Syftet med denna studie är att undersöka biståndshandläggares upplevelser av bedömningsmöten för äldre med demenssjukdom, vilka eventuella utmaningar som uppstår samt hur dessa hanteras. Vidare syftar studien även till att utifrån begreppen empowerment, advocacy och paternalism skapa förståelse för hur biståndshandläggarnas beskrivna arbetssätt förhåller sig till uppdraget om värnandet av den enskildes självbestämmanderätt. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare i en mellanstor kommun i Sverige, varefter empirin analyserades utifrån en tematisk analys samt beskrivna teoretiska begrepp. Studien visar att biståndshandläggarna möter en rad utmaningar vid dessa möten i form av kommunikationssvårigheter, bristande sjukdomsinsikt och motstånd samt utmaningen att som biståndshandläggare finna en balansgång mellan brukar- och anhörigperspektivet och att biståndshandläggarna tillämpar kommunikationsanpassning, strategier för samtycke, strategier vid motstånd och samverkan, för att hantera utmaningarna. En övergripande slutsats är att biståndshandläggarnas arbetssätt inrymmer tendenser av såväl empowerment som paternalism, vilket i viss mån kan anses stärka den enskildes egenmakt men i viss mån även motverka detta genom att professionella och anhöriga övertar beslutsansvaret för den demenssjuke på grund av nedsatt beslutsförmåga. Av analysen framkommer det även att biståndshandläggarna, i enlighet med begreppet advocacy, ofta intar positionen att företräda den äldre med demenssjukdom i syfte att värna om dennes självbestämmanderätt. / The purpose of this study is to investigate case managers experiences of assessment meetings for old people with dementia, which challenges arise and how these are handled. The study also aims to create an understanding of how the case managers described working methods relate to the task of protecting the individual's right to self-determination, based on the concepts of empowerment, advocacy and paternalism. This was investigated through semi-structured interviews with case managers in a medium-sized municipality in Sweden. The interviews were then analyzed based on a thematic analysis and described theoretical concepts. The study shows that the case managers face a series of challenges in terms of communication difficulties, lack of disease insight and resistance, as well as finding a balance between the perspective of the user and the relatives, and that the case managers apply communication adaptation, strategies for consent, strategies for resistance and cooperation to deal with these challenges. An overarching conclusion is that the working methods of case managers contain tendencies of both empowerment and paternalism, which to a certain extent can be considered to strengthen the individual's empowerment but to a certain extent also counteract this by having professionals and relatives take over decision-making responsibility for the person with dementia due to reduced decision-making capacity. The analysis also shows that the case managers, in accordance with the concept of advocacy, often take the position of representing the person with dementia to protect their right to self-determination.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan till särskilt boende. Detta kommer undersökas med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys där de texter som kommer analyseras är domar ifrån förvaltningsrätten där äldre personer överklagat sitt biståndsbeslut. Genom att använda teorier om att göra ålder och perspektiv på makt, analyserades och tolkades utvalt empiriskt material. Analysen utfördes genom att söka efter meningsbärande delar av texten, meningar som innehåller relevant information för att kunna svara på studiens syfte. Den relevanta informationen kodades för att sedan kategoriseras, och separerades i olika teman som slutligen analyserats med teori och tidigare forskning. Studien visar att det är svårt att urskilja en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan. Denna slutsats tas då det inom kategorierna verkar skilja sig åt både mellan de olika bifallen och de olika avslagen, men även mellan avslag och bifall. Utifrån det resultatet så verkade det inte vara några vissa egenskaper som den äldre ska, eller inte ska ha för att beviljas insatsen. Slutsatsen innebär inte att en stereotyp nödvändigtvis inte existerar, men den har inte kunnat urskiljas i det empiriska materialet. Utifrån de teoretiska begrepp och den forskning som använts i studien är en trolig slutsats i stället att biståndshandläggarna tar godtyckliga beslut utifrån de givna ramar som organisationen utformat i form av kommunala riktlinjer och rådande lagstiftning. Den utredning som biståndshandläggarna skriver om den äldre, utgör sedan en del av underlaget i förvaltningsrättens dom, och det är denna del som är av intresse för denna studie. / The purpose of this study is to investigate whether there is a stereotype of the elderly being granted their appeal to retirement homes. This will be conducted with the help of a targeted qualitative content analysis where the texts that will be analyzed are verdicts from the Administrative Court where older people have appealed their denied request for assistance. Based on theories on “making age” and perspectives on power, empirical material was analyzed. The analysis was conducted by searching for meaning-bearing parts of the text, sentences that contain relevant information to be able to answer the purpose of the study. These codes were then divided into categories, to be further divided into different themes that were finally analyzed through theory and with previous research. The study reveals that it is in fact difficult to discern a stereotype of the elderly who gets approval of their appeal. This conclusion is drawn due to categories that seems to differ both between different approvals and different refusals, but also between rejection and approval. Based on this, it did not seem to be any certain characteristics that the elder should, or should not have in order to be granted approval of special housing. This does not necessarily mean that this stereotype does not exist, it simply means that it has not been discernible in the empirical material used in this essay. Based on the theoretical concepts and the research used in the study, a plausible conclusion is instead that the development assistance administrators make arbitrary decisions based on the framework that is set by the organization in the form of municipal guidelines and current legislation. The investigation that the social workers write about the elderly then forms part of the basis in the Administrative Courts judgement, and it is this part that is of interest for this study.

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how care managers experience working with suicide prevention with the elderly. The study explores identified potential factors of success and perceived obstacles in the care managers current manner of operations. Additionally, the interviewees have suggested various ways on how to improve their current working methods. The data was collected by interviewing ten care managers and later analyzed by means of thematic analysis and applying Antonovsky’s salutogenic approach to wellness. This theoretical framework suggests the importance of an individuals’ ‘sense of coherence’ (SOC) for handling the hardships of life. Antonovsky suggests that the receivers of care can get their SOC strengthened by a professional. The interviewees of this study report the importance of developing a working alliance between the care manager and the receiver of care. They also highlight a lack of knowledge and the need of further training. Additionally, the results suggest that professionals in the field of elderly care can, and should, cooperate interprofessionally to counteract the elderly care’s focus on physical health over the mental. Our findings also suggest that inclusion of professionals with hands-on experience could be helpful when developing new strategies or policies.

People with dementia are commonly in need of some form of social care from the social services in order to manage their everyday situations. However, social services are shaped by the construction of policy targets. The aim of this dissertation is to explore the social citizenship for people with dementia. Social citizenship for people with dementia is explored by studying how people with dementia, in policy documents, have been constructed as a target group and also by studying how policies are enacted in practice by care managers, in their work and in their meetings with people with dementia. This is illustrated by studying policy documents from national level which range over nearly 40 years and 19 interviews with care managers. It is shown that, if and when, people with dementia are visible in policy documents, they commonly have a negative construction based on their cognitive and communicative abilities, as a burden, disturbing and incapable. It is further investigated how street-level bureaucrats, in this case care managers, experience meeting with people with dementia when they apply for social services. It is shown that care-managers experience difficulties concerning this group comprised of the exchange of information between care managers and people with dementia, refusal of social services by the person, the influence of relatives and other professions as well as moral dilemmas, such as the relations between the person with dementia and their relatives. The study shows that care managers have little support from policies, e.g. legislation and guidelines, in how to handle these dilemmas, and must thus create their own local ways of handling these situations. Care managers are thus influential policy actors concerning the policy target group of people with dementia. The policy processes which this dissertation illustrates, affect the social citizenship of people with dementia. It is shown that they, to an extent, have difficulties in influencing their own everyday situation concerning social services. Finally, the policy processes, will affect their possibility to influence their social citizenship. / Personer med demenssjukdom behöver vanligtvis någon form av socialt stöd från socialtjänsten för att kunna hantera sin egen vardag. Emellertid så är socialt stöd format av konstruktionen av policymålgrupper. Syftet med denna avhandling är att undersöka det sociala medborgarskapet för personer med demenssjukdom genom att studera hur dessa personer, som policymålgrupp, har konstruerats i policydokument samt hur policys iscensätts i praktiken av biståndshandläggare inom socialtjänsten, i deras arbete och i deras möten med personer med demenssjukdom. Detta belyses genom studier policydokument på nationell nivå som spänner över nästan 40 år samt intervjuer med 19 biståndshandläggare. Studien visar att om och när personer med demenssjukdom är synliga i policydokument så har de vanligtvis en negativ konstruktion som baseras på deras kognitiva- och kommunikativa förmågor, som betungande, störande och inkapabla. Vidare undersöks i denna avhandling hur gräsrotsbyråkrater, i form av biståndshandläggare, upplever mötet med personer med demenssjukdom då de ansöker om socialt stöd från socialtjänsten. Det visas att handläggare upplever svårigheter i deras möten med denna grupp. Svårigheterna ligger i utbytet av information mellan handläggare och personen med demens, vägran från personen att ta emot stöd, inflytande från anhöriga och andra professioner samt moraliska dilemman som relationen mellan personen med demenssjukdom och anhöriga. Handläggare har lite stöd från policys, såsom lagar och riktlinjer, i hur de ska hantera dessa svårigheter och måste således hitta egna, lokala, sätt att hantera dessa situationer. Handläggare är således inflytelserika policyaktörer rörande policymålgruppen personer med demenssjukdom. De policyprocesser som avhandlingen berör påverkar det sociala medborgarskapet för personer med demenssjukdom. Det visas att de, till viss del, har svårigheter att påverka sin egen vardag i relation till stöd från socialtjänsten. Slutligen påverkar policyprocesser möjligheten för personer med demens att påverka sitt sociala medborgarskap.

To use standardized questionnaires for questions about domestic violence within the social services' elderly units Intimate partner violence (IPV)and the way women are  exposed to violence in close relationships has been recognized in recent decades as a problem at a societal level, both nationally and globally. As a result, work on IPV has  received new laws and regulations to strengthen women's right to protection in society, which has also led to work with these issues is being developed and prioritized at a  municipal level. While IPV has gained more visibility, IPV that affect older women also has received greater attention. IPV and aging can mean a special vulnerability as aging  can mean more isolation, greater need for care by or for a violent partner and that the violence may have lasted for a longer period of time. Research on the subject also shows that there is a knowledge gap about the elderly's exposure to violence and the work to discover it, and that there are no specific figures that show how widespread the problem is. Despite the increased focus on older women's exposure to IPV, interest in skills development regarding elderly is lower in comparison with other categories within the group  of women exposed to violence in Sweden's municipalities. At the same time, the development of welfare has moved in a direction towards an evidence-based practice and  developed standardized assessment instruments. Based on an attempt to combine work against violence in close relationships with evidence-based practice, the assessment  instrument FREDA was developed, which social workers and social service agents can use to detect and identify violence and make protection assessments, which is considered  an important part of violence prevention and violence protection work. Nevertheless, several studies and evaluations show that there are several obstacles to asking questions  about violence, such as insecurity and lack of knowledge. The purpose of our study has been to investigate how social workers at social agencies that works with elders ask  questions about violence in IPV and whether underlying factors such as knowledge, experience and supervision affect the tendency for social service agents to ask the question  about violence. The purpose is also to investigate the extent to which social service workers use standardized assessment instruments in matters of violence and whether  standardized assessment instruments is experienced as a support in their work. With a quantitative method and with a survey design to collect data, we have created a web survey with 49 statements and questions that we have sent via link to social service agents who work with development assistance and the elderly. The survey received a total of 79 respondents and the results have been processed in SPSS and to some extent in Excel. To present the results we have used SPSS to create graphs and crosstabs and through using Cramres V we report the strength of the relationships between the  variables. We have also developed a significance measure based on Cramers V. The results of the study shows that a significant proportion of the respondents do not agree that they ask questions about domestic violence to their clients and that there is a connection between not asking questions about domestic violence and not feeling that you have  enough knowledge of the subject. The results of the study cannot show where the knowledge about violence comes from, but it shows that within our sample there is a slight  tendency for the use of FREDA-short questions to have a positive impact on the experience of knowledge about IPV. The results of the study show that approximately one third  of the study respondents use FREDA-short questions at their workplace. The study also shows that of the respondents who stated that they fully or partially agree that they ask questions about violence in close proximity to a greater extent use FREDA-shortquestions. In conclusion, our study shows that there was a tendency for respondents who  stated that they did not agree that they ask questions about domestic violence also had the opinion that older people find it more intrusive to talk about IPV.

