions to cope with tribulations within their work. The results indicated that care managers find it challenging to stay within the institutional framework and at the same time meet the needs of the elderly. The result also showed that care managers experience an array of emotions and reactions in their work, an example being stress due to a high workload. Furthermore, the results pointed out that care managers cope with emotions and reactions through individual strategies, supervision, and support from colleagues. The study highlighted that measures need to be taken to ensure that care managers have sufficient conditions in order to carry out their work in the present and in the future.

The aim of this study was to examine in what way municipal guidelines affect care managers aid assessments process. The study also examined if it is possible for care managers to make aid assessment decisions that exceed references in municipal guidelines and whether there was a resistance from colleagues or managers when care managers make those decisions.   The method used for this study was a qualitative method and the empirical data was obtained by semistructured interviews with 5 care managers. The interviews were conducted in Sweden in a medium sized municipality in Skåne. The results from the study were then analyzed with the help of Michel Foucault's concept of Governmentality. The results were also analyzed with Michel Foucault's concept of the normalization process as well as power and knowledge with the help of Magnus Hörnqvists (2012) elaboration of Michel Foucault's original concepts.  The results of the study showed that there is a possibility for care managers to make aid decisions that exceed references in municipal guidelines because of their full delegation which results in autonomy. Furthermore, an individual assessment may result in an aid decision which requires the care managers to exceed references in municipal guidelines in order to meet the individual needs. The results also showed that municipal guidelines affect the care managers work in several ways. The guidelines can be just that, a guide for care managers in their aid decisions in both what the municipality can offer and at what frequency. The results show that municipal guidelines can be both beneficial and inhibitory for care managers. They can be used as support in cases that are complicated for the care managers and they can be used in a way to strengthen the customers position and their rights. Guidelines are also a way for the municipality to organise their organisation. But they can also be inhibitory if they are diffuse and doesn’t clearly describe the meaning of what is stated in the guidelines, which results in the aid officer having to define the guidelines themselves. Guidelines are also inhibitory if they don't correspond to customers specific needs. Lastly, the result of the essay shows that there is no resistance from colleagues or managers if care managers make aid decisions that exceed references in municipal guidelines, however there is resistance from the aid providers if they have to execute an aid decision which exceeds references in guidelines.

Elderly people with a different cultural background than swedish is now a targeted group that is becoming more relevant in elderly care. The swedish elderly care has also focused much of the work to be carried out according to a salutogenic approach and several development projects in this perspective has been practiced in many parts of the country's municipalities. The purpose of this study was to create a greater understanding of the care managers work with foreign-born elderly people from a salutogenic approach. For us to be able to answer the purpose of the study we collected empirical material through semi-structured interviews from five care managers from two different municipalities in central Sweden. The results are presented and analyzed based on the collected empirical data that we then tied together with the key concepts and previous research. The results showed that the challenges that the care managers encounter in their salutogenic approach is the language deficiencies and demands for action because they differ from the Swedish culture. In the discussion we write our thought about the future development concidering the care managers work with foreign-born elderly. / Äldre med en annan kulturell bakgrund än svenskt är idag en målgrupp som blir allt mer aktuell inom äldreomsorgen. Den svenska äldreomsorgen har även på senare år fokuserat mycket på att arbetet ska utföras genom ett salutogent förhållningssätt och flera utvecklingsprojekt inom perspektivet har utövats i flera delar av landets kommuner. Syftet med föreliggande studie var att skapa en ökad förståelse för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre utifrån ett salutogent förhållningssätt. För att besvara studiens syfte inhämtas studiens empiri genom semistrukturerade intervjuer från fem biståndshandläggare från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet presenteras och analyseras utifrån insamlad empiri som binds ihop med centrala begrepp och tidigare forskning. Resultatet visar till att de utmaningar som biståndshandläggare stöter på utifrån sitt salutogena förhållningssätt är språkbrister och krav på insatser som skiljer sig från den svenska kulturen. Slutligen lyfts en diskussion om framtidens utveckling för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre.