The aim of this study was to understand how care managers in elderly care relate to self-determination when encountering older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. We interviewed eight care managers experienced in working with older people with dementia. While interviewing we used a semi-structured interview guide. The material from the interviews were then analyzed through a hermeneutic circle and then theoretically analyzed by the use of Kant’s duty ethics, Bentham’s consequence ethics (normative ethics) and Foucault’s definition of power. Our main conclusions were that older people's self-determination is important and a legal right that clarifies that the power shall lie with the older person. Self-determination is, despite being a legal right, difficult to interpret in practice when it comes to older people with dementia. Depending on which ethical duty care managers lean on and what consequences that might bring, the decisions may differ. Sometimes older people's self-determination is unconditional, but sometimes the municipality’s final responsibility for older people is more authorized than older person's right to self-determination. Power within the relationship between care managers and older people with dementia is dynamic and care managers sometimes have to use their power in order to prevent danger. Our conclusion is that care managers find it difficult motivating departures from self-determination, since there is no coercive in Swedish legislation towards older people with dementia. Self-determination is therefore difficult to handle and requires well-balanced assessments, sometimes on the verge of what is considered as coercive.

Studiens syfte var att bidra till kunskap om hur biståndshandläggare inom Stockholms stads äldreomsorg tolkar begreppet skälig levnadsnivå och upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning av behov av inköp. Åtta biståndshandläggare intervjuades från två olika stadsdelsförvaltningar och svaren analyserades genom tematisk innehållsanalys. Informanterna upplevde att begreppet skälig levnadsnivå kan vara diffust och att det kan uppkomma gråzoner vid bedömning av behovsområdet inköp. Tillfrågade biståndshandläggare framhöll att de kommunala riktlinjerna fyller en viktig roll och att de får vägledning under handläggningsprocessen samtidigt som de kände sig bundna och upplevde att deras handlingsutrymme är minimalt. / The purpose of this study was to contribute to knowledge about how care-managers within the City of Stockholm’s eldercare interpret the concept of reasonable standard of living and experience their discretion when assessing the need for every-day purchases. Eight caremanagers were interviewed from two different city district administrations and the responses were analyzed through thematic content analysis. The informants felt that the concept of reasonable standard of living can be vague and that gray zones may arise when assessing the various needs for every-day purchases. The participants stated that the municipal guidelines play a critical role in giving them guidance during the assessment process, but they also felt limited by the guidelines and they experienced that their discretion is minimal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme i relation till deras konkreta arbetsuppgifter, individuella bedömningar samt deras möjlighet att tillgodose klienternas behov relaterat till de ramar som sätts av lag och organisationen de verkar inom, samt deras möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i dessa uppgifter. Vidare syftar studien till att undersöka hur biståndshandläggarna upplever de etiska dilemman som kan uppstå i deras arbete relaterat till detta. För uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med intervjuer som huvudsaklig metod, samt med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och teorin om handlingsutrymme som en teoretisk grund. Resultaten av studien påvisar att biståndshandläggare upplever att de i de flesta fall kan tillgodose klientens behov, men att detta dock kan komma att ske på bekostnad av deras personliga etos. Vidare visar resultatet även att biståndshandläggarna uppskattar, samt ofta använder sig utav, lokala riktlinjer vid behovsbedömningar men att det även finns en efterfrågan på förtydligande av dessa samt nationella riktlinjer som ett stöd i arbetet. Gällande hur biståndshandläggarna upplever användandet utav sin teoretiska kunskap framkom det att – för att de skall uppleva att denna tillämpas till fullo – menar biståndshandläggarna att det även krävs en praktisk kunskap som kommer från arbetet, och att dessa kunskaper i kombination kan hjälpa biståndshandläggarna att öka sitt handlingsutrymme. Slutligen visar studien att etiska dilemman är mycket vanliga i arbetet, vilket är vanligt för gräsrotsbyråkrater. Detta leder till att biståndshandläggarna kan utveckla strategier för att hantera dessa inre konflikter som kan uppstå, såsom likgiltighet eller känslomässig frånkoppling. / The aim of this study is to explore how aid administrators experience their autonomy related to their assignments, individual assessments and their ability to meet the needs of their clients in regard to the framework of the law and their organization, as well as their ability to use their theoretical knowledge in these tasks. Furthermore, the study aims to explore how the aid administrators experience the ethical dilemmas that can emerge in their work related to this. To fulfill the purpose of this study, a qualitative approach has been used with interviews as the main method, and with Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy, and theories about autonomy as a theoretical base. The results of this study show that the aid administrators experience that they in most cases are able to meet the needs of their clients, although this sometimes come at the cost of their personal ethics. Furthermore, the result show that the aid administrators appreciate and often use their guidelines when assessing the client’s needs, although clarifications and nationwide guidelines as an aid are requested. In regard to how the aid administrators experience the use of their theoretical knowledge, the study shows that – in order to fully use the theoretical knowledge – the aid administrator needs further knowledge in form of a practical know-how, and that together the combined knowledge can help the aid administrator fully take use of their autonomy. Last of all the study shows that ethical dilemmas between personal and professional ethics are very common in the aid administrators work, as is common among street-level bureaucrats. This results in aid administrators developing strategies to cope with the internal conflicts that can arise, such as indifference or emotional detachment.

I Sverige använder socialtjänsten lagar för att tillgodose olika levnadsstandarder till olika grupper av människor. Aktuell studie har syftat till att undersöka hur biståndshandläggare resonerar kring begreppet skälig levnadsnivå och hur det används i praktiken inom äldreomsorgen. En kvalitativ studie har utförts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. En vinjett med ett fiktivt ärende har även använts för att undersöka om det finns olikheter i bedömningar mellan biståndshandläggare. Utifrån den insamlade empirin så har en tematisk analys genomförts och fyra teman har presenterats i resultatdelen. Dessa teman är vad är skälig levnadsnivå?, god vs skälig levnadsnivå, handlingsutrymme och olikheter i bedömning. Resultatet visar att det finns olikheter i bedömningar och att begreppet skälig levnadsnivå är ett abstrakt begrepp som har ett stort tolkningsutrymme. Parallellt visar studiens resultat att majoriteten av biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme en lagom nivå. En diskussion förs mellan vikten av att ha handlingsutrymme och ett rättssäkert samhälle där alla behandlas lika av myndigheter. Slutsatsen visar att det är en svår balansgång och att det krävs mer forskning inom ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Maslows behovspyramid. / In Sweden the social services use different laws to meet different living standards for different groups of people. The current study has aimed to investigate how social workers in elderly care reason about the concept of a reasonable standard of living and how it is used in practice. A qualitative study was conducted in which eight semi-structured interviews were conducted with social workers in the elderly care unit from three different municipalities in Sweden. A vignette has also been used to investigate whether there are differences in assessments between social workers. Based on the collected empirical data, a thematic analysis has been carried out and four themes have been presented in the results section. These themes are what is a reasonable standard of living?, good vs reasonable standard of living, room for maneuver and differences in assessment. The results show that there are differences in assessments and that the concept of a reasonable standard of living is an abstract concept that has a large scope for interpretation. In parallel, the results of the study show that the majority of development assistance officers feel that their room for maneuver is at a reasonable level. A discussion is held between the importance of having room for maneuver and a law-abiding society where everyone is treated equally by the authorities. The conclusion shows that it is a difficult balancing act and that more research is required in the subject. The results have been analyzed with the help of previous research and Lipsky's theory of grassroot bureaucrats and Maslow's pyramid of needs.

Studien har som syfte att utveckla förståelse och kunskap om biståndshandläggares agerande inom äldreomsorgen. Studien avser att belysa och fördjupa förståelsen för dilemman och svårigheter som kan uppstå i handläggningsprocessen samt hur dessa kan hanteras. Studien teoretiska ansats utgår från gräsrotsbyråkrati samt olika copingstrategier och etiska aspekter. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Resultatet påvisar att de upplevda svårigheterna finns i samverkan, inom organisationens struktur samt arbetet med kunder och deras anhöriga. Biståndshandläggare hanterar dessa svårigheter genom kollegialt stöd samt från kollegor och närmaste chef. Vidare framkommer att biståndshandläggare är omfattande. Individen behöver hantera flera saker samtidigt. Deras upplevelse är att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. / The purpose of this study is to expand the understanding and knowledge of the professional role of Social service officers in elderly care. The study intends to shed light on and deepen the understanding of the dilemmas and difficulties that may arise in the trial process and how these could be handled. The study’s theoretical approach is based on street-level bureaucracy as well as different coping strategies and ethical aspects. The empirical material has been obtained through semi-structured interviews with Social service officers. The results shows that the perceived difficulties exist in collaboration, within the organization's structure and in the work towards clients and their relatives. Social service officers deal with these difficulties by finding support from collegial meetings, as well as from colleagues and the immediate foreman. Furthermore, it appears that Social service officers is a diverse professional role where the individual needs to handle several arrents at the same time, and the experience is that there are not always enough resources to carry out their work in a satisfactory manner.

Title:          Assistance Assessment for Clients with Dementia Disease - The Perceptions and Experiences of Care Managers   Authors:    Fredrik Borg and Helena Wallin Håkansson   The study aimed to examine the experiences, difficulties and ethical positions of care managers in the assistance assessment of dementia clients. The study was based on the themes of self-determination and integrity, ethical approach, security and meaningful existence. Qualitative semi-structured interviews were used as data collection method. Empirical material was analysed based on empowerment and system theory. The result shows that care managers daily deal with ethical dilemmas regarding the client's self-determination and integrity, in relation to the right to security and meaningful existence. The informants conveyed that it’s mainly about being a fellow human with understanding and empathy, adapted to the current situation. Previous research shows ethical dilemmas regarding family caretakers and decision making for elderly with dementia, this was also evident in our study. For future research, we see the relevance in exploring the differences regarding the use of legal kinship privileges. / Titel:          Biståndsbedömning för klienter med demenssjukdom - Biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter   Författare: Fredrik Borg och Helena Wallin Håkansson   Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares upplevelser, svårigheter och etiska ställningstaganden vid biståndsbedömning av klienter med demenssjukdom. Studien utgick från temana självbestämmande och integritet, trygghet och meningsfull tillvaro samt etiskt förhållningssätt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Empiriskt material bestående av transkriberade intervjuer, analyserades utifrån teorierna empowerment och systemteori. Som resultat konstateras att biståndshandläggare dagligen hanterar etiska dilemman kring klientens självbestämmande och integritet, i relation till rätten till trygghet och meningsfull tillvaro. Informanterna förmedlade att det i praktiken handlar om att vara medmänniska med förståelse och empati, anpassat till den aktuella situationen. Tidigare forskning visar på bland annat etiska dilemman kring anhörigvårdare och beslutsfattande för äldre människor med demens. Detta framkom även i vår studie. För framtida forskning tror vi det kan vara relevant att kartlägga varför det ser olika ut kring användning av anhörigbehörighet.

According to the World Health Organization domestic violence against women is a growing problem in the world and it is therefore viewed as a society problem. Domestic violence against elderly woman is often overlooked in science and in general even though it has been shown that domestic violence does not cease with rising age.       The purpose of this qualitative study was to investigate social workers experiences with domestically abused elderly women. The purpose of the study was also to investigate if covid-19 has had any impact on the social workers in their work with domestically abused elderly women.   The study was based on semi-structured interviews with seven social workers in a medium sized municipal in Sweden. The study used theories of street-level bureaucracy, discretion and intersectionality with help from the theory om ageism for a deeper understanding of the subject.   The results from the study show that the most commonly used form of violence against elderly women in a domestic environment is psychological violence due to manly power imbalance between men and women. The results from the study show that the most common reason for domestic violence of elderly woman is dementia and power structures in society.   The results from the study also show that covid-19 has had an impact on the social workers due to the restrictions of social distancing.

Intentionen med denna studie har varit att genom en kvalitativ metod undersöka huruvida personer som arbetar inom hemtjänsten i Malmö stad upplever och uppfattar mötet med äldre där det uppkommer problem för personalen i deras arbete på grund av att den äldre har konsumerat alkohol. Detta genom att intervjua åtta hemtjänstpersonal angående deras förutsättningar att leva upp till lagen och den nationella och den lokala värdegrunden i Malmö stad. Vi vill även utröna om de anser att de har tillräckligt med kunskap inom området för att leva upp till dessa intentioner. Den insamlade empirin har bearbetats utifrån Aristoteles kunskapsteori med hjälp av de tre begrepp episteme, techne och fronesis samt utifrån teorin om handlingsutrymme. Det framkom i studien att intervjupersonerna inte främst uppger att det är deras kunskap som begränsar dem i att uppnå de intentioner som finns i lagar och värdegrunder, det som uppges vara de begränsande faktorerna är den äldres självbestämmande och organisationens resursbrist. Intervjupersonerna uppger att kunskapen de har och vilken de använder sig av i sitt arbete kommer främst från deras arbetslivserfarenhet vilket också styrks av tidigare forskning. När det i studien beskrivs hur det kan vara i mötet med de äldre som åsyftas i studien beskrivs detta att det kan se väldigt olika ut, där en del av intervjupersonerna beskriver att det i kan vara en tuff miljö att arbeta i. Då där det har förekommit rädsla för att utsättas för övergrepp. / The intention with this essay has been to study through a qualitative method whether or not people who is working in the homecare in Malmö city experience and perceive the meeting with elderly where there are problems for the staff in their work due to the fact that the elderly have consumed alcohol. By interviewing eight homecare staff regarding their prospects of living up to the law and the national and local value base in Malmö city. We also wanted to find out if they think they have enough knowledge in the area to live up to these intentions. The collected empiric has been processed from Aristotle's theory of knowledge using the three concepts episteme, techne and fronesis, and from the theory of “handlingsutrymme”. It was found in the essay that the interviewees do not primarily state that it is their knowledge that limits them in achieving the intentions contained in laws and the values, which is said to be the limiting factors, is the self-determination of the elderly and the organization's lack of resources. Interviewers state that the knowledge they have and which they use in their work comes mainly from their work experience, which is also supported by previous research. When it in the essay describes how it may be in the meeting with the elderly as referred to in the essay, this may look very different, some of the interviewees describe that in some cases it may be a tough environment to work in. Where they have occurred fear of being subjected to abuse.

Förutsättningarna mellan Sveriges kommuner skiljer sig, till följd av urbaniseringen, alltmer och skapar olika utmaningar och varierande möjligheter att tillhandahålla välfärden, däribland äldreomsorgen som sedan ädelreformen 1992 åligger primärkommunerna. 2019 beräknades cirka en fjärdedel av Sveriges kommuner att gå med underskott vilket resulterar i neddragningar och sparåtgärder inom välfärden eftersom välfärdens nivå används för att balansera budgeten. Trots att andelen äldre i Sverige ökar så visar forskningen att platserna på särskilt boende har minskat sedan 1980-talet och att allt färre äldre får stöd och hjälp i hemmet. Enligt en granskning utförd av Inspektionen för vård och omsorg kan kommunala riktlinjer, för handläggning av bistånd till äldreomsorg, användas som ett sätt att kontrollera kostnader genom att anpassa kriterier och ambitionsnivåer för äldreomsorgen samt genom att minska skillnader i beslut. Justitieombudsmannen har riktat kritik mot kommunala riktlinjer som är oförenliga med gällande rätt och trots att tidigare forskning visar att kommunala riktlinjer används vid handläggning och bedömning av beslut till bistånd av äldreomsorg så är kommunala riktlinjer ett förhållandevis outforskat fält. Syftet med studien har därför varit att förstå vilken funktion kommunala riktlinjer har med avseende på lagstiftningen och tillämpningen samt vilken funktion riktlinjer har för politiker. För att besvara detta har följande undersökts: 1) riktlinjernas utbredning och innehåll, 2) hur politiker motiverar deras tillkomst och hur de skapas och 3) vilken inverkan biståndshandläggare anser att riktlinjerna har på deras beslutsfattande. Tre metoder använts i studien; dokumentgranskning, semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Resultatet visar en omfattande utbredning av kommunala riktlinjer som finns i 274 av Sveriges 290 kommuner och att riktlinjerna är politiskt antagna i majoriteten av kommunerna. Granskningen visar att riktlinjerna innehåller vägledande information, om exempelvis lagstiftning och rättspraxis, men det är också vanligt att kriterier för att bevilja insatser eller nivåer för insatsernas omfattning i den aktuella kommunen anges. Resultatet indikerar vidare att riktlinjernas funktion är att överbrygga otydligheten i SoL genom en återgång till byråkratisering. Genom att minska handlingsfriheten syftar riktlinjerna också till att skapa trygghet och möjlighet till politiskt ansvarstagande för nyttjande av kommunala resurser, ansvarsutkrävande i relationen mellan politiker, medborgare och biståndshandläggare samt att kompensera för bristande kompetens. Standardiseringen som görs i syfte att uppnå likabehandling och rättssäkerhet riskerar dock att gå emot intentionen med SoL och den individuella prövningen. Studien synliggör vikten av att nödvändiga resurser investeras