Submitted by BRUNO RODRIGO SIMÃO null (bruno@ufersa.edu.br) on 2017-12-15T12:00:08Z No. of bitstreams: 1 Tese_Bruno_Rodrigo_Simao.pdf: 4039244 bytes, checksum: 1f0f7b13d757bcb95d5e59f2107310ea (MD5) / Approved for entry into archive by Alexandra Maria Donadon Lusser Segali null (alexmar@fcav.unesp.br) on 2017-12-15T16:22:44Z (GMT) No. of bitstreams: 1 simão_br_dr_jabo.pdf: 4039244 bytes, checksum: 1f0f7b13d757bcb95d5e59f2107310ea (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-15T16:22:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 simão_br_dr_jabo.pdf: 4039244 bytes, checksum: 1f0f7b13d757bcb95d5e59f2107310ea (MD5) Previous issue date: 2017-12-05 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / A fim de utilizar a modelagem tridimensional (3D) para estimar área, volume e massa, bem como avaliar o impacto dos desvios envolvidos nas equações empíricas disponíveis na literatura, em animais, foram utilizados seis ovinos Corriedale tosqueados com massa entre 10 e 105 kg e cinco bovinos Nelore com massa entre 600 a 800 kg. Os animais foram treinados utilizando os princípios de habituação e condicionamento, a fim de reduzir a reatividade dos animais. Para medição da área de superfície, utilizaram-se basicamente três procedimentos: equação empírica (EE) para cada espécie, instrumento manual de medição (IMM) e modelagem 3D do animal por fotogrametria (AR) e escaneamento com sensor kinect (AS_KS). Foi realizada uma análise de covariância, sendo a massa a covariável e uma análise de regressão não linear foi ajustada como uma função potência (alometria). Analisando as médias de área de superfície, para ovinos, em relação aos procedimentos utilizados não houve diferença entre IMM e modelos 3D, bem como entre os modelos 3D, enquanto entre IMM e EE houve diferença significativa. Para os bovinos, observou-se que os procedimentos 3D foram, em média, superiores às estimativas de área de superfície pela EE (a=5%). Quando se plotou os dados de área de superfície, de ovinos, dos métodos testados em função da massa corporal, obteve-se aproximações empíricas distintas daquelas estimadas pela EE em mais de 11% para animais acima de 100kg, enquanto que para os bovinos a diferença média entre os modelos 3D e EE foi de mais de 18%. Como os ajustes das equações com IMM e por modelos 3D tiveram taxas de crescimento muito próximas e os desvios entre elas foram inferiores a 2%, constatou-se que o uso de modelos 3D foi ratificado. Quando se plotou os dados de ambas as espécies, observou-se excelentes ajustes (R²=0.99) e estimativas consistentes com aquelas obtidas pelas equações específicas para cada raça, com desvios inferiores a 3,2%. Outras relações, como volume em função da área de superfície, foram estabelecidas, resultando em aproximações consistentes quando utilizada para estimar o volume do animal. Quando se considerou o animal como um Cilindro Horizontal Padrão (CHP), sua área de superfície foi estimada, em média, 36% abaixo daquelas observadas para os modelos 3D e IMM. Por meio da simulação da transferência de calor por convecção, obteve-se uma diferença de mais 56% na taxa de convecção quando se considerou o animal como um CHP em relação aos modelos 3D e cilindro horizontal completo (CHC). Quando se relacionou as informações das imagens bidimensionais (2D) com as informações dos modelos 3D, foi possível encontrar equações para estimar área, volume e massa dos animais. Outra abordagem que ficou constatada foi a utilização de modelos 3D para avaliação em melhoramento genético, como pelo método EPMURAS. O uso de modelos 3D para estimar a área de superfície e volume em animais foi validado. O método parece ser o melhor meio para estimar a área de superfície e volume, e certamente aparece como uma ferramenta para melhorar as pesquisas envolvendo transferência de calor e massa, bem como o melhoramento genético. / In order to use three-dimensional (3D) modeling to estimate area, volume and mass, as well as to evaluate the impact of the deviations involved in the empirical equations available in the literature, in livestock, six shorn Corriedale sheep were weighed with mass between 10 and 105 kg and five Nelore cattle with mass between 600 and 800 kg. The animals were trained using the principles of habituation and conditioning in order to reduce the reactivity of the animals. For the measurement of the surface area, three procedures were used: empirical equation (EE) for each species, manual measurement instrument (IMM) and 3D animal modeling by photogrammetry (AR) and kinect sensor (AS_KS) scanning. A covariance analysis was performed, with the mass being covariable and a non-linear regression analysis was adjusted as a power function (allometry). Analyzing the surface area averages for sheep, in relation to the procedures used there was no difference between IMM and 3D models, as well as between 3D models, while between IMM and EE there was a significant difference. For cattle, it was observed that the 3D procedures were, on average, higher than the surface area estimates by EE (a=5%). When data were plotted on the surface area of sheep and the methods tested for body mass, empirical approximations were obtained, different from those estimated by EE in more than 11% for animals over 100 kg, while for cattle the difference between 3D and EE models was over 18%. As the adjustments of the equations with IMM and 3D models had very close growth rates and deviations between them were lower than 2%, it was verified that the use of 3D models was ratified. When plotting the data of both species, we observed excellent adjustments (R² = 0.99) and estimates consistent with those obtained by the specific equations for each breed, with deviations lower than 3.2%. Other relationships, such as volume versus surface area, were established, resulting in consistent approximations when used to estimate the volume of the animal. When the animal was considered as a Standard Horizontal Cylinder (CHP), its surface area was estimated, on average, 36% lower than those observed for the 3D and IMM models. Simulation of the heat transfer by convection gave a difference of 56% in the convection rate when the animal was considered as a CHP in relation to the 3D models and the full horizontal cylinder (HCC). When the information of the two-dimensional images (2D) was related to the information of the 3D models, it was possible to find equations to estimate area, volume and mass of the animals. Another approach that was verified was the use of 3D models for evaluation in genetic improvement, as by the EPMURAS method. The use of 3D models to estimate surface area and volume in animals was validated. The method seems to be the best medium for estimating surface area and volume, and it certainly appears as a tool to improve research involving heat and mass transfer as well as genetic improvement. / CAPES 1367458 / CAPES 1443570 / CAPES 1707637 / CNPq 166449/2017-2

Pulse oximeters are used in operating rooms and recovery rooms as a monitoring device for oxygen in the respiratory system of the patient. The advantage of pulse oximeters over other methods of oxygen monitoring is that they are easy to use and they are non-invasive, which means it is not necessary break the skin to extract blood for information to be obtained. The standard for the measurement of partial pressure of CO2 and O2 is an arterial blood gas analysis (ABG). However routine monitoring using this method on a continuous basis is impractical since it is slow, painful and invasive. Measuring carbon dioxide is critical to preventing ailments such as carbon dioxide poisoning or hypoxia. The problem is, currently there is no known effective non-invasive method for accurately measuring carbon dioxide in the body to properly assess the adequacy of ventilation. The objective of this study was to experimentally use spectroscopy in the visible spectrum and the principles of operation of a pulse oximeter to incorporate a method of non-invasive real-time carbon dioxide monitoring that is as quick and easy to use.

Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik. Bakgrunden till arbetet är en fältstudie som genomfördes våren 2019. Fältstudien spenderades på ett modeföretag, specifikt på en avdelning som tar fram damkläder. Under den tiden jobbade avdelningen med att ta fram plagg för kvinnor som är kortare än genomsnittet. Det gav upphov till idén att undersöka området närmare eftersom det är stor efterfrågan på dessa specialstorlekar. Syftet med studien är att identifiera skillnader i mått och passform mellan en storlek för medellånga jämfört med en kortare storleksserie, samt att analysera marknadens utbud av nämnda specialstorlek. I arbetet med studien togs tre grundmönster för blus fram. Första grundmönstret utgick från en standardmåttlista för en genomsnittslängd. De andra två konstruerades för kvinnor under genomsnittslängd. Den ena togs fram efter marknadens kroppsmått och den andra utifrån en standardmåttlista under medellängd, för att kunna påvisa differenser i passform. Därefter verifierades passformen genom avprovning på personer under genomsnittslängd. Resultatet efter avprovningarna visade att grundmönstret skapat efter standardmåttlistan hade bättre passform än marknadens mönster. / This report is a bachelor essay in garment technology. The background for this report is a field study that took place during spring 2019. The field study was carried out at a fashion company, specifically at a department that produces women’s clothes. During that period the department was in the process of creating garments for women of short stature. That sparked the idea to investigate the field a bit closer, due to the big demand for well fitted garments among shorter women. The aim of the study is to identify differences in fit between a size for women of average height and women of shorter stature, and to analyze the market’s assortment of shorter sizes. In this study three basic patterns were constructed. The first pattern was created from a standard measurement chart for women of average height. The other two was constructed for shorter women. One was developed according to the market’s body measurements and the other based on a standard measurement chart for women below average height, to be able to determine differences in fit. The fit was then verified through fittings on models of shorter stature. The result showed that the pattern developed from a standard measurement chart had a better fit than the pattern based on the market’s body measurements.

Denna rapport vill belysa kunders problem med att hitta passande storlek när de handlar kläder i en webbutik. Fokusområdet är att undersöka om det är möjligt för kunder att ta tillförlitliga kroppsmått eller plaggmått med måttband, för att välja passande klädstorlek vid e-handel.   Först genomfördes en marknadsundersökning för att ta reda på hur klädföretag utformar sina storleksguider. Därefter utfördes en undersökning där 20 militärer deltog. De fick i uppgift att följa instruktioner för att ta kroppsmått på sig själva, ta samma mått på varandra och måtta av två utvalda plagg. Avslutningsvis fick de låta sig bli mätta av en designtekniker. Resultatet visade mycket stor spridning och flera av måtten hade ett spann från -6 cm till +6 cm i jämfört med att en professionell genomförde mätningen. En upptäckt var att vissa mätresultat blev bättre när någon annan än personen själv utförde kroppsmätningen. Deltagarna fick som avslut svara på några frågor. Hela 60 % av deltagarna i testgruppen trodde att en filminstruktion skulle ha underlättat mätningen. Slutsatsen är att det är viktigt att informera kunder hur de bör ta hjälp med att ta sina mått i användandet av storleksguiden, och att en instruktionsfilm kan underlätta mätningen. Ett komplement till kroppsmått kan vara plaggmått i storleksguiden. / The purpose of this report is to highlight customers' problems in finding the right size when shopping for clothes in an online store. The focus area is to investigate whether it is possible for customers to take accurate body measurements or garment measurements with a measuring tape in order to select appropriate clothing size in e-commerce.   A market investigation on the internet was conducted to find out how clothing companies design their size guides. Then a study took place with 20 participant soldiers. They were asked to follow the instructions for taking body measurements of themselves, to take measurements of each other and to measure two selected garments. Finally, they where measured by a garment technologist. The result showed a very large difference, and several of the measures had a span from -6 cm to +6 cm. One finding was that some measurement results were improved when someone else than themselves performed the body measuring. Afterwards the participants were asked to answer a few questions. Around 60 % of the them believed that a film instruction could facilitate the body measuring. The conclusion is that it is important to inform the customers in the size guide that it is important to get help to get as accurate measurements as possible and that an instructional film can facilitate the measuring. A complement to body measurements can be garments measurements in the size guide.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.