Syftet med detta arbete är att undersöka om biståndshandläggare inom äldreomsorg upplever att kommunens egna riktlinjer försvårar deras möjligheter att följa aktuell lagstiftning och nationella regelverk, samt i vilken mån detta kan skapa hinder för uppfyllandet av en skälig levnadsnivå. I studien har fyra biståndshandläggare blivit intervjuade från två olika kommuner. Uppsatsens insamlade empiri är det som ligger till grund för uppsatsens resultat, analys och slutdiskussion. I resultatet av studien framkom det att ibland kan kommunens riktlinjer uppstå som ett hinder, om kommunen inte erbjuder en insats. Resultatet visar också att biståndshandläggarna i båda kommunerna var överens om att begreppet skälig levnadsnivå är ett luddigt begrepp och att det saknas en tydlig definition av begreppet. Det framkom också delade meningar gällande om kommunens ekonomiska situation påverkade biståndshandläggarnas beviljandegrad.   Vi vill genom vår c-uppsats belysa att det som framkommer som resultatet i vår studie, kommer vi inte att kunna dra några generella slutsatser. Vi kommer däremot att på en mikronivå belysa likheter och skillnader mellan en kommun i norr och en kommun i syd.

This paper aims to investigate how needs assessors in the municipality experience their work with elderly people who experience loneliness, and what different types of support measures they can offer. In addition the paper looks into the discretion which the needs assessors use to provide the elderly people with care that is adapted to individual needs. This qualitative study has been carried out conducting semi-structured interviews with seven needs assessors from five different municipalities. The findings indicate that the work with elderly people experiencing loneliness is very much a question of interpretation. Loneliness can manifest itself in different ways and is not always easy to talk about, nor to interpret. The study also shows that individual assessments can be difficult to implement due to strict guidelines and a tight budget. However, the work towards helping-and supporting elder people and acknowledging the issue of loneliness in later life is an important matter for both older people and needs assessors.

Prior studies have shown that individuals with disabilities, especially those with communication disabilities, are at higher risk for being exposed to domestic violence. The Swedish National Board of Health and Welfare recommend the municipal social services to use Augmentative Alternative Communication (AAC) as a means to facilitate communication with such individuals. Further, it is recommended that the social services use a standardized instrument called FREDA-risk assessment to ask clients about domestic violence. However, little is known about the use of those instruments among LSS administrators who handle service and support for individuals with disabilities, who may also have communication disabilities. The aim of this study was to investigate the use of FREDA- risk assessment and AAC among LSS administrators, and to explore whether the use of AAC affects the use of FREDA-risk assessment. In order to do so, a digital survey was conducted, in which 366 respondents spread over 144 municipalities participated. The results show that both instruments are not use at their full potential and that the use of AAC could facilitate the use of FREDA- risk assessment. Implications for social work practice and further research are discussed.

Syftet med denna studie var att undersöka och öka kunskapen om arbetsrelaterad stress hos biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Genom kvalitativa intervjuer med sex anställda har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlar om stressens orsaker, hur stressen påverkar biståndshandläggarnas välmående och arbetskvalitet, hur stressen hanteras och vilka faktorer biståndshandläggarna anser kan reducera den upplevda stressen. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till stress hos socialarbetare samt två teoretiska verktyg: krav-kontrollmodellen och copingteorin. Resultat visar på att orsaker till stress handlar om faktorer så som en okontrollerbar ärendemängd och brist på stöd från ledning. Biståndshandläggarnas hälsa påverkas på olika sätt, både psykiskt, fysiskt och kognitivt. Vidare påverkas arbetskvaliteten genom att detaljer lättare missas. Respondenternas stresshantering kännetecknas av både positiva och negativa strategier. Det kan handla om att öka strukturen, sänka de personliga kraven, arbeta övertid eller att inte söka stöd. Respondenternas egna idéer om stressreducerande faktorer visade sig handla om stöd på arbetsplatsen och att arbeta i en resursstark organisation. Vidare framkom det att respondenter kan uppleva stress som något positivt då den kombineras med en hög kontrollnivå. / The aim of this study was to examine and increase the knowledge about work related stress among social service workers within elderly care. Through qualitative interviewes with six employees, a number of questions have been answered. These are about the causes of stress, how the stress affects the employees health and quality of work, how stress is managed and which factors they believe can reduce stress. The material has been analyzed on the basis of earlier research linked to stress among social workers together with two theoretical tools: the demand-control model and the coping theory. Results show that causes of stress are factors such as lack of control in work cases and a lack of support from the management. The employees health is affected by stress in various ways, both mentally, physically and cognitively. Furthermore, the quality of work is affected by details being more easily missed. The respondents’ stress management is characterized by both positive and negative strategies. It can be about increasing the work structure, lowering personal demands, working overtime and not seeking support. The respondents’ own ideas about stress reducing factors turned out to be about support within the work place and to work in a resourceful organisation. Results also show that respondents may experience stress as something positive when it is combined with a high level of control.