i de riktlinjer som skapas så att de utformas för att vara lagenliga, rättssäkra och tillgängliga men att förutsättningarna för detta skiljer sig kraftigt mellan kommuner. En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsen eller en annan statlig myndighet ansvarar för att ta fram en mall till riktlinjer som kontinuerligt uppdateras med aktuell lagstiftning och rättspraxis. Sammanfattningsvis visar studien att riktlinjer har en utbredd inverkan på biståndshandläggarnas beslutsfattande. Riktlinjerna får därigenom en central roll i tillämpningen av välfärden med en inverkan på enskilda äldre och det bistånd som beviljas. / Cutbacks and austerity measures were in 2019 estimated in a quarter of the Swedish municipalities because of financial deficit. Due to the urbanization the conditions of the municipalities vary creating different challenges and possibilities to provide for the necessary welfare service such as elderly care. Despite a growing population of elderly previous research shows a decline in residential homes since 1980 as well as a decrease in caretakers receiving home help service. According to an inspection of the Health and Social Care Inspectorate (Inspektionen för vård och omsorg) local policy guidelines, for elderly care assessment, are being used to reduce the dissimilarities in decision-making within the municipalities’ and to control the financial costs by adapting criteria’s and care limits for the needs assessment. Critic has by the Swedish Ombudsman been directed towards municipal guidelines for not being in accordance with the law and case-law. Despite previous research indicating usage of municipal guidelines in the need’s assessment and decision-making process, municipal guidelines are still a quite unexplored field. The aim of this thesis is therefore to understand the role of municipal guidelines, for elderly care assessment, with regard to the law and the application of the law as well as the role municipal guidelines play according to politicians. In order to achieve this the following has been examined: 1) the spread and content of the municipal guidelines, 2) the creation and political motives for establishing the guidelines and 3) how the care managers view their impact on the decision-making process. The methods used are semi-structured interviews, a survey, and a documentation review. The result shows that municipal guidelines are politically established, that they are widely spread and can be found in 274 out of 290 Swedish municipalities. According to the survey the guidelines contains guidance of law, case-law and the like, as well as criteria’s and limits for the needs assessment and decision-making of elderly care service. The result indicates that the role of the local guidelines is to compensate for the ambiguity of the social Services Act (socialtjänstlagen 2001:453) by reinstating bureaucracy. By limiting the discretion, the guidelines aim to compensate for the lack of competence as well as creating certainty and enable political responsibility for the usage of municipal resources as well as accountability between politicians, care managers and citizens. By standardizing, the aim is to achieve equality and legal certainty despite risking the fundamental intentions of the social Service Act as a framework law designed for individual needs assessment. This study makes the need for investing necessary resources into creating guidelines more visible for them to be lawful and ensure legal certainty as well as accessible. The conditions, however, vary noteworthy between the municipalities. As a solution, the National Board of Health and Welfare, or some other authority, could be held responsible for developing a national guideline, regularly up to date and based on current law and case-law. In summary the study shows that municipal guidelines have a widespread impact on the decision-making of the care managers. The municipal guidelines thereby have a central role in the application of the law with the consequence of a noteworthy impact on the individual elderly and the help warranted as a consequence.

In 2018, a new welfare law was implemented in Sweden aiming to increase the collaboration between hospital care, primary care and municipalities in cases where patients are in need of continued care and attention after they have been discharged from inpatient care (the Collaboration Act, my translation). The legislation contains instructions on the division of responsibilities between the different actors involved in the collaboration, but also provisions about municipal payment responsibility in cases where patients can´t be discharged from inpatient care at hospital within three days from the day he or she has been assessed as medically finished by the responsible doctor. This study aimed to describe and analyze the significance of the Collaboration Act for care managers in cases where elderly people have been discharged inpatient care. The empirical material was collected through qualitative interviews with six care managers. In order to analyze the empirical material a theoretical framework has been used consisting of Lundquists theory on officials as guardians of democracy and Lipskys theory on street-level bureaucrats. The result indicates that the care managers working methods are unchanged, but that the pace has increased in the care planning process. This means that the same amount of work must be performed as before, but with a more limited time before the municipal payment responsibility arises which has led to a consequence with inadequate investigations and needs assessments for the elderly client. To handle this dilemma, care managers overcompensate the elderly client with care interventions to create a feeling of security when they are dischared from inpatient care.