Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar. Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod.

We are aware of the fact that elderly people suffering from alcoholism doesn’t stop their be-haviour the day they turn 65. But when they do turn 65, they might become a case for social workers who only handle cases regarding people over 65, and we wanted to find out if they have any experience of working with elderly who have problems related to alcohol. We de-cided that a group interview, a focus group, would be the best method when our purpose was to try discovering their own experiences, so we interviewed seven social workers in the Stockholm area. The interview was based on four main questions: the social workers experi-ences, difficulties in the cases, how to handle the difficulties and how the social workers talk about these cases among themselves. These questions were analysed with the theory of social construction, Bourdieu´s theory of doxa and Goffman´s theory of stigma. The analyse showed that the social workers had experience but that they didn’t want more recourses, they wanted a cooperation with social workers who specializes on clients with alcohol related problems. They currently focus on the individual, not the alcohol issue which we believe might be a problem in the future.

The aim of the study is to investigate how social workers relate to the self-determination in cases that involve people who have dementia. To investigate this we have chosen to build a qualitative study. The study is based on four interviews with social workers in elderly care in Sweden. To analyze our material we chose the concept autonomy, and legal texts from the Social Services Act (SFS 2001: 453) and Parental code (SFS 1949: 381). Our results show that social workers are often forced to deviate from the law and guidelines to ensure the best for the person with dementia. Social workers justified their actions by arguing that what they did was in, or in line with the persons best interest. The person’s self-determination is left to stand back in some emergency cases where social workers cannot stand by and watch as the clients suffer. It was also shown that the administration process is often more extensive in cases involving people who have dementia than people who do not have dementia. The reason for this is that there are several elements that social workers must take into consideration, among other things, determining if there is a dementia diagnosis and if a legal guardian application should be made. It was also brought to light that social workers often have to spend more time on motivating the person with dementia to receive support. This motivation the interviewees called to coax, which can be seen as another word for persuasion. This is done although the law says that the client should have self-determination.

The purpose of this study is to research whether or not gender has an impact on assessments regarding the support for persons with special nedds (LSS personkrets 3). Administrators working in disability care are to make decisions on the basis of the individual's needs when assessing the need for aid and support. This study is based on qualitative interviews, with six administrators, and one head of operations. The empirical data collected has been thoroughly analysed from a gender perspective, rooted in Butler's theory regarding performativity and subversive actions, as well as Connell's gender regime, and Hirdman's gender contracts. Results show that administrators have ackknowledged and noticed differences in how male and female users express their needs, where the difference lies in the communication; females seem more reserved and shy, whereas males seem more outward and extroverted. The interviews indicate that administrators from chosen municipalities have a poor gender awareness, and seem not to apply gender perspectives in their work.

User participation within social work has caught more attention in the public sector of Sweden. The aim of this study is to gain understanding of how user participation as taking into consideration in the field of care for the elderly. The study is based on six semi-structured interviews with six social service officers, therefore the study is based on their perspectives and experiences. In order to gain qualitative data, the method of meaning categorization was used, which resulted in three association themes: user participation, limitations, relationships and approach. The results were then analyzed together with previous research, and through Lipskys’ (1980) theory “Street-level bureaucrats”. The results of the study indicate that user participation is complex in practice and therefore the social service officer have to find a way to manage and implement user participation in their work. Also, that there are some factors that affect user participation e.g. guidelines, relatives, users with cognitive impairment and furthermore the social service officer himself.

This essay studies the perceived effects of different communication hindrances on the daily work of care managers. It begins with discussing communication hindrances as a term and moves on to present other researchers findings on how communication hindrances can be bridged and how they affect communication with personnel and care managers. This study is a qualitative study in which five care managers that work with elderly people have been interviewed. The results were analysed using terms such as paternalism, autonomy and power as a theoretical base. The study concluded that care managers perceived communication barriers, such as hearing impairment and dementia among others, as something present in their daily work life and not something out of the ordinary in their profession. It was found that several of the care managers had used communication aids however some felt that they were unnecessary or the elderly’s responsibility to provide in case such measures/methods should be needed. Often it is relatives who stand as a bridge to communication with the elderly and are a great aid in the care application. However they can be a hindrance to the communication if their paternalistic tendencies lead them to take over. This can be a great challenge to the care managers as they try to get the elderly involved in the process in spite of communication hindrances.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur två perspektiv i äldreomsorgen samt undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen. Detta för att bidra med en ökad kunskap och större förståelse för välfärdsteknikens syfte samt dess implementering. Följande frågeställningar utformades med mål att besvara studiens syfte: Vad ses som förtjänster och begränsningar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen? Hur uppfattar biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten att välfärdstekniken understödjer att uppfylla de krav gentemot äldre personer som ställs på kommunen i enlighet med Socialtjänstlagen 4 kap. 1 § och 5 kap. 4, 5 §§? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av totalt åtta intervjupersoner. I resultatet framkommer en övervägande positiv inställning till välfärdstekniken hos alla intervjupersoner och det tycks finnas en övergripande samstämmighet i förståelsen av vikten att implementera välfärdstekniken i äldreomsorgen. Ur resultatet framkommer en skillnad mellan professionerna vad gäller uppfattningen om hur välfärdstekniken kan vara behjälplig i uppfyllandet av äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen.

Syftet med studien är att undersöka biståndshandläggares handlingsutrymme i handläggningen av insatsen försöks- och träningslägenhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur upplever biståndshandläggaren graden av frihet i sitt handlingsutrymme i bedömning av försöks- och träningslägenhet? Hur tillgodogör biståndshandläggaren klientens medverkan och önskemål i handläggningen av försöks- och träningslägenhet? Studien baseras på enskilda intervjuer som utgick ifrån en halvstrukturerad intervjuguide med sex stycken biståndshandläggare som arbetar inom socialpsykiatrins myndighetsutövandeverksamhet i Stockholms stad. Studiens resultat visade på att det inte finns någon motsättning mellan riktlinjerna och den individuella bedömning som alla klienter har rätt till, utan att handlingsutrymmet fyller ut riktlinjernas funktion. I alla fall när det gäller insatsen försöks- och träningslägenhet inom socialpsykiatrin i Stockholms stad. Studien kom också fram till att klientens kognitiva förmåga avgör hur mycket klienten medverkar i utredningen. Det outnyttjade handlingsutrymme hamnar hos biståndshandläggaren, som då får ett utökat handlingsutrymme. / The aim of this study was to investigate the freedom of action of the care managers in the handling of trial and training apartments. The study is based on the following questions: What level of freedom does the care managers experience in the assessment of trial and training apartments? How does the care manager create a good environment, taking into consideration the client's involvement and wishes, in the management of trial and training apartments? The study is based on individual interviews based on a semi-structured interview guide with six care managers working in the government-run social psychiatry organisation in the city of Stockholm. The results of the study showed that there is no contradiction between the guidelines and the individual assessment that all clients are entitled. In either case, when it comes to the trial and training apartments at the social psychiatry organisation in the city of Stockholm. The study also shows that the client's cognitive ability determines how much the client participates in the investigation. The unused space of action is given to the care manager, which then increases the scope of action.

No description available.

I dag befinner sig biståndshandläggare inför nya utmaningar på grund av coronapandemin. Det som tidigare har varit självklara strategier för att tillförsäkra klienters delaktighet är i dagens samhälle en riskbedömning i sig. Trots äldres utanförskap i användningen av digitala verktyg har alternativa mötesformer fått större betydelse i samhället. Det finns dock en oro samt rädsla över vilka konsekvenser coronapandemins restriktioner kan medföra. Syftet med studien var att utifrån ett professionsperspektiv söka förståelse för hur äldre klienters delaktighet i utredningsprocessen kan tillförsäkras under tider då fysiska möten bör undvikas. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med biståndshandläggare genomfördes via Skype samt teams, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visade att biståndshandläggares strategier för att tillförsäkra delaktighet har begränsats i och med restriktioner. Avgörande för äldres delaktighet i utredningsprocessen beror dels på hur kommunerna har tolkat restriktionerna i sina riktlinjer, vilket handlingsutrymme biståndshandläggare har samt vilket synsätt dehar på delaktighet. Delaktighet påverkas även av hur biståndshandläggare valt att strukturera sitt möte samt av individers egna förutsättningar. Att använda alternativa mötesformer var både en förutsättning samt begräsning för äldres delaktighet. Socialarbetare behöver därför utveckla sin kompetens i vilka situationer alternativa mötesformer kan vara till fördel, samt utveckla nya metoder för att möjliggöra äldres delaktighet i utredningsprocessen. Med hjälp av sitt handlingsutrymme kan socialarbetare lära sig att anpassa sitt arbetssätt utifrån individers behov i olika kontexter.